Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

05-277
2005-10-25
2005-10-25
Avskrivning enligt 19 § första stycket varumärkeslagen.
2005-08-23
-
-
00-09602
2005-06-14
-
-
-
Avskrivning;
-
19 § 1 st. varumärkeslagen (1960:644)
varumärke
bifall
vägledande
sökande
Richemont International SA
Albihns Stockholm AB
-
-
-
-
Fråga om sökanden i ett varumärkesärende besvarat ett föreläggande vid påföljd av avskrivning.
-
RÄTTENS AVGÖRANDE

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar ansökningen åter till Patentverket för erforderlig behandling.

YRKANDE M.M.

Ansökan om registrering av varumärket CATWALK gavs in till Patentverket den 21 december 2000. I ett föreläggande utfärdat omkring tio månader därefter, den 26 oktober 2001, anförde Patentverket att det sökta märket var förväxlingsbart med två registrerade äldre varumärken (nr 329 418 CATWALK och 446 278 CAT). I samband därmed anförde verket att sökandebolaget (som då var Baume & Mercier S.A.) hade möjlighet att inom viss tid bemöta och i övrigt yttra sig över de hinder som anförts. Vidare anförde verket att ansökan kunde komma att avskrivas om bolaget ”inte yttrade sig eller vidtog rättelse” inom den angivna tidsfristen.

Härefter begärde och beviljades sökandebolaget anstånd med att besvara föreläggandet vid sammanlagt 20 tillfällen. Sökandebolaget anförde därvid till stöd för sina framställningar om anstånd, att bolaget förde förhandlingar med innehavarna av de motanförda varumärkena i syfte att få till stånd ett medgivande från dessa till den sökta registreringen. I det sista anståndsbeslutet, den 1 april 2005, beviljade Patentverket sökandebolaget anstånd till den 27 maj 2005. Genom det överklagade beslutet avskrev sedan Patentverket den 14 juni 2005 bolagets ansökan från vidare handläggning.

Richemont International SA har, som det får förstås, yrkat att Patentverkets avskrivningsbeslut undanröjs.

Till stöd för sin talan har Richemont International, genom Albihns Patentbyrå Stockholm AB och den som i målet företräder byrån, anfört följande.

Den ifrågavarande varumärkesansökan ingavs i december år 2000 och första föreläggandet utfärdades i oktober 2001. I annat parallellt ärende hade redan i februari 1999 invändning ingetts mot registreringen av det i föreläggandet mothållna varumärket, varvid den åberopade grunden var att ansökan ingivits i ond tro.

I juni år 2004 fick undertecknad på grund av kollegas barnledighet överta de båda akterna, vilka då redan antagit ansenliga proportioner och blivit, även för en van handläggare, synnerligen röriga och svåröverskådliga. Skriftväxlingen med motpartens ombud fortsatte dock oförtrytligt, eftersom parterna hela tiden hade en fruktsam, om än osedvanligt segdragen dialog angående ett tilltänkt samexistensavtal.

När Patentverket i förevarande ärende den 1 april 2005 meddelade att ytterligare anstånd inte skulle ges (obs. att uttrycket "inte kan påräknas" inte användes), fattade undertecknad beslutet att invänta ett kommande avslagsbeslut, för att därefter överklaga detsamma till Patentbesvärsrätten, om så skulle behövas för att hålla ansökan vid liv. Jag var vid denna tidpunkt dessutom inställd på att kunna inge aviserat samexistensavtal jämte medgivandehandling inom de närmaste veckorna efter Patentverkets meddelande. Jag hade dessvärre inte uppmärksammat att Patentverkets ursprungliga och enda föreläggande aldrig bemötts i sak, utan enkom besvarats med kontinuerliga anståndsbegäranden grundade på de pågående medgivandeförhandlingarna.

Jag inser att jag borde bevakat den sista anståndsfristen med ett regelrätt svaromål på någon enstaka rad där jag begärt ett slutligt beslut. Å andra sidan är ju frågeställningen redan från början helt uppenbar, eftersom någon argumentation inte är aktuell vid en hänvisning till identiskt varumärke för varor i samma klass. Här finns ju bara möjligheten till medgivande, vilket vi ju också hela tiden åberopat. Frågan är om vi inte härigenom rentav kan anses ha bemött Patentverkets föreläggande även i sak. I vart fall, hade det knappast varit tjänstefel om Patentverket under föreliggande omständigheter givit oss ett avslagsbeslut.

SKÄL

Uppfyller en registreringsansökan inte de formella krav som ställs på en ansökan eller finns det något materiellt hinder mot registrering skall Patentverket enligt 19 § första stycket varumärkeslagen (VmL) förelägga sökanden att inom viss tid ”avgiva yttrande eller vidtaga rättelse”, vid äventyr att ansökan annars avskrivs. Om sökanden inte besvarar föreläggandet får Patentverket alltså avskriva ansökan från vidare handläggning. Om sökanden besvarar förläggandet men det alltjämt finns någon formell brist med avseende på ansökan eller något materiellt hinder mot registrering skall Patentverket i stället avslå ansökan, såvida det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt föreläggande (19 § 2 st. VmL). Ordningen med avskrivning synes bygga på synsättet att sökanden visat att han övergivit sin ansökan genom att inte svara på föreläggandet, se SOU 2001:26 s. 183.

Regleringen med avskrivning som påföljd skiljer sig från de allmänna processrättsliga regler som gäller behandlingen av en ansökan. Enligt dessa regler skall sålunda en ansökan avvisas om den inte uppfyller de formella krav som ställs på en sådan, medan den skall avslås om den kan tas upp till prövning i sak men inte kan bifallas. Med hänsyn särskilt till det bakomliggande synsättet bör avskrivning – och följaktligen även förelägganden vid påföljd av avskrivning – användas med urskillning. Det innebär bl.a. att avskrivning inte bör tillämpas när sökanden kan anses ha klargjort sin inställning till förekommande hinder som Patentverket funnit föreligga mot bifall till en ansökan, jfr Patentbesvärsrättens avgörande i mål 94-593.

Av utredningen framgår, att sökandebolaget, efter det av Patentverket sist beviljade anståndet, inte lät höra av sig innan verket avskrev bolagets ansökan. Av handlingarna i Patentverkets ärende framgår dock, att sökandebolaget under handläggningen i verket, till stöd för sina upprepade framställningar om anstånd, anfört att bolaget förde förhandlingar med innehavarna av de motanförda varumärkena i syfte att få till stånd ett medgivande till den sökta registreringen. Vad bolaget sålunda anfört får anses innefatta ett ställningstagande till de motanförda varumärkena som möjliga hinder mot registrering av det sökta märket. Sökandebolaget får därmed i förevarande fall anses ha tillräckligt klargjort sin inställning till de av Patentverket angivna hindren mot bifall till ansökningen. Patentverket borde därför inte ha avskrivit bolagets ansökan utan i stället ha prövat den i sak.

På grund av det anförda skall det överklagade beslutet undanröjas och ansökan om registrering återförvisas till Patentverket för erforderlig behandling.

Per Carlson Stig Bragnum Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

EE
Visa mer Visa mindre