Domstols Målregister

Målet gäller: Registrering av ett figurmärke (hologram).

Ink datum: 2004-11-22

Reg datum: -

Överklagat: 2008-02-28

PRV:s nummer: 97-01171

PRV beslutsdag: 2004-09-20

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: 1658-08

Beslut: Avgjort i sak

Klass: 3, 21

Juridiska sökord: Hologram; Grafisk återgivning

Tekniska sökord: -

Lagrum: 13 § varumärkeslagen (1960:644)

Måltyp: varumärke

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: SmithKline Beecham p.l.c.

Ombud: Awapatent AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Det sökta märket avseende ett hologram har inte ansetts uppfylla kravet på grafisk återgivning av märket.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

BAKGRUND

SmithKline Beecham PLC ansökte den 5 februari 1997 om registrering av ett varumärke i form av ett hologram. Under rubriken anmärkningar i ansökningen angavs följande. Märket utgörs av ett hologram i form av en kaleidoskopisk bild som skiftar i färg beroende på ljuset. Efter föreläggande av Patentverket gjorde bolaget följande beskrivande tillägg: ”hologram i alla färger eller vilken färg som helst av spektrumet, varav ett exempel är märkets grafiska utförande, som är anbringat på förpackningarna till de varor som omfattas av ansökningen”.

Patentverket avslog bolagets ansökan genom beslut den 18 oktober 2000. Verket anförde i beslutet att en betraktare av det sökta märket uppfattade detta som ett ”virrvarr” av ständigt skiftande rutmönster och att märket därmed inte var ägnat att verka särskiljande.

SmithKline Beecham överklagade beslutet till Patentbesvärsrätten. I dom den 28 februari 2003 undanröjde Patentbesvärsrätten det överklagade beslutet och återförvisade bolagets ansökan till Patentverket för fortsatt handläggning. Domstolen anförde därvid att ett figurmärke utfört på det sätt som det sökta märket i och för sig inte syntes sakna för registrering erforderlig särskiljningsförmåga. Domstolen fann emellertid att märket inte var tillräckligt individualiserat eftersom den svartvita tvådimensionella bild som återgivits i Patentverkets beslut avvek från den bild som återgivits i ansökningshandlingen samt att ansökan därför skulle återförvisas till verket och att bolaget under den fortsatta handläggningen skulle ges tillfälle att precisera hur det sökta märket skulle vara utformat.

Under handläggningen i Patentverket individualiserade SmithKline Beecham, enligt vad som framgår av verkets akt, det sökta märket genom att ange att ”Bild ’glittrig’ med svart ram som skickats till PRV skall avbildas vid publiceringen”.

Patentverket avslog genom överklagade beslutet ansökningen samt anförde sammanfattningsvis att ett hologram på grund av det skiftande utseendet inte låter sig reproducera på grafisk väg och att den till ansökan hörande beskrivningen inte heller preciserar märkets skyddsomfång på det sätt som krävs för att märket skall kunna registreras.

YRKANDE M.M.

SmithKline Beecham har i Patentbesvärsrätten vidhållit ansökningen.

Bolaget har här till grund för sin talan hållit fast vid att märket i sig besitter för registrering erforderlig särskiljningsförmåga.

Till utveckling av talan har bolaget anfört bl.a. följande.

Det sökta märket är grafiskt återgivet och dagens teknik klarar av att återge ett hologram på ett exakt, förutbestämt, varaktigt och objektivt sätt. Omständigheten att de i varumärket ingående ”spegelbitarna” kan reflektera ljus innebär inte att märkets karaktär förändras ens nämnvärt utan får anses kunna uppfattas på ett oföränderligt sätt. Oavsett reflexionen är det alltså fullt möjligt att uppfatta varumärket och memorera dess kombinationer likaväl som om det hade utgjorts av t.ex. en vit bakgrund med intilliggande konturfärgade trianglar. Ovanstående framgår redan av den återgivning som framgår av on-linetjänsten Infotorg, vari Patentverkets datoriserad version av varumärkesregistret ingår. Tredje man kan med lätthet avgöra det exakta föremålet för skyddet av varumärket.

Vidare framgår det av varumärkesregistret att ett stort antal tredimensionella utstyrslar har ansetts uppfylla kravet trots att de sällan kan återges i dataregistret så att den tredimensionella formen hos utstyrseln fullständigt framgår. Likaså accepteras i registreringssammanhang att t.ex. varumärkesutstyrslar i bl.a. glas, kristallglas och metall reflekterar ljus på motsvarande sätt som Patentverket anfört i det överklagade beslutet utan att detta befunnits inte kunna återges grafiskt. Ett antal EG-varumärken har antingen publicerats för invändning eller registrerats utan att registreringsmyndigheten har anfört att dessa inte kan återges grafiskt.

DOMSKÄL

En första fråga i målet är om ett varukännetecken i form av ett hologram uppfyller kravet på att kunna återges grafiskt och därmed är möjligt att registrera som varumärke.

Bestämmelsen i 1 § varumärkeslagen, som bygger på artikel 2 i EG direktivet, kan inte anses ge uttryck för någon begränsning som utesluter att hologram kan registreras som varumärke. Det finns därför enligt Patentbesvärsrättens mening inte fog för annan slutsats än att kännetecken i form av hologram faller inom området för vad som kan registreras som varumärke under förutsättning att de kan återges grafiskt. Det innebär bl.a. att märket skall kunna göras synligt på ett papper.

EG-domstolen har i sin dom den 12 december 2002 i mål C-273/00, angående registrering av ett dofttecken (Sieckmann-fallet), anfört att det av en grafisk återgivning krävs att återgivningen av märket skall vara klar, precis, fullständig i sig själv, lättillgänglig, tydlig, beständig och objektiv. Det framgår också att kravet på grafisk återgivning av ett dofttecken inte kan anses uppfyllt genom en kemisk formel, beskrivning av ord, en deponering av ett doftprov eller genom en kombination av dessa faktorer.

Vad EG-domstolen anfört om kravet på återgivningen av ett dofttecken gör sig gällande även med avseende på ett holografiskt tecken. För att kravet på grafisk återgivning av ett hologram skall vara uppfyllt krävs därför att ett varumärke som är föremål för ansökan kan återges med tillräcklig precision m.m.

Ett hologram utgörs av en tredimensionell bild av ett föremål. Bilden kan förändras inom givna ramar med hänsyn till hur ljus placeras i förhållande till bilden. Varje sådan bild som hologrammet omfattar kan sålunda i princip återges grafiskt om hologrammet visas ur olika vinklar. En annan sak är att det i praktiken kan vara svårt att på detta sätt återge ett hologram som består av ett mycket stort antal bilder. Angående grafisk återgivning av hologram, se Erika Lunell, Okonventionella varumärken, 2007 s. 119 f.

SmithKline Beechams figurmärke består av en svart rektangulär ram inom vilken ett stort antal geometriska figurer är anordnade. Beroende på hur ljuset träffar märket förändras på flera olika sätt bilden av de ingående figurerna liksom det färgintryck som de ger. Bolaget har i sin ansökan grafiskt återgivit en av de bilder som dess märke omfattar. Denna enda bild utgör dock inte en återgivning av märket som är klar, precis, fullständig i sig själv, lättillgänglig och tydlig. Inte heller i förening med den skriftliga beskrivningen av märket uppfyller bilden detta krav på grafisk återgivning.

På grund av det anförda skall överklagandet lämnas utan bifallas.

Per Carlson Jeanette Bäckvall Ulf Hallin

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

ak Visa mer Visa mindre