Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

04-140
2007-05-31
2007-08-01
Upphävande av patent på verktyg för spånavskiljande bearbetning.
2004-06-10
-
-
9900441-8
2004-04-16
-
-
B23B29/12 , F16F15/00
Nyhet
Verktygsvibrationer; Piezoelement
2 § (stycke 2, mening 2) patentlagen (1967:837)
patent
bifall
intressant
invändare
Staffansboda Compagnie AB
Arne Lundquist
-
Sandvik Intellectual Property AB (tidigare: Sandvik AB ändr. 06-06-15 /IB)
GROTH & CO KB
-
Uppfinningen avser ett verktyg för spånavskiljande bearbetning med ett skaft med infästningsände och ett skär vid motsatt ände samt piezoelement för dämpning av svängningar i skaftet. - I en anförd skrift, med ansökn.datum före men publ.datum efter ansökan, anges ett verktyg för skärande bearbetning, genom vilken skrift alla särdrag i ansökans patentkrav utom ett är angivna. Nämnda "nya" särdrag är att piezoelement är belägna "i ett område nära infästningsänden". Således en s.k. relativ term, jfr EP praxis (GL C III, 4.5), som ej i sig medför nyhet. Vidare måste skaftet i D1 på något sätt vara infäst i en maskin, varmed elementet i D1 kommer närmare infästningsänden. Således föreligger ej nyhet.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller överklagandet och upphäver patentet.

YRKANDEN M.M.

I överklagandet yrkar invändaren att patentet upphävs.

Patenthavaren bestrider ändring och yrkar att patentet upprätthålls, i första hand i oförändrad lydelse och i andra hand med ett oförändrat patentkrav och en omarbetad beskrivning. Ytterligare yrkanden i ordningen tre till åtta med bearbetat patentkrav har inkommit till Patentbesvärsrätten 2006-10-25. Yrkande tre till sju har en mera omarbetad och sinsemellan likalydande beskrivning. Yrkande åtta har patentkrav likalydande med yrkande sju och innefattar en ytterligare omarbetad beskrivning.

I målet har hållits muntlig förhandling.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

Enligt patentets beskrivning avser uppfinningen ett verktyg för spånavskiljande bearbetning innefattande ett skaft med en infästningsände och ett skär vid en motsatt ände samt ett flertal piezoelement med uppgift att dämpa svängningar i skaftet.

Vid spånavskiljande bearbetning uppstår ofta problem med vibrationer, särskilt om verktygets skaft är betydligt längre än dess diameter. Vid exempelvis svarvning kan problem med vibration i form av böjsvängning erhållas, varvid skaftet buktas fram och tillbaka under böjdeformation. Böjsvängningar medför dels försämrad måttnoggrannhet och ojämnheter i arbetsstycket, dels minskad livslängd hos verktyget och dess skär. Vid exempelvis borrning kan problem i form av torsionssvängning erhållas, varvid skaftet vrids eller skruvas fram och tillbaka kring sin längdaxel under skjuvdeformation. Även torsionssvängningar leder till sämre kvalitet hos den bearbetade ytan samt till minskad livslängd hos verktyg och skär. Dessutom erhålls även ett arbetsmiljöproblem vid torsionssvängningar,

då ett gällt oljud alstras vid rotationen.

En tidigare lösning av detta problem utgör en mekanisk dämpning, varvid i en hålighet i skaftet anbringas en tung motsvängande massa, vars tyngd och placering avstäms för dämpning av svängningar inom ett visst frekvensområde. Nackdelar med denna teknik är att den fungerar endast vid en begränsad längd i förhållande till diametern hos verktygsskaftet och inom ett begränsat frekvensområde samt att håligheten i skaftet medför en försämring av dess hållfasthet.

En utveckling mot mer effektiva, adaptiva dämpningstekniker pågår med utnyttjande av piezoelement. Ett sådant består oftast av ett keramiskt material, vilket vid kompression eller töjning i en viss riktning alstrar ett elektriskt fält i denna riktning. Härmed kan vibrationsenergi omvandlas till termisk energi. Omvänt kan ett piezoelement komprimeras eller töjas genom att elektrisk spänning läggs över elementet, som då kan utnyttjas som styrenhet vid aktiv vibrationsdämpning, varvid uppkomst av vibrationer kan undertryckas genom att annan rörelseenergi, såsom rotationsenergi, förhindras att omvandlas till vibrationsenergi. Effekten av en yttre mekanisk spänning kan motverkas medelst en pålagd elektrisk spänning genom att en signal från en deformationskänslig sensor tillförs ett kontrollorgan i form av en logisk styrkrets.

