Domstols Målregister

Målet gäller: Förklaring enligt 72 § patentlagen.

Ink datum: 2005-10-27

Reg datum: -

Överklagat: 2006-04-26

PRV:s nummer: 9902197-4

PRV beslutsdag: 2005-08-27

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: 2848-06

Beslut: Ej prövningstillstånd

Klass: -

Juridiska sökord: -

Tekniska sökord: -

Lagrum: 72 § patentlagen (1967:837); 26 § förvaltningslagen (1986:223)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: UH

Ombud: -

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Fråga om begäran om förklaring enligt 72 § patentlagen inkommit i rätt tid. Tillika fråga om Patentverket ägt ersätta ett beslut att avvisa framställning med annat beslut.

Referat fortsättning : -

Text: RÄTTENS AVGÖRANDE

1. Patentbesvärsrätten undanröjer Patentverkets beslut den 27 augusti 2005.

2. Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet i själva saken.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLT YRKANDE

UH ansökte den 11 juni 1999 – tillsammans med en annan person, BH – om patent på ”förfarande för tillvaratagande av uttjänta kablar samt anläggning för genomförande av förfarandet”. Patent beviljades år 2001, varvid båda sökandena antecknades som innehavare av patentet. Årsavgiften för det sjätte avgiftsåret, 1 100 kr, förföll till betalning den 30 juni 2004 och kunde med förhöjning, till 1 320 kr, betalas senast den 31 december 2004. Någon betalning av den sjätte årsavgiften erlades dock inte före detta datum.

UH begärde härefter, den 27 juli 2004, som hennes framställning slutligt kom att uppfattas, att Patentverket skulle förklara att årsavgiften för det sjätte patentåret hade betalats i rätt tid. Hon upplyste därvid om att hon hade övertagit BH:s andel av patentet och att hon därför var ensam innehavare av detta. Till stöd för sin framställning om förklaring anförde hon bl.a. att hon från Patentverket, per telefon, fått information om att patentet skulle kunna ”återinsättas” om årsavgiften betalades senast den 30 juni 2005, men att hon inte fått någon information om vikten av att betalningen gjordes senast den dagen.

I ett beslut den 18 augusti 2005, ställt till UH och BH, avvisade Patentverket framställningen om förklaring under motivering att den inkommit för sent, se bilaga 1. Sedan UH i kontakt med Patentverket, per e-post, anmärkt bl.a. att hon ensam varit part i ärendet om förklaring, expedierade Patentverket den 24 augusti 2005 ett beslut daterat den 18 augusti samma år i vilket uppgiften om BH som part tagits bort, se bilaga 2. På beslutet antecknades, för hand, bl.a. ”ersätter tidigare beslut där BH felaktigt stod med”.

Enligt vad som framgår av Patentverkets akt tog UH därefter, genom annan, per telefon, kontakt med Patentverket och ställde vissa frågor med avseende på det beslut som expedierats den 24 augusti, bl.a. om hänvisningen till 72 § tredje stycket patentlagen (PL). Med anledning av detta samtal meddelade verket den 27 augusti 2005 ett nytt beslut, se bilaga 3

I det senaste beslutet ändrade Patentverket två olika uppgifter i förhållande till det föregående beslutet enligt följande: Hänvisningen till 72 § tredje stycket PL ändrades till 72 § samma lag, och sista dag för betalning av årsavgiften med förhöjning ändrades från den 12 december 2004 till den 31 december samma år.

Yrkande

UH har, som det får förstås, yrkat att Patentverkets avvisningsbeslut skall undanröjas.

Grund

Till grund för sitt överklagande har UH, som det får förstås, åberopat att Patentverket brustit i sin upplysningsskyldighet genom att inte informera henne om när en framställning om förklaring enligt 72 § PL måste ges in för att kunna tas upp till prövning.

Utveckling av talan

Till utveckling av sin talan har UH anfört i huvudsak följande.

PRV har brustit i sin upplysningsplikt gällande vikten av vidtagande av åtgärd innan fristens utgång. Då jag som lekman ej har kunskap om patentlagen och dess paragrafer anser jag att det är PRV som har skyldighet att upplysa mig om vad som gäller och även förklara innebörden av dessa regler för mig. Någon sådan upplysning har ej skett. Vid ett samtal under våren 2005 med PRV:s jurist BHR fick jag endast ett svar att "det inte var kört ännu" och ett datum då avgift skulle vara betald. Detta gjordes muntligen utan förklaring vad det innebar om betalning ej skedde inom fristen. Inte heller gavs någon uppgift om vilken paragraf i lagen denna nya frist var baserad på.

