Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 04-282

Beslutsdatum: 2007-11-12

Lagakraft: 2008-01-14

Målet gäller: Patent på "förfarande och anordning för optisk avsyning".

Ink datum: 2004-10-12

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 0101374-7

PRV beslutsdag: 2004-08-04

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: G01N21/89

Juridiska sökord: uppfinningshöjd

Tekniska sökord: optisk avsyning; rullande buffertminne; bildminne

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: övrigt

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Svante Björk AB

Ombud: Albihns Göteborg AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Ett förfarande och en anordning för optisk avsyning, där information om ljustransmissionen i åtminstone ett svep som föregår det svep som triggar lagring och åtminstone ett ytterligare svep efter det att triggning upphört överförs från ett rullande buffertminne till ett bildminne, befanns inte vara patenterbart, då nyheten endast låg i utnyttjande av dessa minnen, vilket ansågs närliggande för fackmannen.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet. Patentverkets beslut om avslag av ansökningen står därmed fast.

YRKANDE

Sökanden yrkar att Patentverkets beslut ändras på så sätt att patent beviljas med patentkrav ingivna i Patentbesvärsrätten den 29 oktober 2007.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

Uppfinningen

Enligt beskrivningen avser uppfinningen ett förfarande och en anordning för optisk avsyning med en scanner som är anordnad för detektering och mätning av defekter i eller på ett material som avsynas, varvid nämnda avsyning sker i successiva svep huvudsakligen i materialets tvärled och varvid respektive svep motsvarar ett flertal pixlar hos nämnda scanner.

Vid optisk avsyning kan defekter detekteras genom att jämföra den i varje punkt rådande ljustransmissionen med ett förutbestämt gränsvärde eller förändringen jämfört med ett tidigare sparat referensvärde. Om den uppmätta ljustransmissionen överskrider eller underskrider detta gränsvärde är det en indikation på att en defekt föreligger i den aktuella avsyningspunkten. Ett mätsystem för en sådan typ av avsyning eller mätning kan exempelvis innefatta utrustning med en CCD scanner som samverkar med en lämplig ljuskälla för avsyning av det aktuella materialet.

Vid optisk avsyning av känt slag avsynas en tape tillverkad av det aktuella materialet i successiva svep eller avsyningslinjer som normalt löper tvärs tapens längdriktning. Vart och ett av svepen kommer då att generera information om ljustransmissionen i respektive pixel. Denna information kan då successivt överföras och lagras i en datorenhet för senare analys. Eftersom den övervägande delen av en tape som är avsedd för optisk avsyning kommer att vara felfri, finns det ett behov av att begränsa den mängd mätdata som genereras av CCD scannern och på så vis bortsortera den stora andel av de erhållna mätdata som följaktligen inte är intressant. I en scanner av

känt slag som utnyttjas för optisk avsyning sker en datareduktion genom att data som genereras vid de svep som inte innehåller någon trigg slopas eller skrivs över. Med andra ord ignoreras informationen om de svep som inte genererar en signal som anger att det aktuella gränsvärdet för ljustransmission har över /underskridits, d.v.s. vilket motsvarar att en defekt har påträffats. Detta görs eftersom det inte finns något intresse för en senare analys av mätdata som motsvarar ett felfritt material. Om triggning skulle inträffa sparas det aktuella svepet i ett särskilt buffertminne för senare analys i exempelvis en PC dator. Härigenom begränsas den mängd data som kräver analys av PC datorn.

Den ovannämnda gränsnivån måste sättas med marginal från den normala ljustransmissionsnivå som kan anses motsvara en felfri tape. På grund av förekommande normala variationer i materialet samt brus och störningar i mätsignalen från en CCD scanner måste således gränsvärdet sättas på tillräckligt avstånd från den nivå vid vilken sådana störningar förekommer. Detta innebär att de ”flanker” i y led som uppstår före och efter de svep som genererar en detektering (trigg) aldrig kommer att inkluderas i buffertminnet eftersom de ofta ligger inom den marginal som utnyttjas mellan den normala mätsignalen och gränsvärdet. Detta leder i sin tur till en risk för felaktiga storleksberäkningar av de påträffade defekterna, vilket givetvis är ett problem i samband med bestämning av defektens form och storlek vid optisk avsyning.

Vid detektering av små eller transparenta defekter i löpande banor begränsas också känsligheten av signalvariationer i x led som ej finns i y led. Dessa signalvariationer kan bestå av belysningsvariationer, smuts eller damm på systemets optiska komponenter, längsgående ränder, s.k. day lines, som uppstår vid framställningen av den tape/film som skall undersökas, ojämnhet i CCD kamerans olika pixel etc. Den optiska signalen från dessa signalvariationer i x led kan t.o.m. överstiga signalen från de defekter som skall detekteras för vidare analys.