Problemet med vibrationer vid spånavskiljande bearbetning löses enligt uppfinningen med ett verktyg vars skaft innefattar ett flertal piezoelement som är utformade och anbringade i skaftet på ett visst sätt.

Patentkravet enligt första- och andrahandsyrkandena har följande lydelse:

Verktyg för spånavskiljande bearbetning innefattande ett skaft (1) med en infästningsände (2) och ett skär (9) vid en motsatt ände, samt ett flertal piezoelement (8) med uppgift att dämpa svängningar i skaftet,

k ä n n e t e c k n a t därav, att ett par samverkande, platta piezoelement (8) med mindre längd än skaftet är placerade på motsatta sidor av skaftet i ett område nära dettas infästningsände (2), närmare bestämt i lägen nära skaftets utvändiga yta, varvid piezoelementens (8) polariseringsriktning är huvudsakligen parallell med såväl skaftets (1) längdutsträckning som dess utvändiga yta för att desamma skall primärt dämpa böjsvängningar i skaftet, och varvid piezoelementen (8) är aktivt styrbara genom påförsel av elektrisk spänning från en spänningskälla via ett kontrollmedel i form av en logisk styrkrets (16).

I tredjehandsyrkandet har i kravet enligt förstahandsyrkandet i den kännetecknande delen ordet ”endast” infogats enligt följande:

”… är placerade på motsatta sidor av skaftet endast i ett område nära dettas infästningsände …”.

I fjärdehandsyrkandet har i kravet enligt förstahandsyrkandet i den kännetecknande delen uttrycket ”och med hela deras längd” infogats enligt följande:

”… är placerade på motsatta sidor av skaftet och med hela deras längd i ett område nära dettas infästningsände …”.

I femtehandsyrkandet har i kravet enligt förstahandsyrkandet i ingressen uttrycket ”av roterande arbetsstycken” infogats enligt följande:

”Verktyg för spånavskiljande bearbetning av roterande arbetsstycken innefattande ett skaft …”.

I sjättehandsyrkandet har kravet enligt förstahandsyrkandet kompletterats på sätt som gjorts i tredje- och femtehandsyrkandet enligt följande:

”Verktyg för spånavskiljande bearbetning av roterande arbetsstycken innefattande ett skaft ….… är placerade på motsatta sidor av skaftet endast i ett område nära dettas infästningsände …”.

I sjunde- och åttondehandsyrkandena har kravet enligt förstahandsyrkandet kompletterats på sätt som gjorts i tredje- och femtehandsyrkandet enligt följande:

”Verktyg för spånavskiljande bearbetning av roterande arbetsstycken innefattande ett skaft …… är placerade på motsatta sidor av skaftet och med hela deras längd i ett område nära dettas infästningsände …”.

Känd teknik

Invändaren har i Patentverket anfört skriften D1 samt vid överklagandet även skriften D3.

D1 : SE-B 514525

D3 : D.R. Martinez et al; Vibration Control for Precision Manufacturing using Piezoelectric Actuators; Journal of Intelligent Material Systems and Structures, Vol. 7, March 1996, sid. 182-190.

I D1 anges en anordning för styrning av vibrationer vid skärande bearbetning där en styrenhet innefattar vibrationssensorer med piezoelement för omvandling av alstrad spänning till dimensionsförändringar. Skriften D1 har en prioritetsdag före ifrågavarande patents ingivningsdag men publiceringsdag efter nämnda ingivningsdag och kan därmed endast anföras mot nyheten för uppfinningen enligt patentkravet.

I D3 anges en försöksuppställning av en anordning för simulering av spånavskiljande bearbetning, vilken innefattar en på en stålplatta monterad massiv stålstav, motsvarande en verktygshållare, försedd med piezoelement monterade i materialutskärningar i stavens yta nära dess infästning i plattan. Anordningen är försedd med en accelerometer vid stavens topp, varmed spånavskiljande bearbetning simuleras.

Det överklagade beslutet

Patentverket har bedömt att verktyget enligt patentkravet har nyhet med hänsyn till den anförda skriften D1 och har därför avslagit invändningen.

