Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

05-054
2008-06-18
2008-06-18
Byte av efternamn (Mikaelsfru).
2005-02-08
-
-
04-5742
2005-02-01
-
-
-
-
-
-
namn
bifall
intressant
sökande
CS
-
-
-
-
-
-
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer överklagade beslutet och visar ansökningen åter till Patentverket för fortsatt handläggning.

YRKANDE M.M.

CS har i Patentbesvärsrätten vidhållit sin begäran om byte av efternamn till Mikaelsfru.

CS har till grund för sin talan hållit fast vid att namnet inte är olämpligt som efternamn.

Vidare har hon anfört bl. a. följande. Även om efterledet ”-fru” inte är ett etablerat efterled i efternamn så medför inte detta att efternamnet Mikaelsfru är olämpligt. Mikaelsfru väcker ingen anstöt, är inte svårt att uttala och liknar inte heller något annat etablerat efternamn. Efternamnet talar om vem hon är, dvs. Mikaels fru. Det kan liknas vid att man ändrar efternamn till namnet på den plats där man bor. Hennes mans och hennes gemensamma barn heter Mikaelsdotter respektive Mikaelsson och för att familjen ska ha en gemenskap i sina efternamn anser hon att Mikaelsfru är ett fullgott namn. Namnet kommer att vara unikt för henne och kommer inte att gå i arv till hennes barn eller till hennes ättlingar.

Patentbesvärsrätten har inhämtat yttrande från Institutet för språk och folkminnen (SOFI) som bl.a. yttrat att Mikaelsfru inte anknyter till någon etablerad svensk efternamnstyp och därför enligt 12 § 1 namnlagen till sin bildning är olämpligt som efternamn. Institutet har vidare anfört att namnet Mikaelsfru skulle vara möjligt att anta för sökandens barn och andra släktingar och att namnet i så fall skulle komma att bli vilseledande enligt 12 § 4 namnlagen.

DOMSKÄL

Patentverket har med hänvisning till 12 § 1 namnlagen avslagit ansökningen med motiveringen att namnet med efterledet ”-fru” inte kan godkännas som nybildat efternamn då det till sin bildning har en sådan språklig form att det inte är lämpligt som efternamn här i landet.

Praxis när det gäller den språkliga utformningen av ett efternamn har numera väsentligen liberaliserats. Jfr Regeringsrättens vägledande avgöranden (RÅ 1997 ref. 75 I och II) där efternamnen Beachman respektive Mortaigne godkändes trots sin utländska klang. Jfr också Patentbesvärsrättens dom 26 februari 1999 i mål nr 97-767 där hinder enligt 12 § 1 namnlagen inte ansågs föreligga mot byte till namnet Magnúsdóttir.

Patentbesvärsrätten finner med hänsyn härtill att hinder mot att godkänna namnet Mikaelsfru inte föreligger på de skäl som Patentverket har anfört.

Med hänsyn till vad SOFI anfört om att det är möjligt för barn och övriga släktingar att anta namnet, bör också prövas om namnet kan komma att bli vilseledande enligt 12 § 4 namnlagen. Vidare finns det enligt Patentbesvärsrättens mening anledning att pröva om det finns något hinder mot det begärda namnbytet enligt 12 § 5 eller 6 namnlagen. Till följd av instansordningens princip bör dock dessa frågor prövas av Patentverket som första instans.

På grund av det anförda ska det överklagade beslutet undanröjas och ansökningen återförvisas till Patentverket för fortsatt handläggning.

Per Carlson Annika Ryberg Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

EE
Visa mer Visa mindre