Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 05-146

Beslutsdatum: 2008-02-28

Lagakraft: 2008-04-29

Målet gäller: Patent på förfarande för verifiering av ID-handling och liknande.

Ink datum: 2005-04-28

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 0103894-2

PRV beslutsdag: 2005-02-23

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Verifiering; Id-kort; Skanning; Databas

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Entry Systems AB

Ombud: Ted Hagman Awapatent AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: LN och JB

Ombud: Noréns Patentbyrå AB

Fler Motparter: -

Referat: PBR har funnit att ett förfarande för verifiering av ID-handlingar saknar uppfinningshöjd gentemot känd teknik. Enligt förandet skannas utfärdad handling och "bilden" lagras i en databas från vilken den senare kan hämtas för jämförelse med en uppvisad handling.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och upphäver patentet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLDA YRKANDEN

LN och JB ansökte den 22 november 2001 om patent på ” Förfarande för verifiering av ID-handling och liknande”. LN och JB beviljades patent den 10 juni 2003 varefter Entry Systems AB (Entry Systems) framställde invändning mot patentet med yrkande om att det skulle upphävas. Patentverket avslog genom det överklagade beslutet invändningen. Patentverket angav att invändaren inte visat att den i patentet angivna tekniska lösning var känd.

Yrkanden

Invändaren har i Patentbesvärsrätten vidhållit sitt yrkande att patentet ska upphävas.

Patenthavaren har bestritt ändring.

Uppfinningen enligt patentet definieras i patentkravet 1 på följande sätt.

Förfarande för verifiering av ID-handlingar och liknande, speciellt en sådan handling (1) som innefattar ett fotografi av en person för att styrka hans identitet, kännetecknat av att den myndighet eller organisation som utställer handlingen efter det att handlingen försetts med alla nödvändiga identifieringsuppgifter, inbegripande ett fotografi av handlingens bärare, skannar de på handlingen införda uppgifterna och lagrar dessa i en databas, så att vid uppvisande av handlingen (1) den inskannade avbildningen kan hämtas från databasen (5) och jämföras med den uppvisade handlingen.

Grunder

Till grund för sin talan har invändaren åberopat att uppfinningen enligt patentkrav 1 saknar nyhet i förhållande till känd teknik.

Patenthavaren har till grund för sin talan åberopat att uppfinningen uppvisar nyhet och uppfinningshöjd i förhållande till den kända tekniken.

Anförd känd teknik

Invändaren har i Patentbesvärsrätten beträffande känd teknik, förutom ett ”demonstrationssystem”, som senare frånfallits, och US 6 286 761 B1, anfört nedan uppräknade dokument:

A1: EP 1 152 592 A1,

A2: JP 2000-235630 A, kompletterat med sammandrag på engelska,

A3: US 5 913 542 A och

A4: US 4 822 990 A.

Utveckling av talan

Invändaren har i Patentbesvärsrätten anfört i huvudsak följande.

Uppfinningen avser ett förfarande för verifiering av ID-handlingar och dylikt, särskilt handlingar som innefattar ett fotografi av en person för att styrka dennes identitet, och har till ändamål att förenkla verifikationsprocessen av autenticiteten i en ID-handling.

Uppfinningen kännetecknas enligt krav 1 av att den myndighet som utställer ID-handlingen, efter det att handlingen försetts med nödvändiga identifieringsuppgifter, skannar de införda uppgifterna och lagrar dessa i en databas så att - vid uppvisande av handlingen - en inskannad avbildning kan hämtas från databasen och jämföras med den uppvisade handlingen.

Uppfinningen så som den är beskriven i krav 1 föregrips av det amerikanska patentet US 6 286 761 (”WEN”). WEN förevisar en ID-handling - ett ID-kort - och en utställande part - en tennisklubb - som iordningställer ett ID-kort genom att infoga dels ett fotografi av en person vars identitet har styrkts, dels identifieringsinformation om personen i fråga, se kolumn 3, rad 1-30.