Parternas utveckling av talan

Invändaren anför i sammanfattning följande.

I Patentverket:

Till stöd för invändningen hänvisas till D1, vilken kan göras gällande mot nyheten hos uppfinningen enligt stridspatentet. Patentkravet kan uppdelas i delkännetecken A-D med underkännetecken CI-CIV. Samtliga angivna delkännetecken och underkännetecken återfinns i D1 enligt en angiven redogörelse. Då samtliga särdrag i patentkravet återfinns i D1 saknar uppfinningen enligt patentkravet nyhet.

I Patentbesvärsrätten:

I Patentverkets beslut medges indirekt att genom D1 samtliga kännetecken utom ett är kända, nämligen att piezoelementen är placerade i ett område nära skaftets infästningsände. Vid överklagandet hänvisas nu till D3, figur 5 och motsvarande text, vari visas en försöksuppställning med en massiv stålstav, motsvarande en verktygshållare, fäst vid en stålplatta. Helt nära infästningen är två piezoelektriska aktuatorer infällda i urtag och spånavskiljande bearbetning simuleras medelst en accelerometer i stålstavens topp. Funktionen hos denna mätanordning är identisk med verktygshållare med skär för spånavskiljande bearbetning med aktuatorer för dämpning av böjningsvibrationer. Sålunda var även kännetecknet avseende placering av aktuatorer för vibrationsdämpning nära infästningen av en verktygshållare för skärande bearbetning känt vid ansökningstillfället för patentet.

Påståendet från motparten att den i D3 angivna försöksuppställningen i fig. 5 innefattar endast ett piezoelement är inte korrekt, då i motsvarande text uttryckligen anges två piezoelektriska aktuatorer. Via en accelerometer påläggs en vibration som motverkas genom styrning av aktuatorerna. Denna försöksuppställning motsvarar en verktygshållare med skärande verktyg i toppen. Bestämningen i patentkravets kännetecknande del att piezoelementen är placerade på motsatta sidor av skaftet nära dettas infästningsände är inte ny i sammanhanget. Bestämningen i kravet beträffande lägen nära skaftets utvändiga yta är inte heller ny då piezoelementen i D3, fig. 5 är placerade i urtag nära stavens yta.

Patenthavaren anför i sammanfattning följande.

I Patentverket:

Samtliga kännetecken i det aktuella patentkravet återfinns inte i skriften D1. Sålunda är de i mothållet visade piezoelementen inte anordnade i ett område nära skaftets infästningsände. Invändaren påstår att det parti av skaftet, som är beläget mellan piezoelementens ändar och ingångsterminalen för ledningen på skaftets ändyta, är avsedd för skaftets infästning i en verktygshållare och därför varken har piezoelement eller ingångar för ledningar. Detta påstående är en efterhandskonstruktion som inte har stöd i övrigt i D1. Sålunda innehåller varken dess beskrivning eller patentkrav någon uppgift om att det ger fördelar att placera piezoelementen nära skaftets infästningsände. Enligt ritningsfiguren 2 i D1 är piezoelementen placerade något närmare skaftets främre skärförsedda ände än den bakre änden.

I Patentbesvärsrätten:

Det av invändaren anförda innebär att föreliggande patentkrav hävdas föregripet av en kombination av de båda anförda skrifterna D1 och D3. Då D1 har en prioritetsdag före prioritetsdagen för patentet men publiceringsdag efter denna, så faller D1 under 2:a stycket, 2:a meningen i 2 § patentlagen, varför det endast fordras att nyhet påvisas i förhållande till D1. Av detta följer att D1 och D3 ska betraktas isolerat från varandra vid bedömning av patenterbarhet hos det beviljade patentet. Vid bedömning av nyhet med hänsyn till D1 är en tydlig skillnad att piezoelementen ska placeras i ett område nära skaftets infästningsände. Denna skillnad styrks av att uppgift därom helt saknas i D1:s beskrivning och patentkrav.

