Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

05-140
2007-08-15
2007-10-16
Upphävande av varumärkesregistreringen GALLAZ.
2005-04-22
-
-
347.548
2005-02-16
-
-
18, 25
Förväxlingsbarhet; Ordmärken; Märkeslikhet; Varuslagslikhet
-
14 § 1 st 6 varumärkeslagen (1960:644)
varumärke
bifall
intressant
invändare
Gallus Marketing & Sales GmbH
Rennenkampff & Partner AB
-
Globe International, Ltd.
Bergenstråhle & Lindvall AB
-
Varumärket GALLAZ registrerat för bl.a. skodon i klass 25 har ansetts förväxlingsbart med varumärket GALLUS registrerat för skodon i klass 25.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och upphäver varumärkesregistreringen 347.548 GALLAZ.

YRKANDEN M.M.

Invändaren har i Patentbesvärsrätten vidhållit yrkandet att registreringen av varumärket GALLAZ skall upphävas och har därvid hållit fast vid att märket är förväxlingsbart med invändarens äldre varumärke 155.108 GALLUS.

Rättighetshavaren har bestritt ändringsyrkandet och vidhållit sin inställning att det inte föreligger någon förväxlingsrisk mellan de båda motstående varumärkena GALLAZ och GALLUS.

Invändaren har till utveckling av sin talan i Patentbesvärsrätten anfört bl.a. följande.

Varumärket GALLUS har använts av invändaren i över 125 år för högkvalitativa läderskor. Av invändarens hemsida framgår att det varje år produceras två miljoner skor märkta GALLUS. Även i Sverige, där märket varit registrerat för ”skodon” i klass 25 sedan 1976, är märket mycket välkänt och inarbetat inom skobranschen och dess omsättningskrets. Graden av särskiljningsförmåga hos ett varumärke är en faktor som ökar förväxlingsrisken mellan märken.

Invändaren delar inte Patentverkets uppfattning att märkena GALLUS och GALLAZ har olika betoning och att de ger upphov till skilda associationer. Märkenas huvudstavelse, GALL-, är identisk och enligt flera avgöranden vid OHIM läggs vid förväxlingsbarhetsbedömningen större vikt (och uppmärksamhet hos omsättningskretsen) vid varumärkenas inledningsstavelse. Både GALLUS och GALLAZ har i första hand betoningen på inledningsstavelsen GALL-, och märkena har därför samma betoning. Dessutom uttalas andra stavelsen väldigt lika, eftersom sista bokstaven i båda märkena uttalas som ”S”. Märkena kan inte heller sägas ge upphov till skilda associationer. Båda märkena torde i första hand av omsättningskretsen uppfattas som bestående av ord utan en klar eller känd betydelse.

Invändaren har sammanfattningsvis hävdat att föreliggande identitet mellan varuslagen och den stora märkeslikheten medför att varumärkena GALLUS och GALLAZ är förväxlingsbara.

Rättighetshavaren har till stöd för sin talan i Patentbesvärsrätten anfört i huvudsak följande. Invändaren har inte åberopat någon utredning som visar att märket GALLUS till följd av användning förvärvat en utökad särskiljningsförmåga i Sverige. Skyddsomfånget för märket GALLUS skall därför bedömas med utgångspunkt i den inneboende särskiljningsförmåga som märket besitter. Enligt sökrapporter förekommer GAL- som prefix i 124 märken i Sverige och i EU för varor i klass 25 och GALL- förekommer som prefix i 49 sådana märken. Det kan således konstateras att prefixet GALL- som sådant har en svag inneboende distinktivitet för varor i klass 25. Skillnaden i suffixled mellan märkena GALLAZ och GALLUS är därmed tillräcklig för att särskilja märkena.

Rättighetshavaren har därutöver hänvisat till vad Patentverket anfört när det gäller skillnaderna i uttalet av märkesorden och de skilda associationer som dessa kan ge upphov till.

Parterna har åberopat viss skriftlig utredning i målet.

DOMSKÄL

Varumärket GALLAZ har registrerats bl.a. för skodon i klass 25. Märket omfattar därmed varor av samma slag som det äldre varumärket GALLUS avser.

Mot den bakgrunden är frågan om det föreligger sådana likheter mellan de motstående märkena att det vid en helhetsbedömning får anses föreligga risk för att man i omsättningskretsen – som i förevarande fall måste antas innefatta den köpande allmänheten i stort – förväxlar dem och därmed riskerar att missta sig i fråga om varornas kommersiella ursprung.

Patentbesvärsrätten konstaterar därvid till att börja med att utredningen i målet inte ger stöd för att invändarens märke GALLUS genom användning förvärvat ett längre gående skydd än som följer av registreringen som sådan. Det får emellertid samtidigt anses att märket i sig har en fullt normal särskiljningsförmåga.

Märkesorden GALLAZ och GALLUS får i visuellt avseende anses vara inte obetydligt lika varandra genom att båda innehåller förledet GALL- och därutöver endast ett kort efterled bestående av två bokstäver.

I fonetiskt hänseende kan konstateras att det gemensamma förledet GALL- i sig medför en uttalsmässig likhet mellan orden. Fonetisk likhet föreligger också genom att bokstäverna Z resp. S i ordens efterled föranleder samma uttal. När det gäller betoningen får det vidare med ett svenskt språkbruk anses ligga närmast tillhands att uttala såväl ordet GALLAZ som ordet GALLUS med betoningen på ordens förled eller alternativt utan särskild betoning på någon av stavelserna. Det föreligger således enligt Patentbesvärsrättens mening också en klar fonetisk likhet mellan märkena.

Patentbesvärsrätten finner vidare att det saknas anledning att anta att konsumenterna annat än undantagsvis känner till att märkesordet GALLUS förekommer som ett ord på det latinska språket. Eftersom vidare märkesordet GALLAZ framstår som ett rent fantasiord utan någon språklig innebörd finns det inte anledning att uppfatta de motstående märkena som begreppsmässigt olika varandra.

Det har inte heller i övrigt visats föreligga någon omständighet av beskaffenhet att påverka likhetsprövningen i målet.

Patentbesvärsrätten finner med beaktande av rådande varuslaglikhet med avseende på varorna i klass 25 och föreliggande visuella och fonetiska märkeslikhet att det finns risk för att märkena GALLAZ och GALLUS förväxlas. Registreringen av varumärket GALLAZ skall därför med tillämpning av 21 § varumärkeslagen upphävas.

Alf Linder Merit Persson Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

LC
Visa mer Visa mindre