Vidare presenterar WEN möjligheten för den utställande parten att skanna ID-handlingen för att på så sätt skapa en digital bild och beskriver hur bilden kan lagras i en dator och användas för att matcha identiteten mellan den inskannade avbildningen och personen ifråga vid en konfrontation (se stycket som överbryggar kolumn 3 och 4). I kolumn 3, rad 65-67 och kolumn 4 rad 1-67, beskrivs hur en digital processad bild innehållande identifieringsinformation kan skapas och lagras i en databas. Bilden kan därefter sättas samman med annan information och användas i en ID-handling (kolumn 5, rad 37 ff). När den utställda ID-handlingen presenteras för att styrka en persons identitet kan en skannad bild av den företedda ID-handlingen skapas, se stycket som överbryggar kolumn 5 och 6, och jämföras med den inskannade avbildningen av den utställda ID-handlingen, vilken finns lagrad i en databas (jfr kolumn 6, rad 5-10).

Av detta följer att den tekniska lösningen att lagra en inskannad avbildning av en ID-handling, försedd med särskilda identifieringsuppgifter, för att sedermera vid en autenticitetskontroll kunna jämföra avbildningen med en uppvisad handling, är känd sedan tidigare. I varje fall är det närliggande för fackmannen att med sina tekniska allmänkunskaper och vetskap om tidigare känd teknik konstruera det förfarande som beskrivs i patentet.

A1 beskriver (jfr hela stycket [0016], samt krav 7) ett system för att övervaka och/eller verifiera att en person som uppvisar en ID-handling (såsom exempelvis ett pass, jfr fig. 2) är individen till vilken ID-handlingen har utfärdats. Detta system innefattar att vid en första plats:

- inhämta en bild med en kamera och skriva ut denna bild på ett media, där bilden vidare innefattar en unik identifikationskod, vilken bild kan användas för att identifiera individen till vilken handlingen utfärdats, och

- med en skanner skanna ID-handlingen och tillhandahålla den inskannade ID-handlingen till en andra plats, samt att vid nämnda andra plats:

- med en kamera fotografera personen som uppvisar ID-handlingen, för att kunna säkerställa identiteten på personen som uppvisar ID-handlingen, och

- med en skanner skanna den vid nämnda andra plats uppvisade ID-handlingen för att inhämta ytterligare information från den uppvisade ID-handlingen som kan användas vid verifieringen av personen som uppvisar ID-handlingen.

Vidare anvisas i A1 (jfr stycke [0018]) hur bilder och den unika identifikationskoden kan lagras i en databas för att kunna inhämtas vid nämnda andra plats vid verifiering av den uppvisade ID-handlingen. Det inses således att uttrycket ”att tillhandahålla den inskannade ID-handlingen till en andra plats” kan likställas med att lagra den vid nämnda första plats inskannade ID-handlingen i en databas för att vara tillgänglig för inhämtning från nämnda andra plats.

Alla särdragen i patentkravet 1 är således tidigare kända genom A1.

A2 har, vilket framgår under rubriken ”PROBLEM TO BE SOLVED” i den engelskspråkiga sammanfattningen av A2, samma syfte som stridspatentet, nämligen att verifiera autenticiteten hos en identitetshandling.

I A2 beskrivs ett verifieringsförfarande för verifiering av ID-handlingar eller liknande (jfr ”SOLUTION” rad 1-3 ”A member ID and a password are printed… on a card 1 being a medium for authentication...”, och rad 9-13 ”...the reader 2...performs prescribed authentication...”).

Identifikationsuppgifter, inklusive ett fotografi av handlingens bärare har anbringats på ID-handlingen (jfr fig. 2).

De på handlingen införda uppgifterna har lagrats i en databas så att dessa uppgifter kan hämtas från databasen vid uppvisande av handlingen och jämföras med den uppvisade handlingen (jfr ”SOLUTION” rad 9-10 ”Meanwhile, the reader 2 displays the image of a person in charge proper to a user by using preliminarily stored confidential information...” och fig. 11, som visar den av kortläsaren visade informationen).

Följaktligen är alla särdrag i patentkrav 1 kända från A2.

