Domstols Målregister

Målet gäller: Registrering av varumärket ERGONOMIDESIGN.

Ink datum: 2005-10-07

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 01-06283

PRV beslutsdag: 2005-08-05

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 16, 18, 20, 21, 25, 28, 35, 42

Juridiska sökord: Särskiljingsförmåga; Ursprunglig; Förvärvad; Ordmärke; Beskaffenhet

Tekniska sökord: -

Lagrum: 13 § 1 st. varumärkeslagen (1960:644)

Måltyp: varumärke

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Ergonomidesign AB

Ombud: Dag Sandart, Sandart & Partners Advokatbyrå KB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Fråga om särskiljningsförmågan hos varumärket ERGONOMIDESIGN för bl.a. tjänster i form av industriell formgivning i klass 42.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar Ergonomidesign AB:s ansökan åter till Patentverket för erforderlig behandling på grundval av yrkandet i andra hand.

YRKANDEN M.M.

Ergonomidesign AB har i Patentbesvärsrätten vidhållit sin ansökan om registrering av varumärket ERGONOMIDESIGN, i första hand i oförändrat skick och i andra hand begränsad till de varor och tjänster för vilka märket enligt rättens mening har särskiljningsförmåga.

Till grund för talan har bolaget här hållit fast vid i första hand att varumärket ERGONOMIDESIGN i sig har för registrering erforderlig särskiljningsförmåga för de varor och tjänster det avser och i andra hand att märket i vart fall förvärvat sådan särskiljningsförmåga genom användning.

Bolaget har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak följande.

Den omsättningskrets som bolaget vänder sig till består av den svenska industridesignbranschen samt designintresserade kretsar inom högskolor och stora och mellanstora företag.

Kännetecknet ERGONOMIDESIGN är i själva verket suggestivt i förhållande till sökta varor och tjänster. ERGONOMIDESIGN är däremot inte ett språkligt korrekt uttryck och kan därför inte sägas tillhöra det allmänna svenska språkförrådet.

ERGONOMIDESIGN användes inte heller i det svenska språket före det att sökanden började använda det i början av 1970 talet. Det föreligger således inte något frihållningsbehov för ERGONOMIDESIGN. Den språkmässigt korrekta benämningen för den verksamhet som avses är det väletablerade begreppet "industridesign". På marknaden används också begrepp som ”användarorienterad”, ”användarcentrerad” eller ”user oriented”.

Ordet "ergonomidesign" finns inte upptaget Svenska Akademiens ordlista (SAOL), 12:e upplagan, 1998. Jfr. "ergonomi" (vetenskapen om metoder för människans arbete), "design" (industriell formgivning) samt "industridesigner", vilka finns upptagna i SAOL.

Ordet "ergonomidesign" finns inte heller upptaget bland urvalet av nyord publicerat på Svenska Akademiens hemsida (http://spraakdata. gu.se/saol/nyord.html) eller i Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) eller i Stora svenska ordboken, Norstedts, 1996.

Ordet "ergonomidesign" förekommer i Nationalencyklopedin som beskrivning av Ergonomidesign AB. I Språkbanken vid Göteborgs universitet (http://spraakbanken.gu.se) har en träff på ordet "ergonomidesign" erhållits. Träffen avser såvitt förstås en recension av en bok publicerad i svensk press 1997 i vilken Ergonomidesign AB nämns.

Vid enkel sökning på ordet "ergonomidesign" i det nationella biblioteksdatabassystemet LIBRIS (www.libris.kb.se) erhölls inga träffar. Fritextsökning av ordet "ergonomidesign " på Internet har givit följande resultat. Sökmotorn www.google.com (svenska sidor): Ca 850 träffar erhölls, där de allra flesta träffarna avser antingen kurser i ämnet "ergonomidesign" (se nedan om dessa) eller sökanden och dess anställda. Sökmotorn www.altavista.com (svenska sidor): Ca 640 träffar erhölls, med ungefär motsvarande resultat som ovan.

På senare tid har det dykt upp kurser i "ergonomidesign" vid bl.a. Högskolan Skövde, Mälardalens Högskola, KTH Syd samt Chalmers Tekniska Högskola. Efter det att sökanden tillskrivit dessa lärosäten har denna användning upphört. Sökanden har även tillskrivit några företag m.fl. vilka vid sökning på Internet visat sig använda kännetecknet ERGONOMIDESIGN i olika sammanhang. Samtliga tillskrivna aktörer har accepterat sökandens rättigheter och slutat med användningen av ERGONOMIDESIGN.

Mellan bolaget och Linköpings universitet, som blivit den ledande institutionen på området för industriell design i Sverige, har en överenskommelse träffats som innebär att universitetet får nyttja kännetecknet i undervisning, bl.a. till följd av att universitetet tryckt upp ett dyrt kursmaterial där kännetecknet förekommer.

Sammanfattningsvis torde det inte råda någon tvekan om att kännetecknet ERGONOMIDESIGN är ägnat att fungera som individualiseringsmedel för sökandens varor och tjänster. Det sökta varumärket har därför i sig sådan särskiljningsförmåga som krävs för att varumärket skall kunna registreras.