Uppfinningen avser enligt gällande patentkrav 1 ett

förfarande för optisk avsyning med en scanner (3) som är anordnad för detektering och mätning av defekter (13a c) i eller på ett material (1) som avsynas, varvid nämnda material (1) har en utsträckning i en längdriktning (y) och en tvärriktning (x), varvid nämnda avsyning sker i successiva svep huvudsakligen i materialets (1) tvärriktning (x) och varvid respektive svep motsvarar ett flertal pixel hos nämnda scanner (3), kännetecknat därav att det innefattar: lagring av svep i ett rullande buffertminne (5b) innefattande åtminstone ett svep som föregår det svep som lagras genom att åtminstone ett pixel indikerar triggning motsvarande detekterad defekt (13a c) i materialet, överföring av information avseende ljustransmissionen i nämnda svep i det rullande buffertminnet (5b) till ett bildminne (5a) vid nämnda triggning, lagring av ytterligare information avseende ytterligare svep i nämnda bildminne (5a) så länge nämnda triggning föreligger, samt lagring av information avseende åtminstone ett ytterligare svep i nämnda bildminne (5a) efter det att triggning upphört.

Enligt patentkrav 13 avser uppfinningen en

anordning för optisk avsyning innefattande en scanner (3) som är anordnad för detektering och mätning av defekter (13a c) i eller på ett material (1) som avsynas, varvid nämnda material (1) har en utsträckning i en längdriktning (y) och en tvärriktning (x) och varvid nämnda avsyning sker i successiva svep huvudsakligen i materialets (1) tvärriktning (x) och varvid respektive svep motsvarar ett flertal pixel hos nämnda scanner (3), kännetecknad därav att anordningen innefattar en central datorenhet (5) med ett bildminne (5a) och ett rullande buffertminne (5b), varvid datorenheten (5) är inrättad för lagring i nämnda buffertminne (5b) avseende åtminstone ett svep som föregår det svep som lagras genom att åtminstone ett pixel indikerar triggning motsvarande detekterad defekt (13a c) i materialet, samt att datorenheten (5) vidare är inrättad för överföring av information avseende ljustransmissionen i nämnda svep i det rullande buffertminnet (5b) till bildminnet (5a) vid nämnda triggning, att datorenheten (5) är inrättad för lagring av information avseende ytterligare svep i nämnda bildminne (5a) så länge nämnda triggning föreligger, samt att datorenheten (5) också är inrättad för lagring av information avseende åtminstone ett ytterligare svep i nämnda bildminne (5a) efter det att triggning upphört.

Det överklagade beslutet

Patentverket avslog ansökningen med hänvisning till att uppfinningen befanns sakna uppfinningshöjd i förhållande till SE 514 090 C2 (D1). I beaktande av sökandens ståndpunkt att D1 inte visar något separat rullande buffertminne i vilket lagras ett eller flera svep som föregår det svep vid vilket triggning detekteras, konstaterade verket att det inte explicit står att ett separat buffertminne finns i D1. Däremot kan enligt verket texten på sid. 6, rad 1 - 5:

”När således en punkt uppträder på det transparenta materialet 2, som sänker ljustransmissionen tillräckligt sänds signaler från ett antal avsökningslinjer före triggerpunkten, från alla linjer så länge ljustransmissionen ligger under referensvärdet samt från ett antal avsökningslinjer efter det att ljustransmissionsnivån åter stigit över referensvärdet till buffert minnet 10 och signalprocessorn.”

inte tolkas på något annat sätt än att det existerar ett minne som lagrar svep för att kunna skicka dessa svep från avsökningslinjer före triggerpunkten i de fall då en triggerpunkt påträffas till ett ytterligare minne. Verket fann att det i den här situationen är självklart för en fackman att använda sig av ett rullande buffertminne och hänvisade till sid. 4, rad 26 32 i D1 där det står att upp till 99 % av alla pixeldata bortsorteras. Vidare är det för en fackman som läser D1 ingen tvekan om att det är information avseende ljustransmissionen som sänds till buffertminnet.

Sökandens grunder och utveckling av talan

Sökanden hävdar att uppfinningen enligt det nu gällande patentkraven är ny och har uppfinningshöjd, och anför att i patentkravet 1 har termen ”rullande buffert” ändrats till ”rullande buffertminne” och att det har tillagts att den information som överförs till ett bildminne avser ”ljustransmissionen”.

