Domstols Målregister

Målet gäller: Framställning enligt 72 § patentlagen.

Ink datum: 2004-09-07

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 99952068.7

PRV beslutsdag: 2004-06-28

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Förklaring

Tekniska sökord: -

Lagrum: 72 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: SmithKline Beecham Corporation

Ombud: Awapatent AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Eftersom det förekommit flera av varandra oberoende felaktigheter vid handläggning av fullföljden av ifrågavarande ärende har förutsättningar för förklaring enligt 72 § PL inte ansetts föreligga.

Referat fortsättning : -

Text: RÄTTENS AVGÖRANDE

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDE M.M.

SmithKline Beecham Corporation har i Patentbesvärsrätten vidhållit sin begäran om förklaring enligt 72 § patentlagen.

Till grund för sin talan har bolaget anfört att den aktuella försummelsen är ett isolerat misstag i ett system som normalt fungerar tillfredsställande. Bolaget har lidit en rättsförlust trots att det iakttagit all omsorg som har betingats av omständigheterna.

SmithKline Beecham har till utveckling av sin talan anfört bl.a. följande. Bolaget är innehavare av ifrågavarande patent men det hanteras av moderbolaget GlaxoSmithKline plc. (GSK). GSK har utvecklingsavdelningar i Europa och USA och det finns interna patentombud och administrativa enheter på båda dessa platser. De administrativa enheterna på båda ställena är ansvariga för att ta emot post, lägga in händelser och frister i datasystemet och att se till att officiell kommunikation når ansvariga patentombud. Eftersom ifrågavarande uppfinning är gjord i USA är det ett amerikanskt patentombud som är huvudansvarigt, i detta fall EH som har tio års patenterfarenhet. Det huvudansvariga ombudet fattar alla strategiska beslut. När det gäller den europeiska marknaden förmedlas sedan dessa beslut till den person som har motsvarande roll i Europa nämligen LH. Det huvudansvariga patentombudet utvärderar hur intressant en uppfinning är genom att diskutera med utvecklingsavdelningen och därefter välja en av de grupper av länder som GSK beslutat skall finnas, vilka benämns ”Core”, ”Commercial Product” och ”Expanded”. Den beslutade gruppen läggs in i datasystemet av den administrativa enheten. Anställda inom GSK använder ofta förkortningen ”Pharma” för dessa och de olika grupperna benämns i mer informella sammanhang för ”Pharma Core”, ”Commercial Product” och ”Expanded”. I ”Core” ingår endast 6 europeiska länder medan det ingår 21 europeiska länder i ”Commercial Product”. För en PCT-ansökan gäller att när 30-månadersfristen för ”nationellt fullföljande” börjar närma sig utvärderar det ansvariga ombudet hur utvecklingen av uppfinningen har fortskridit. Mot bakgrund härav kontrollerar ombudet om den tidigare valda gruppen länder skall kvarstå eller om en ny grupp skall väjas. Beslutet om grupp sätts in i akten och eventuella ändringar förs in i datasystemet. När den europeiska administrativa enheten erhåller ”Communication under R. 51(4)” från EPO skickas en kopia till det huvudansvariga ombudet och för det fall det detta ombud inte är ett europeiskt ombud även till det europeiska ombudet. I detta fall fick både EH och LH en kopia av dokumentet. Vidare skickar den administrativa enheten ett PM till det huvudansvariga ombudet i vilket bl.a. skall fyllas i vilken av de tre ländergrupperna som skall väljas för ”nationellt fullföljande”. Det huvudansvariga amerikanska ombudet skickar sedan en kopia av PM:et till det europeiska ombudet såsom utgörande instruktioner för ”validering” av patentet. Oberoende av den vardagliga hanteringen förekommer också återkommande ärendegenomgångar för hela GSK:s patentstock.