Orsak till att avgift ej betalades vid första tidsfristen, utgången av år 2004, var att min samarbetspartner BH ej längre önskade vara med på grund av finansiella svårigheter. Det bestämdes då att jag själv skulle stå för patentet. Min konsult LIH, f.d. vice VD för Sandvik AB och f.d. landshövding för Gävleborgs län, sakkunnig i ärendet, gav mig råd att ingå avtal med BH om dennes avsägande av patentet innan inbetalning av avgift gjordes. När detta var gjort sökte jag BHR för att få uppgift om avgiftens storlek samt vilka papper som erfordrades av PRV. Hon förklarade då att fristen gått ut några dagar tidigare och att det nu ej var något hon kunde göra, om det inte fanns behjärtansvärda skäl. /…/ Att BH, som var den som haft hand om det ekonomiska, hade varit försumlig med att skriva under avtalet innan fristens utgång var ej att anse som behjärtansvärt enligt PRV.

Detta uppfattade jag som ett muntligt avslag på min begäran om återinsättande av patent. Vid ett beslut skall det medfölja uppgift om hur beslutet kan överklagas men någon sådan uppgift tillsändes ej mig.

Patentavgift och förklaringsavgift betalades och det muntliga beslut överklagades. Med i överklagan skickades ett avtal som styrkte BH:s avsägande av patentet /…/. Trots detta, var det första beslutet från PRV, daterat den 18 augusti 2005, ställt till både mig och BH /…/. Detta påpekades i ett e postmeddelande till BHR /…/. Hon skickade då ett nytt beslut där BH:s namn var borttaget.

I beslutet, daterat den 18 augusti 2005, avvisar PRV ärendet med stöd av 72 § 3 stycket patentlagen /…/. Denna paragraf hänvisar till 6 § samma lag som gäller den s.k. "prioritetsregeln". Då ärendet inte har med prioritet att göra anser jag att beslutet inte har behandlats korrekt. Det kan ifrågasättas om ärendet har blandats ihop med ett annat ärende gällande prioritet. Detta påpekas i ett samtal med BHR varmed hon skickar ett nytt beslut, daterat den 27 augusti 2005 /…/.

I samma beslut har en hänvisning till 72 § 2 stycket patentlagen gjorts där hon förklarar varför överklagan inte bifalles. Det som återges i beslutet är en förklaring av 72 § 1 stycket ej andra stycket som det sägs i beslutet.

I det sista beslutet är det första misstaget gällande "prioritetsregeln" i 72 § 3 stycket åtgärdat. Det andra misstaget där första stycket i 72 § är förklarat med en hänvisning till andra stycket samma paragraf är ej åtgärdat. Vid ytterligare ett samtal med BHR och en påpekan om detta hävdar hon att detta är skrivet på ett sätt som PRV alltid skriver, en slags standardskrivelse. Om rätten skulle anse att så är fallet hävdar jag att denna standardskrivelse i sådant fall är mycket otydlig. Att jag som icke juridiskt kunnig skall förstå denna förklaring när en juridiskt kunnig person inte finner förklaringen tydlig, är att anse som högst anmärkningsvärt och styrker den bristfälliga upplysnings och förklaringsplikt som tidigare påpekats.

Stora bolag väntar på att köpa tekniken som omfattas av patentet varför detta är av stor vikt för mig och åtgärd skulle ha vidtagits inom fristen om jag bara blivit upplyst om vilka följder ett överskridande av denna tidsfrist skulle ha inneburit för mig.

Jag anser härmed att ärendet inte har behandlats på ett godtagbart sätt och att jag har iakttagit all omsorg som har betingats av omständigheterna så som det krävs i 72 § 1 stycket patentlagen och därför skall åtgärden anses ha vidtagits i rätt tid.

SKÄL

Patentbesvärsrätten tar inledningsvis upp Patentverkets åtgärder den 24 och den 27 augusti 2005 att expediera beslut som ”ersätter” beslutet den 18 augusti samma år.

Det finns inga särskilda bestämmelser i PL om rättelse eller omprövning av meddelade beslut. Enligt de allmänna bestämmelserna i förvaltningslagen (FL) får dock en förvaltningsmyndighet i vissa fall rätta beslut som innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende (26 § FL). Vidare får myndigheten i vissa fall ompröva beslut som är uppenbart oriktiga på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part (27 § FL).

I 26 § FL finns inte några särskilda bestämmelser om hur rättelse av beslut skall dokumenteras. Sådana bestämmelser finns dock i bl.a. 17 kap. 15 § tredje stycket rättegångsbalken och 32 § tredje stycket förvaltningsprocesslagen. Av dessa bestämmelser framgår att rättelsen om möjligt skall antecknas på varje exemplar av det avgörande som skall rättas. Och enligt fast praxis tillämpas samma förfarande vid rättelse enligt 26 § FL, se Tryggve Hellners och Bo Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, 2003, s. 314 samt där gjorda hänvisningar.

