Domstols Målregister

Målet gäller: Patent på "Metod att bestämma jordens absoluta hastighet".

Ink datum: 2004-12-30

Reg datum: -

Överklagat: 2006-03-29

PRV:s nummer: 0300107-0

PRV beslutsdag: 2004-11-26

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: 2251-06, 1671-07

Beslut: Ej prövningstillstånd

Klass: -

Juridiska sökord: Teknisk effekt

Tekniska sökord: Relativitetsprincipen; Hastighetsbestämning; Ljusets utbredning

Lagrum: 1 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: MG

Ombud: -

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Patentbesvärsrätten fann att en metod att bestämma jordens absoluta hastighet saknade avsedd teknisk effekt.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLT YRKANDE

Sökanden ansökte den 17 januari 2003 om patent på en uppfinning avseende ”Metod att bestämma jordens absoluta hastighet”. Patentverket, som avslog ansökningen, fann i överklagade beslutet att uppfinningen enligt patentkraven saknade teknisk effekt.

Yrkande

Sökanden vidhåller ansökningen med de ursprungliga patentkraven.

Det vidhållna patentkravet 1 har följande lydelse.

Metod att bestämma jordens absoluta hastighet i universum grundad på att ljuset, i det ögonblick det lämnar sin källa i rörelse, sprider sig radiellt från en punkt i absolut vila, varigenom ett objekt på jordytan, som är synligt genom att det reflekterar ljus, kontinuerligt sprider bilden av objektet från punkter i vila medan jorden flyttar ett osynligt objekt, vilket därigenom alltid befinner sig framför bilden av objektet i jordens banriktning kännetecknad av att en observatör med kikarsikte (5) parallellt med jordens bana (9) riktar siktet mot bilden av objektet (2) och därigenom låser hårkorset på det osynliga objektet (3). När jordrotationen efter 6 timmar vridit objektet och flyttat kikarsiktet 90 grader i förhållande till banriktningen (5 - 6), ser observatören hårkorset till vänster om bilden av objektet, en förskjutning (d) som förhåller sig till observationsavståndet som jordens absoluta hastighet förhåller sig till ljusets hastighet.

Grunder

Som grund för sin talan har sökanden hållit fast vid att uppfinningen definierad i patentkraven uppvisar teknisk effekt samt nyhet och uppfinningshöjd.

Utveckling av talan

Till utveckling av sin talan har sökanden i Patentbesvärsrätten framhållit bl.a. följande till stöd för uppfinningens patenterbarhet.

Uppfinningen saknar inte teknisk effekt därför att den strider mot relativitetsprincipen utan får teknisk effekt genom att ljuset sprider sig annorlunda än vad relativitetsteorin säger. Ljuset följer inte ljuskällans rörelser utan sprider sig som jag beskriver i min ritning och som i dopplerdiagrammet och enligt lagen "oavsett ljuskällans rörelser".

I mitt svar 2003-10-03 på Patentverkets föreläggande av 2003-08-20 visar jag i bilaga 4 hur ljuset sprider sig i ett system i rörelse. Jag återger här förloppet med en annan ritning:

A1 A2 A3 B1 B2 B3

vt ct vt

ct + vt

ct – vt

Två mätpunkter A och B placeras på jordytan parallellt med jordens färdriktning. Medan en ljussignal med hastigheten c sprider sig från A1 mot en spegel i B1, flyttar jorden med hastigheten v A1 till A2 och B1 till B2 där ljuset reflekteras mot A2 samtidigt som jorden flyttar A2 till A3 och B2 till B3. Ingen fysiker kan ärligt bestrida att ljuset före reflexen sprider sig sträckan ct + vt och efter reflexen sträckan ct - vt. Vi konstaterar att ljuset ena vägen sprider sig sträckan ct med hastigheten c + v och andra vägen sträckan ct med hastigheten c - v, dvs. tur och retur med hastigheten c. I alla skolor mäter man ljusets spridningshastighet tur och retur, skulle man med hjälp av två klockor mäta i en riktning skulle man demonstrera en kontroversiell inställning.

Man kan således utan att narras säga att "två observatörer som mäter hastigheten av samma ljussignal finner samma värde, oberoende av observatörernas relativa hastighet", men det är ur pedagogisk synpunkt rent oetiskt. Relativitetsteorin är full av liknande halvsanningar.

Patentverket säger att det enligt allmänt accepterade naturlagar inte existerar någon punkt i universum som kan definieras som i absolut vila i förhållande till alla inertialsystem. Jag har angett som exempel skenbilden av en galax på 13 miljarder ljusårs avstånd som i lika många år befunnit sig i den ljussfärs centrum vilken når mig vid observationstillfället. En mikrosekund senare når en efterföljande sfär med en skenbild som i lika många år befunnit sig i vila en mikrodistans vid sidan om den förra. På så sätt ser jag med en viss tidförskjutning galaxen röra sig, precis som min ritning visar.