EH hade såväl vid inlämningen av PCT-ansökan, den 20 maj 1999 som vid 30-månadersfristen den 21 november 2000 klassificerat patentansökan som ”Commercial Product”. När EH i januari 2003 erhöll en kopia av ”Communcation under R.51(4)” och skulle fylla i PM:et gällande ”nationell fas” var hennes avsikt att ansökan skulle stå kvar i gruppen ”Commercial product”. Av misstag kryssade hon i rutan ”Pharma Core”. Eftersom LH inte, trots att hon skulle enligt en intern frist, erhållit PM:et med instruktioner den 2 februari 2003 sände hon en påminnelse den 4 februari till EH och fick till svar att PM:et var sänt. Eftersom LH fortfarande den 4 mars 2003 inte erhållit PM:et skickade hon en ny påminnelse. LH hade i datasystemet sett att ansökningen tidigare placerats i gruppen ”Commercial Product” och frågade i påminnelsen om uppfinningen fortfarande tillhörde denna grupp. EH svarade att uppfinningen fortfarande var mycket intressant ”and the filing group is Pharma”. Detta svar var förvirrande för LH eftersom det fanns tre stycken ”Pharma”-grupper (”Core”, ”Commercial Product” och ”Expanded”). Hon skrev ett nytt e-brev där hon förklarade att hon avsåg att fullfölja ansökan i länderna som fanns på ”Pharma (Commercial)” listan. EH bekräftade inte uttryckligen detta genom att svara på brevet utan lät sin sekreterare per fax sända en kopia av PM:et. LH uppfattade faxet som den definitiva instruktionen beträffande vilken grupp som skulle väljas och valde att ge den administrativa avdelningen instruktioner om att ”validera” avseende länderna i den förkryssade gruppen ”Pharma Core”.

Det har hela tiden varit GSK:s avsikt att ”fullfölja” patentet i Sverige. Det finns inget beslut om ändring av status på patentet utan misstaget som har begåtts har endast påverkat Europa. EHs olyckliga misstag följdes av en kedja oklara meddelanden som skickades mellan EH och LH. Det har av utredningen framgått att GSK har tre listor som kan benämnas ”Pharma” (”Core, ”Commercial Product” och ”Expanded”). Således kunde EHs e-brev den 4 mars 2003 (”the filing group is Pharma”) syfta på vilken som helst av dessa grupper.

GSK har en stor mängd europapatent och rutinerna för hantering av dessa har alltid tidigare fungerat tillfredsställande. Misstaget som får anses vara huvudorsaken till att översättningen inte kom in i rätt tid är EHs felaktiga ikryssning av ”Pharma Core”- rutan i stället för ”Commercial Product”-rutan i PM:et. Detta var ett isolerat och helt oavsiktligt misstag i ett annars väl fungerande system. Att GSK inte tidigare lidit rättsförluster liknande de som inträffat i detta ärende är en tydlig indikation på att GSK:s rutiner är väl fungerande. Att därför såsom Patentverket antytt GSK borde ha en kontrollrutin eller en uppföljning av att patentet blir ”validerat” i rätt länder är helt orealistiskt och onödigt.

Ifrågavarande patent har återupprättats i Österrike, Danmark, Nederländerna och Finland.

DOMSKÄL

Med beaktande av det ovan anförda och utredningen i övrigt i målet gör Patentbesvärsrätten följande bedömning.

Av utredningen i målet framgår att GSK:s rutiner i samband med hanteringen av sina patentärenden, förutom den felaktigt ikryssade rutan i PM:et, även varit bristfällig i andra avseenden. Således har, enligt vad som framkommit, de tre olika ländergrupper till vilket varje patentärende hänförs haft olika beteckningar, dels officiella ”Core”, ”Commercial Product” och ”Expanded” och dels sådana som använts i mera vardagliga sammanhang. Den officiella beteckningen ”Core” är således på PM-blanketten för instruktion om fullföljd nationellt benämnd ”Pharma Core”. Vidare kan var och en av de tre officiella beteckningarna för ländergrupperna inledas med beteckningen ”Pharma”. Slutligen används enbart ordet ”Pharma” (e-brev den 4 mars 2003 från EH till LH). Denna begreppsförvirring har på ett avgörande sätt medverkat till att översättningen inte inkom i rätt tid och tryckningsavgiften inte heller erlades i rätt tid. Vidare har kommunikationen mellan ombuden varit bristfällig. EH har vid flera tillfällen gjorts uppmärksam på att LH inte uppfattat i vilken grupp av länder översättning skulle ges in och erforderliga avgifter erläggas men har ändå inte tagit personlig kontakt för att reda ut frågan eller på annat sätt tydligt informerat LH utan endast via sin sekreterare per fax skickat det PM som senare visade sig vara felaktigt till henne. Dessa omständigheter tillsammans visar att all omsorg som har betingats av omständigheterna för att iaktta den ifrågavarande fristen inte vidtagits. Förutsättningar att meddela begärd förklaring föreligger därmed inte. Överklagandet skall således inte bifallas.

Jeanette Bäckvall Håkan Sandh Stefan Svahn

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

ak Visa mer Visa mindre