Patentkravet är nytt gentemot D3 eftersom D3 visar en

försöksrigg med en cirkulärcylindrisk kropp, som ska efterlikna en spindel. Kroppen är försedd med piezoelement på sin ena sida. Piezoelementen enligt D3 är inbäddade i kroppen. Patentkravet har även uppfinningshöjd, eftersom fackmannen inte skulle överföra denna teknik från en spindel till en verktygshållare. Även om fackmannen skulle göra detta, skulle uppfinningen enligt patentkravet inte uppnås, dels eftersom det där definieras att piezoelementen ska anordnas nära skaftets yta, dvs ej vara inbäddade, dels eftersom det enligt patentkravet ska finnas piezoelement på motsatta sidor om skaftet.

DOMSKÄL

Frågan om vad som framgick av ansökningen när den gjordes

I de patentkrav som yrkas i tredje och i sjätte hand har särdraget att piezoelementen är placerade på motsatta sidor av skaftet i ett område nära dettas infästningsände preciserats genom införande av ordet endast. I de patentkrav som yrkas i fjärde, sjunde och åttonde hand har samma särdrag preciserats genom införande av uttrycket och med hela deras längd. För påvisande av erforderligt stöd i beskrivningen hänvisas i båda fallen till samma textställen i beskrivningen samt till samma ritningsfigurer.

Nämnda båda uttryck saknar explicit motsvarighet i ursprungligen ingivna handlingar. De angivna textställena i beskrivningen ger ingen anvisning till härledning av dessa uttryck. På sid. 5, rad 37 - sid. 6, rad 2 beskrivs en graf som illustrerar hur böjmomentet varierar längs en långsmal kropp, varvid anges att största böjmoment och därmed största töjning uppstår vid eller nära kroppens infästningsände. På sid. 7, rad 3 - 7 anges att piezoelementen är placerade i ett område nära skaftets infästningsände och är således placerade i ett område där den största töjningen inträffar vid såväl böjdeformation som vid torsionsdeformation. Dessa konstateranden ger inget underlag för en slutsats att piezoelementen är placerade endast i detta område eller är placerade med hela deras längd i detta område. Vidare anges omedelbart efter det sistnämnda textstället att ”ehuru denna placering föredras är även andra placeringar tänkbara”.

Nämnda båda uttryck, som har infogats i patentkraven yrkande i tredje och sjätte hand, respektive i fjärde, sjunde och åttonde hand, kan därför inte anses ha härledningsbar motsvarighet i ursprungligen ingivna handlingar, varför nämnda yrkanden inte kan medges.

I det patentkrav som yrkas i femte hand har införts begränsningen att verktyget är avsett för spånavskiljande bearbetning av roterande arbetsstycken. Underlag för denna begränsning kan härledas från sid. 1, där svarvning och borrning anges, samt från sid. 6 och 7, där alstrandet av böjande moment diskuteras.

Yrkandena i första och andra hand, vilka båda avser det av Patentverket godkända patentkravet, samt yrkandet i femte hand ska därför underkastas fortsatt prövning.

Frågan om nyhet och uppfinningshöjd

Nyhet

Skriften D1 har ingivningsdagen 1998-10-22 och blev offentlig 2000-04-23, vilket innebär att den enligt 2:a stycket, 2:a meningen i 2 § patentlagen kan anföras mot nyheten men inte mot uppfinningshöjden hos föreliggande uppfinning, för vilken ansökan om patent ingavs 1999-02-10.

Särdragen enligt ingressen till patentkraven yrkade i första, andra och femte hand är kända genom D1, vari anges ett verktyg för spånavskiljande bearbetning innefattande en hållare med en skärande del samt två piezoelement med uppgift att motverka uppkomsten av vibrationer, se D1:s beskrivning sid. 7, rad 1 – 25. Häri anges även en utföringsform med ett roterande arbetsstycke.

De i ingressen till föreliggande patentkrav angivna piezoelementen har följande kännetecknande särdrag:

1) de är samverkande

2) de är platta

3) de har mindre längd än skaftet

4) de är placerade på motsatta sidor av skaftet

5) de är placerade i ett område nära skaftets infästningsände

6) de är placerade i lägen nära skaftets utvändiga yta

7) de har en polariseringsriktning huvudsakligen parallell med skaftet

8) de är aktivt styrbara genom påförande av elektrisk spänning

I skriften D1 framgår särdragen 1) - 4) och 6) – 8) ur fig. 2 samt av

textställen på sid. 8 - 9 och sid. 12 - 13 enligt följande.