A3 har samma syfte som stridspatentet, nämligen att verifiera autenticiteten hos en identitetshandling (jfr kolumn 2, rad 1-2).

I A3 beskrivs ett förfarande för verifiering av ID-handlingar eller liknande (jfr kolumn 4, rad 32). Identifikationsuppgifter, inklusive ett fotografi av handlingens bärare har anbringats på ID-handlingen (jfr fig. 1). De på handlingen införda uppgifterna har lagrats i en databas så att dessa uppgifter kan hämtas från databasen vid uppvisande av handlingen och jämföras med den uppvisade handlingen (jfr kolumn 4, rad 35-44).

Följaktligen är alla särdrag i patentkrav 1 kända från A3.

Särdragen i patentkravet 1 är alla kända från var och en av A1, A2 och A3. Följaktligen är uppfinningen enligt patentkrav 1 innefattad i känd teknik och uppfyller således inte nyhetskravet enligt 2 § patentlagen.

Patenthavaren har i Patentbesvärsrätten i huvudsak anfört följande.

De av invändaren anförda skrifterna visar olika typer av ID-kort och korthanteringssystem för att komma till rätta med de problem som finns för att kontrollera autenticiteten och behörigheten i samband med uppvisande av ID-kort. Uppfinningen avser ett mycket enkelt och effektivt system för att kunna verifiera äktheten i ID-handlingar och liknande, och som inte ställer några speciella krav på utformningen av själva ID-handlingen eller liknande, utan denna kan i princip vara vilket simpelt dokument som helst som innefattar ett fotografi.

De anförda dokumenten visar inte någon sådan enkel lösning, utan uppvisar betydligt mer komplicerade och dyrbara system. Således anger det anförda dokumentet A1 att vid verifiering av en ID-handling skannas denna handling för att från handlingen avläsa såväl en bild på handlingen som även en icke synlig kod, varefter baserat på denna kod den inskannade bilden tillsammans med ytterligare identifieringsuppgifter sänds till en central plats där för ID-handlingen motsvarande bild finns digitalt lagrad för att där göra en jämförelse mellan den nu inskannade bilden och den lagrade bilden för att avgöra om den inskannade bilden överensstämmer med den lagrade, och om så är fallet sända en klarsignal till det ställe där ID-handlingen visas upp och skannats. Uppfinningen skiljer sig således från detta genom en mycket enklare lösning, där den framställda ID-handlingen skannas av den som framställt denna, alltså skanning av hela ID-handlingen med dess ytterligare identifieringsuppgifter, och lagrar denna skannade avbildning av ID-handlingen, så att den skannade avbildningen av ID-handlingen enkelt kan hämtas fram från databasen vid det ställe där ID-handlingen visas upp och där jämföras med den uppvisade ID-handlingen.

Av det anförda dokumentet A2 har enbart det engelska sammandraget analyserats, men av detta framgår inte på något sätt att det skulle vara fråga om någon skanning av den färdiga ID-handlingen, utan det synes vara fråga om att förse ett ID-kort med en dold kodad information som läses av en läsare för att jämföras med ett inmatat lösenord. Dokumentet A2 föregriper således inte uppfinningen.

Det anförda dokumentet A3 visar ett system för framställning av ett ID-kort där grundinformation från kortet skannas in i en dator och behandlas för att skapa en kodad information som sedan också införs på kortet. Vid uppvisande av ID-kortet läses den kodade informationen och dekrypteras för att få fram bl.a. en bild som återfinns på ID-kortet. Det är också i A3 angivet att man kan ta fram originaldokumentet om det är lagrat i samma dator som den vid vilken ID-kortet visas upp, och där dekrypteringen av data sker.

Från dokumentet A3 skiljer sig således föreliggande uppfinning genom att det i A3 dels är fråga om en mer komplicerad ID-handling, som innehåller krypterade uppgifter som kan dekrypteras vid uppvisande av ID-handlingen, och dels genom att det inte är fråga om någon lagring av en skannad avbildning av ID-handlingen i någon databas.