Det beslut som expedierades den 24 augusti 2005 är till sitt innehåll begränsat till en rättelse av en uppgift i beslutet den 18 augusti; det ställdes till UH ensam och inte också till BH. Det beslut som Patentverket meddelade den 27 augusti 2005 innehåller också rättelse av vissa uppgifter; hänvisningen till 72 § tredje stycket PL justerades till 72 § samma lag och uppgiften om sista dag för betalning av årsavgiften med förhöjning justerades från den 12 december 2004 till den 31 december samma år. Uppgifterna som rättades på detta sätt får i och för sig anses vara sådana oriktigheter till följd av förbiseenden som omfattas av 26 § FL, låt vara att rättelserna inte dokumenterades på ett riktigt sätt.

Beslutet den 27 augusti 2005 innehåller emellertid – förutom rättelse av två uppgifter – en ändring av dagen för beslutet. Ändringen av dagen för beslutet måste anses innebära att Patentverket meddelat ett nytt beslut i frågan om avvisning som verket inte hade befogenhet att göra enligt 27 § FL. Beslutet den 27 augusti 2005 skall därför undanröjas. Härigenom elimineras också varje tveksamhet om vilken dag Patentverket meddelade sitt avvisningsbeslut. Att UH överklagande vid dessa förhållanden inkommit senare än två månader från dagen för Patentverkets beslut medför inte att det skall anses ha kommit in för sent, jfr 24 § FL och RÅ 1973 ref. 84.

I denna del vill Patentbesvärsrätten avslutningsvis erinra om att det ankommer på Patentverket att på det sätt som här beskrivits i erforderliga delar rätta sitt beslut den 18 augusti 2005.

Patentbesvärsrätten går sedan över till frågan om det i sak var riktigt av Patentverket att i sitt beslut den 18 augusti 2005 avvisa framställningen om förklaring enligt 72 § PL.

Årsavgift för patent förfaller enligt 41 § första stycket PL till betalning sista dagen i den kalendermånad under vilken avgiftsåret börjar. Ansökan om patent på föreliggande uppfinning inkom till Patentverket den 11 juni 1999. Den sjätte årsavgiften för patentet förföll därmed till betalning den 30 juni 2004.

Årsavgiften får dock, med den förhöjning som har fastställts, enligt 41 § tredje stycket PL, betalas inom sex månader efter det att den förföll till betalning. Betalning av den sjätte årsavgiften kunde i detta fall, som Patentverket anfört, sålunda ha betalats med förhöjning senast den 31 december 2004.

Erläggs inte föreskriven årsavgift är patentet, enligt 51 § PL, förfallet från och med ingången av det avgiftsår för vilken avgift inte har erlagts. Eftersom den sjätte årsavgiften inte betalades senast den 31 december 2004 var det föreliggande patentet förfallet från och med den 12 juni 2004.

En patenthavare som inte har betalat årsavgift inom den tid som anges i bl.a. 41 § tredje stycket PL och därmed lidit rättsförlust kan dock under vissa förutsättningar få betalningen förklarad som erlagd i rätt tid.

Av 72 § andra stycket PL jämfört med första stycket samma paragraf följer, att en begäran om sådan förklaring tas upp till prövning endast om patenthavaren gör en framställning därom och betalar föreskriven förklaringsavgift inom två månader från det att "förfallet" upphörde, dock senast sex månader från den dag betalning med förhöjning senast skulle ha skett. Angående förslag till ändring av fristens längd med avseende på betalning av avgifter, se SOU 2003:66 s. 182 f. och 247 f.

Det innebär, att en begäran om förklaring och betalning av föreskriven förklaringsavgift skulle ha inkommit senast den 30 juni 2005. UH:s begäran om förklaring kom dock in till Patentverket först den 27 juli 2005 och således för sent. Inte heller erlade UH, såvitt utredningen visar, föreskriven förklaringsavgift inom denna tidsfrist.

Den frist inom vilken en begäran enligt 72 § PL måste göras är absolut och kan i princip inte utsträckas, se härtill prop. 1977/78:1 s. 368. Fristen kan sålunda inte göras till föremål för en förklaring enligt den här behandlade paragrafen. Inte heller är bestämmelserna om återställande av försutten tid tillämpliga på denna frist, se RÅ 82 Bb 132 och 133; jfr dock överväganden av Patentbesvärsrätten i mål nr 94-820 och 94-883.

Vad UH anfört om att Patentverket brustit i sin upplysningsskyldighet kan sålunda inte medföra att Patentverkets avvisningsbeslut skall undanröjas.

Vinner detta beslut laga kraft skall, förutom den sjätte årsavgiften, även förklaringsavgiften återbetalas.

Per Carlson Anders Brinkman Stefan Svahn

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 4 (Formulär B)

EE Visa mer Visa mindre