Det finns enligt sökandens mening ett flertal skillnader mellan den föreliggande uppfinningen och D1. Främst kan noteras att D1, till skillnad från uppfinningen, inte visar något rullande buffertminne i vilket lagras ett eller flera svep som föregår det svep vid vilket triggning detekteras. Sökanden bestrider Patentverkets ståndpunkt att det inte finns någon tvekan om vilka signaler som sänds till buffertminnet. Sökanden bestrider också ståndpunkten att D1 inte kan tolkas på något annat sätt än att det existerar ett minne som lagrar svep för att kunna skicka dessa svep från avsökningslinjer före triggerpunkten i de fall då en triggerpunkt påträffas till ett ytterligare minne. Det är orimligt att den ofullständiga beskrivningen av ett avsyningsförlopp som ges av D1 måste tolkas in på det sätt (och endast det sätt) som anges i avslagsbeslutet. Förutom att fackmannen enligt avslagsbeslutet förväntas tolka D1 på ovannämnda sätt påstås också att det är ”självklart” att använda sig av ett rullande buffertminne. Resonemanget i avslagsbeslutet bildar ett slags efterhandskonstruktion som baseras på att den enda ”tänkbara” tolkningen av D1 är en tolkning som kan läsas in på nuvarande patentkravet 1. Det faktum att det ”sänds signaler” enligt D1 måste inte innebära att det finns två olika minnen och att dessa minnen skall samverka på just det sätt som beskrivs i föreliggande patentansökan.

I D1 (se särskilt Fig. 2) visas schematiskt ett system för avsyning. Det aktuella materialet avsynas med hjälp av en kamera, och de avlästa värdena matas via en komparator till ett buffertminne (10). På så vis lagras ”områden av intresse” i buffertminnet. Vid triggning (d.v.s. vid jämförelse med en referensnivå) kommer information att överföras från buffertminnet till en signalprocessor. För detta ändamål är buffertminnet inrättat så att det kan avläsas av signalprocessorn. D1 ger inte någon ledning till fackmannen att utnyttja något ytterligare minne förutom det ovannämnda buffertminnet. I synnerhet finns det inget i D1 som leder fackmannen till någon insikt om att just två minnen skall utnyttjas. Inte heller anger D1 något som ger kunskap om hur två (eller flera) minnen skall samverka.

DOMSKÄL

Det problem som uppfinningen avser lösa är enligt ansökningens beskrivning att få riktiga storleksberäkningar av de påträffade defekterna, genom att inkludera de ”flanker” i y led som uppstår före och efter de svep som genererar en detektering (trigg). Ett ytterligare problem är att undvika begränsning i känsligheten som uppstår av signalvariationer i x led som ej finns i y led.

Närmast liggande kända teknik får anses framgå av SE 514 090 C2 (D1). Genom denna skrift är ett förfarande för detektering av föroreningar i transparent material känt. Materialet avsöks linje för linje och ljustransmissionen genom materialet uppmäts och jämförs med ett referensvärde (s. 1, r. 4 - 6). Information om ljustransmissionen i ”områden av intresse” selekteras och lagras i ett buffertminne (s. 4, r. 19 - 27). När en punkt uppträder som sänker ljustransmissionen tillräckligt sänds signaler från ett antal avsökningslinjer före en triggpunkt, från alla linjer så länge ljustransmissionen ligger under ett referensvärde och från ett antal linjer efter det att transmissionsnivån åter stigit över referensvärdet (s. 6, r. 1 - 5) till buffertminnet och signalprocessorn. Det som anges i patentkravet 1 är sålunda känt genom D1, förutom att denna skrift inte anger att buffertminnet är rullande och att informationen i buffertminnet överförs till ett bildminne.

Det objektiva problem som uppfinningen avser lösa får anses vara att finna ett alternativt sätt att i ett datorsystem tillhandahålla insamlad information avseende en defekt, före, vid och efter triggområdet för denna, för vidare behandling i datorsystemet. Problemlösningen är att använda ett buffertminne som är rullande och att överföra informationen om ljustransmissionen i det rullande buffertminnet till ett bildminne. Det framgår av beskrivningen, att enligt uppfinningen behöver informationen därvid inte flyttas fysiskt utan kan sparas godtyckligt och återvinnas med hjälp av data-pekare (s. 10, r. 10 - 12).

Med begreppet ”rullande buffertminne” får förstås ett minne där data kontinuerligt förs in och avlägsnas. Att såsom buffertminne använda ett sådant minne får anses ligga nära till hands. Fackmannen inser omedelbart att den i buffertminnet insamlade informationen kan lagras i ett andra minne i stället för att behandlas omedelbart. Det framgår inte av ansökningen att ett bildminne skulle vara någon speciell typ av datorminne. För fackmannen är det närliggande att lagra information avseende ljustransmissionen, som ju avser ge en bild av defektens form och storlek, i ett bildminne. Det ligger därför nära till hands att lösa det uppställda problemet på det i patentkravet 1 angivna sättet.

På motsvarande sätt får det anses ligga nära till hands att lösa problemet att åstadkomma en anordning där samma information tillhandahålls på det sätt som patentkravet 13 anger.

Överklagandet skall därför inte bifallas.

Rune Näsman Sten-Ove Henningsson Merit Persson

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

LC Visa mer Visa mindre