Det anförda dokumentet A4 visar bara på användningen av en inbäddad transponder i ett ID-kort i ett inpasseringskontrollsystem. Dokumentet visar således inte något förfarande såsom definierat i patentkravet 1 i föreliggande patent.

Vi anser således att uppfinningen såsom den är definierad i patentkravet 1 skiljer sig väsentligt från det som visats vara förut känt genom de nu i besvärsskrivelsen ytterligare anförda dokumenten. Uppfinningen bakom föreliggande patent ger en mycket enkel och billig lösning på verifieringsproblematiken för ID-handlingar, utan att det på något sätt är nödvändigt att göra några komplicerade eller speciellt säkrade ID-handlingar.

Det är enbart den som har tillgång till inmatning och uppdatering av uppgifter i databasen hos en myndighet eller ett företag som kan skapa basen för jämförelsedokumentet som den uppvisade ID-handlingen ska jämföras med. Denna behörighet till inmatning eller uppdatering är avsevärt mycket enklare att hålla under kontroll, än vad det är att skapa "förfalskningssäkra" dokument.

Med förfarandet enligt uppfinningen kan man således på ett enkelt sätt skapa ett verifieringssystem för ID-handlingar för att garantera själva handlingens äkthet. Att sedan avgöra om det är rätt person som uppvisar ID-handlingen är något som ligger utanför ramen för föreliggande uppfinning.

DOMSKÄL

Uppfinningen avser ett förfarande för verifiering av ID-handlingar och liknande, speciellt en sådan handling som innefattar ett fotografi av en person, för att kunna avgöra om en uppvisad handling är äkta eller inte. Ändamålet är att åstadkomma ett förfarande med vilket det blir enklare att verifiera autenticiteten hos handlingen. Enligt uppfinningen såsom den definieras i patentkravet 1 uppnås detta genom att en inskannad avbildning av handlingen lagras i en databas och vid verifieringen hämtas avbildningen från databasen för jämförelse med en uppvisad handling.

Bland den anförda kända tekniken beskriver dokumentet A3 ett förfarande för att verifiera äktheten av ett ID-kort. Enligt denna teknik är kortet försett med ett fotografi och en maskinläsbar kod innehållande fotografiet. Vid verifiering av ID-kortet avläses koden och det därigenom återskapade fotografiet kan jämföras med det på kortet tryckta fotografiet. I en utföringsform kan det ur koden återskapade fotografiet även jämföras med det ursprungliga fotografiet som togs vid framställningen av ID-kortet och lagrades i en dator.

Vidare är det genom dokument A1 känt att i en central databas lagra uppgifter om en utfärdad handling bl.a. ett fotografi på den person som handlingen utfärdades till. När en person presenterar t.ex. ett pass på en lokal plats skannas passet och ”bilden” sänds till den centrala databasen där fotografiet på passet jämförs med det ursprungligt lagrade. Ett meddelande sänds från den centrala platsen till den lokala platsen med uppgift om huruvida fotografiet på passet stämmer överens med det centralt lagrade eller inte, se stycke [0028].

Av ovanstående framgår att fackmannen vid tidpunkten för patentansökningen var väl medveten om att ett steg i kända förfaranden för att fastställa om en uppvisad handling är äkta eller inte är att jämföra denna med uppgifter som förelåg vid utfärdandet. I den kända tekniken har den aktuella handlingen, som ett ytterligare steg, även försetts med någon form av ”kod”, endast maskinläsbar, som bidrar till att säkerställa att själva handlingen är den som utfärdats och inte bara en handling som ser likadan ut.

Fackmannen som ställs inför det uppfinningsenliga problemet att förenkla verifieringsförfarandet får med sina allmänna kunskaper anses omedelbart inse att de två stegen i känd teknik även kan användas var för sig för en verifiering, om än med en lägre grad av säkerhet. Då inte heller någon oväntad teknisk effekt uppnåtts kan uppfinningen såsom den definieras i patentkrav 1 inte anses ha erforderlig uppfinningshöjd.

På grund av det anförda ska patentet upphävas.

Håkan Sandh Anders Brinkman Merit Persson

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

ak Visa mer Visa mindre