Patentverket anger att jag skrivit: "... och att allt talar för att etern existerar". För att undvika ställningstagande i en fråga som vi vet så litet om, har jag avsiktligt skrivit: "En logisk slutledning skulle, med tanke på de påstådda tankefelen, kunna vara att den uteblivna interferensen inte utesluter förekomsten av en eter", vilket var avsikten med experimentet att undersöka. Däremot citerar jag i mitt brev 2003-10-20 Nationalencyklopedin ang. två olika uppfattningar om ljusets natur: "I kvantmekaniken enades man om att ljuset är både en partikelström och en vågrörelse". Efter att ha konstaterat att universum i så fall skulle vara fyllt av partiklar som kontinuerligt strömmar från alla stjärnor, är det mera logiskt "att partiklarna, förutom vågrörelsernas vibrationer, befinner sig i absolut vila i form av en glasklar dimma i universum". Sedan skriver jag "Allt talar för att det som på 1800-talet kallades etern ... verkligen existerar". Det hade naturligtvis varit bättre med: Mycket talar för... - - -

Den patentsökta metoden kan tillgodogöras industriellt genom att mätinstrument som bygger på metoden kan tillverkas och säljas.

– – –

I målet har hållits muntlig förhandling.

DOMSKÄL

I 1 § första stycket patentlagen (PL) anges att patent kan erhållas på en uppfinning som kan tillgodogöras industriellt. I förarbetena till PL redovisas utförligt innebörden av begreppet uppfinning (NU 1963:6 s. 96 ff, prop. 1966:40 s. 54 ff). En uppfinning som kan tillgodogöras industriellt anses sålunda föreligga endast om uppfinningen har teknisk karaktär och teknisk effekt samt är reproducerbar.

Det bör i detta sammanhang framhållas att ordet "industriellt" i patentlagen liksom i 1883 års Pariskonvention för industriellt rättsskydd har en avsevärt vidare innebörd än i allmänt språkbruk (NU 1963:6 s. 100 ff, prop. 1966:40 s. 68). Härmed avses sålunda inte bara industri i egentlig mening utan även andra näringsgrenar. Såsom industriell verksamhet anses t.ex. också transportväsen, byggnadsverksamhet, handel, jordbruk, skogsbruk, fiske, jakt och offentlig förvaltning, däri inbegripet försvarsväsendet.

För att kravet på att uppfinningen skall kunna tillgodogöras industriellt skall vara uppfyllt är det inte nödvändigt att uppfinningen som sådan används vid industriell tillverkning. Detta krav är uppfyllt så snart tillverkningen kan ske industriellt, även om användningen av uppfinningen inte sker industriellt utan t.ex. för enskilt bruk. Det är tillräckligt att sökanden visar att uppfinningen kan tillgodogöras industriellt.

Kraven på teknisk effekt och reproducerbarhet ligger i själva ordet uppfinning (NU 1963:6 s. 102). Kravet att en uppfinning skall ha teknisk effekt innebär enligt de nordiska patentkommittéerna att det tekniska problem som uppfinningen avser skall ha lösts genom uppfinningen och att det för en fackman är i vart fall sannolikt att den påstådda effekten erhålls om uppfinningen utövas. När det gäller kravet på reproducerbarhet innebär detta att uppfinningen har sådan karaktär att den avsedda effekten med säkerhet erhålls vid ett upprepat riktigt utövande av uppfinningen.

I 1 § andra stycket PL anges vidare vissa undantag från begreppet uppfinning med angivande av ett antal exempel på vad som inte anses vara en uppfinning. Bland dessa exempel återfinns vad som utgör enbart en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod. Med upptäckt avses i detta sammanhang upptäckt av något som finns i naturen men som förut inte varit känt.

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

Patentbesvärsrätten delar Patentverkets uppfattning att det inte är antagligt att metoden enligt patentkravet 1 ger det resultat som anges, eftersom ett sådant resultat skulle strida mot den moderna fysikens fundament. Enligt vedertagna naturlagar och teorier existerar sålunda ingen punkt i universum som befinner sig i absolut vila. Att utan referens till något system bestämma en hastighet, vilket är innebörden av det i patentkravet 1 angivna, är därför inte genomförbart. Patentbesvärsrätten finner därför i likhet med Patentverket att metoden enligt patentkravet 1 saknar avsedd teknisk effekt.

Överklagandet kan redan på grund av det anförda inte bifallas.

Patentbesvärsrätten saknar vid denna bedömning anledning att ta upp frågorna om metoden är en uppfinning som kan tillgodogöras industriellt, om metodens reproducerbarhet samt om metoden hänför sig till något av undantagen enligt 1 § andra stycket PL.

Per Carlson Stefan Svahn Sten-Ove Henningsson

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

ak Visa mer Visa mindre