Är samverkande och platta, se sid. 8, rad 3 – 5 och rad 32 – 35, sid. 12, rad 32 - 36 samt sid. 7, rad 8 - 10 och sid. 13, rad 6 – 10.

Har mindre längd än skaftet (= verktygshållaren) framgår av fig. 2 samt även av sid. 8, rad 3-12, genom att både piezoelement och sensorer inryms utmed verktygshållarens längd.

Placerade på motsatta sidor av skaftet samt placerade i lägen nära skaftets utvändiga yta framgår av sid. 8, rad 3 – 12, sid. 9, rad 6 – 9 och sid. 12, rad 34 - 36.

Har polariseringsriktning parallell med skaftet kan utläsas av sid. 8, rad 29 – 32.

Är aktivt styrbara framgår av sid. 7, rad 21 – 25, sid. 8, rad 18 – 22, och sid. 9, rad 18 – 30.

Något särdrag att piezoelementen ska vara placerade i ett område nära skaftets infästningsände finns inte uttryckt i D1. Detta konstaterande kan emellertid inte automatiskt leda till ett konstaterande att uppfinningen, som anger detta särdrag, skulle uppvisa nyhet i förhållande till D1, av följande skäl.

För det första kan det inte anses rimligt att ett konstaterande av nyhet skulle kunna grundas endast på uttrycket ”ett område nära infästningsänden”, med hänsyn till den vaga karaktären hos ordet ”nära”. Enligt praxis vid EPO (jämför dess Guidelines C III, 4.5) ska relativa termer såsom tunn, bred eller stark inte användas i ett patentkrav om de inte har en väl etablerad innebörd inom aktuell teknik, utan bör om möjligt ersättas med ett mera precist ord. Om

detta inte är möjligt och om termen inte är väsentlig för uppfinningen kan den dock behållas i kravet. I föreliggande fall avses dock termen ha en avgörande betydelse för uppfinningen, varför ett konstaterande av nyhet grundad enbart härpå skulle vara ytterst tveksamt.

En jämförelse mellan anordningen enligt D1 och anordningen enligt uppfinningen visar ett skärande verktyg (motsvarande ett skär enligt uppfinningen) infäst i en verktygshållare (motsvarande ett skaft enligt uppfinningen), vilken hållare enligt D1 sid. 4, rad 1 – 4 samt rad 2 - 3 i patentkravet 1 är avsedd att ingå i en maskin (motsvarande ett verktyg eller en bärare enligt uppfinningens beskrivning sid. 5, rad 28 respektive sid. 8, rad 36). I D1 har i övrigt inte visats i ritningar eller antytts i beskrivningen hur verktygshållaren (skaftet) ingår i maskinen, dvs uttrycket ”infästningsände” har inte angivits även om fackmannen inser att en sådan givetvis måste existera.

För det andra är det således självklart för en fackman att verktygshållaren (skaftet) enligt D1 på något sätt är infäst i den avsedda maskinen för skärande bearbetning. Fackmannen inser omedelbart att hållaren kan fästas in i maskinen genom att dess ände sticks in i denna. En sådan lösning är, med hänsyn till de påkänningar hållaren utsätts för, troligare än att hållarens yttre ände monteras platt mot maskinen. Härmed torde, med ledning av det som visas i fig. 2 i D1, de i verktygshållaren anbringade piezoelementen få ett kortare avstånd till sin infästningsände än till det skärande verktyget (skäret).

Vid en samlad bedömning kan särdraget ”nära infästningsänden” inte tillmätas sådan särskiljande verkan gentemot D1 att nyhetskriteriet enligt 2:a stycket, 2:a meningen i 2 § patentlagen kan anses uppfyllt. Uppfinningen enligt patentets återstående yrkanden, nämligen de i första, andra och femte hand, bedöms därmed inte ha nyhet.

Patentbesvärsrätten finner därför att patentet inte kan upprätthållas med patentkrav i oförändrad lydelse eller enligt någon av de alternativt yrkade lydelserna med hänsyn till att nyhetskravet enligt 2 § patentlagen inte är uppfyllt beträffande den anförda skriften D1. Härmed saknas anledning att pröva om hinder på grund av bristande uppfinningshöjd föreligger.

Med hänsyn till det ovan anförda ska överklagandet bifallas och patentet upphävas.

Rune Näsman Gunilla Sandell Ulf Hallin

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

EE
Visa mer Visa mindre