Bolaget började använda ERGONOMIDESIGN som kännetecken år 1971. Ergonomidesign AB var i princip det första företaget i Sverige som tillhandahöll designtjänster till andra företag. Tidigare hade det funnits enskilda formgivare som anlitats av tillverkande företag, men inte något företag som specialiserat sig på designtjänster av detta slag. Bolagets andel av den svenska marknaden för industridesign var under de första åren mycket stor, eftersom bolaget var först på marknaden.

Den svenska marknaden för industridesign är förhållandevis liten och omsatte bokslutsåret 2005/2006 ca 240 milj. kr. Ergonomidesign AB:s omsättning uppgick under samma tid till ca 42 milj. kr, vilket innebär att bolagets marknadsandel uppgår till ca 18 procent. Ergonomidesign AB är fortfarande det största företaget på den svenska marknaden och är ungefär dubbelt så stort som det största konkurrentföretaget.

Mot bakgrund av de omständigheter som framgår av utredningen i målet, särskilt avseende den omfattning och den tid märket varit i bruk, står det klart att ERGONOMIDESIGN i vart fall får anses ha förvärvat sådan särskiljningsförmåga som krävs för att varumärket skall kunna registreras.

---

På Ergonomidesign AB:s begäran har hållits förhör i bevissyfte med bolagets vice verkställande direktör, tillika styrelseledamot, Birgitta Sundén samt vittnesförhör med formgivaren Lars Hall.

DOMSKÄL

Patentbesvärsrätten konstaterar till att börja med, att omsättningskretsen för Ergonomidesign AB:s varumärke ERGONOMIDESIGN, vid prövning av frågan om registrering, bestäms av de tjänster och varor för vilka märket begärs skyddat. Omsättningskretsen omfattar därmed företag och andra som efterfrågar sådana designtjänster i form av industridesign m.m. som bolagets märke omfattar i klass 42. Men till omsättningskretsen måste också räknas dem som efterfrågar sådana reklamtjänster som märket avser i klass 35 samt därutöver dem som efterfrågar de olika varuslag som märket också avser i olika klasser.

Varumärket ERGONOMIDESIGN är sammansatt av orden ergonomi och design. Vart och ett av orden förekommer i svenska språket med bl.a. de betydelser som Ergonomidesign AB självt anfört, dvs. metoder för människans arbete respektive industriell formgivning. Var för sig kan orden användas i marknadsföring för att beskriva sådana tjänster och varor som varumärket avser. Enligt vad utredningen visar används dock inte sammansättningen ”ergonomidesign” i svenskan, vare sig i dagligt tal eller i vedertaget branschspråk. Även om sammansättningen därmed kan sägas vara en nybildning, är frågan om den i sig har för registrering erforderlig särskiljningsförmåga för de tjänster och varor som den avser.

Väl kan en sammansättning av ord som vart och ett för sig är beskrivande för varor eller tjänster som ett märke avser ha sådan särskiljningsförmåga som krävs för registrering, se EG-domstolens dom i mål C-383/99 P (BABY-DRY-fallet), särskilt punkterna 40, 43 och 44. Hänsyn måste dock tas till att enbart sammansättning av delar som var för sig är beskrivande som huvudregel fortsätter att vara beskrivande, även om sammansättningen utgör en nybildning, se EG-domstolens dom C-265/00 (BIOMILD-fallet) punkt 43 och C-363/99 (POSTKANTOOR-fallet) punkt 98.

Lika med Patentverket finner Patentbesvärsrätten att sammansättningen ERGONOMIDESIGN anger att de tjänster och varor som märket avser kännetecknas av en ergonomiskt riktig eller medveten design, dvs. en formgivning som utgår från samspelet mellan människan och de arbetsredskap m.m. som hon använder. Vid denna bedömning saknar Ergonomidesign AB:s varumärke i sig för registrering erforderlig särskiljningsförmåga för de tjänster och varor som märket avser.

Av utredningen framgår emellertid att bolagets varumärke ERGONOMIDESIGN sedan år 1971 använts för sådana designtjänster i form av industriell formgivning, inbegripet produktdesign, som det avser. Det framgår därvid – särskilt av de intyg som bolaget åberopat – att märket gjorts känt för designtjänster av detta slag inom en betydande del av den krets som efterfrågar sådana. Däremot innehåller inte utredningen tillräckliga hållpunkter för slutsatsen att märket i sådan mån gjorts känt för ergonomitjänster, utformning av datorprogramvaror eller reklamtjänster eller för de varor som bolagets ansökan om registrering också avser.

På grund av det anförda skall det överklagade beslutet undanröjas och bolagets ansökan återförvisas till Patentverket för erforderlig behandling med utgångspunkt i att märket förvärvat den särskiljningsförmåga som krävs för registrering för sådana designtjänster i form av industriell formgivning, inbegripet produktdesign, som märket avser i klass 42.

Per Carlson Jeanette Bäckvall Ulf Hallin

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

Visa mer Visa mindre