Domstols Målregister

Målet gäller: Upphävande av registreringen av mönster för fästen till tak.

Ink datum: 2005-10-05

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 76.797

PRV beslutsdag: 2005-07-12

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Särprägel, helhetsintryck

Tekniska sökord: -

Lagrum: 2 § mönsterskyddslagen (1970:485)

Måltyp: mönster

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: C W Lundberg Industri AB

Ombud: Ehrner & Delmar Patentbyrå AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Weland Stål AB

Ombud: Patentbyrå Wallengren AB

Fler Motparter: -

Referat: Mönster för takfäste har ansetts ha erforderlig särprägel i förhållande till bl a äldre mönsterregistrering.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDEN M.M.

CW Lundberg Industri AB (”Lundberg”) har i Patentbesvärsrätten, som bolaget slutligt bestämt sin talan, vidhållit sitt yrkande att mönsterregistreringen nr 76 797 för fästen till tak ska upphävas avseende mönster 1. Lundberg har således frånfallit invändningen i den del som avser mönster 4.

Weland Stål AB (”Weland”) har bestritt ändring.

Lundberg har till grund för sin talan vidhållit att mönster 1 inte har särprägel i förhållande till de i Patentverket anförda dokumenten D1 och D3, Lundbergs äldre, registrerade mönster för ett takfäste (nr 68 504) respektive montageanvisningen för en takstege (D3).

Weland har till grund för sin talan vidhållit att bolagets mönster 1 har särprägel i förhållande till de motanförda mönstren.

Till utveckling av sin talan har parterna i huvudsak anfört följande.

Lundberg

Den mest pregnanta delen av mönster 1 har en direkt motsvarighet, både vad gäller yttre form och hålbild, till konsolpartiet av takfästet i D1. Det är vanligt att anpassa hålbilden vid konsoldelen efter den tekniska funktion fästet är avsett att uppfylla. Det handlar således om enkla ingenjörsmässiga överväganden och inte den typ av i någon mån kvalificerad formgivarinsats som lagen föreskriver. Därutöver uppvisar mönster 1 endast en banal, långsträckt profilplåt, vilken dessutom har stora likheter med den i D3 visade fotplattan.

Dessa förhållanden medför att lagens krav på särprägel för helhetsutseendet för mönstret 1 inte uppfylls, eftersom en kunnig användare utan vidare sammansätter de kända mönsterelementen. De detaljskillnader som föreligger är inte av sådan karaktär att lagens krav för registrerbarhet blivit uppfyllda.

Weland

Vid bedömningen av särprägel ska en helhetsbedömning göras utifrån den kunnige användaren. Vidare ska hänsyn tas till mönsterskaparens variationsutrymme. Med beaktande av detta och mot bakgrund av den äldre formgivning som invändaren åberopat kan då konstateras att mönster 1 har en grundform som påtagligt avviker från vart och ett av de åberopade formgivningarna. Därtill föreligger detaljskillnader på i princip varje punkt.

DOMSKÄL

Patentbesvärsrätten konstaterar att målet enbart rör frågan om upphävande av mönster 1 i Welands mönsterregistrering.

Welands mönster avser ett fäste och innefattar en underdel (fotplatta) och en med underdelen förbunden överdel (konsol). Fotplattan, som är långsträckt och huvudsakligen plant utformad, har utmed hela sin längd dels ett centralt anordnat och upphöjt parti vars tvärsnitt har den ungefärliga formen av ett upp- och nedvänt V och dels uppvikta sidokanter. Den ena uppvikta sidokanten är i ett område vid fotplattans halva längdutsträckning förlängd till bildande av en fästfläns för konsolen. Vidare är fotplattan försedd med tätt placerade hål på var sida om det upphöjda partiet med undantag för de områden som har motsvarande utsträckning i längdled som fästflänsen.

Konsolen är bockad så att en ansats bildas mellan ett övre och ett undre parti, vilket undre parti är förbundet med fotplattans fästfläns. Konsolens övre parti har en rundad topp, en rak flänsförsedd ”rygg” och en ”ryggen” motstående lutande, bruten sida. Det övre partiet hos konsolen har därutöver fyra små hål, varav tre är cirkulära och ett är avlångt, och fyra större hål, varav tre är cirkulära och ett har en glödlampsliknande form.

Av de motanförda mönstren är det Lundbergs mönster (D1) som ligger närmast det helhetsintryck som Welands mönster ger en

kunnig användare. Bedömningen av huruvida Welands mönster är särpräglat i mönsterskyddslagens mening ska därför göras med utgångspunkt i en jämförelse mellan de helhetsintryck som Welands och Lundbergs mönster ger den kunnige användaren.

Lundbergs mönsterregistrering (D1) avser ett fäste till tak och är bildat huvudsakligen av två bredvid varandra sammanfogade delar. Den ena delen bildas av en uppåt sig sträckande konsol med en rundad topp, en rak flänsförsedd ”rygg” samt en ”ryggen” motstående lutande, bruten sida. Konsolen är utformad med fyra små hål, tre cirkulära och ett avlångt hål, och tre större cirkulära hål. Konsolen är bockad nedtill till bildande av ett vinkelrätt parti. Detta parti är långsträckt och försett med ett cirkulärt hål nära respektive ände.

Den andra delen är bockad till bildande av två långsträckta vinkelräta partier, varvid det ena partiet är horisontellt med ett hål nära respektive ände och det andra partiet är uppåtriktat med en relativt lång uppåt öppen urtagning vid sin långsida. I sammanfogat tillstånd kan de två delarna sägas bilda ett fäste med en tvådelad fotplatta, varvid det uppåtriktade partiet av konsolen är centralt beläget i fotplattan.

Welands mönster skiljer sig från mönsterregistreringen enligt D1 i flera avseenden. Bl.a. är fotplattan utformad på ett annorlunda sätt då den är utförd i ett enda stycke, har tätt liggande hål på var sida om en central, relativt låg, upphöjning samt har uppvikta sidokanter och en från ena långsidan uppåt skjutande fästfläns. Vidare skiljer sig konsolen enligt mönstret från motsvarigheten i mönstret enligt D1 bl.a. genom det nedre bockade infästningspartiet och hålbilden. Därutöver framgår av Welands mönster att konsolen är anordnad vid sidan av fotplattans långsida medan den enligt det motanförda mönstret är centralt belägen i fotplattan.

Sammantaget medför dessa skillnader enligt Patentbesvärsrättens mening att en kunnig användare får ett annat helhetsintryck av

Welands mönster jämfört med Lundbergs mönster (D1). Welands mönster får därför anses vara särpräglat i den mening som avses i 2 § mönsterskyddslagen.

På grund av det anförda ska överklagandet lämnas utan bifall.

Per Carlson Annika Ryberg Anders Brinkman

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

LC Visa mer Visa mindre