Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 06-087

Beslutsdatum: 2008-04-03

Lagakraft: 2008-06-04

Målet gäller: Patent på "Förfarande för framställning av blekt termomekanisk massa (TMP) eller blekt kemitermomekanisk massa (CTMP)"

Ink datum: 2006-03-06

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 0102224-3

PRV beslutsdag: 2006-02-03

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: D21B1/12

Juridiska sökord: Uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Termomekanisk massa; Raffinering; Fraktionering

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Holmen AB

Ombud: Per-Erik Jonsson Holmen AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Stora Enso AB

Ombud: Hynell Patenttjänst AB

Fler Motparter: -

Referat: Uppfinningen avser energisnål framställning av blekt termomekanisk massa (TMP) genom stegen: 1) HTDD-eller RTS-raffinering vid vissa betingelser, 2) blekning med peroxid, 3) rening genom silning och virvelrening med rejektuttag i angivna proportioner. - Vid process enligt anförd skrift D1 är steget för raffinering känt, bleksteget känt eller närliggande genom uppgift om förblekning med pressvätska från senare liggande bleksteg, och reningssteget är summariskt angivet. Vid process enligt anförd skrift D3 betr. fraktionering anges att en låg mängd silrejekt och en hög mängd rejekt från virvelrenare uttas.Procenthalter enligt patentet kan optimeras av fackman. Ej uppf.höjd med hänsyn till D1 i ljuset av D3.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet, varav följer att Patentverkets beslut att upphäva patentet står fast.

YRKANDEN

Patenthavaren yrkar att patentet upprätthålls i ändrad lydelse, i första hand med patentkrav inkomna till Patentbesvärsrätten den 6 mars 2006 och i andra hand med patentkrav inkomna till Patentbesvärsrätten den 26 februari 2007.

Invändaren bestrider ändring.

BAKGRUND

Uppfinningen

Enligt patentets beskrivning avser uppfinningen ett förfarande för framställning av blekt termomekanisk massa (TMP) eller blekt kemitermomekanisk massa (CTMP) genom att först fiberfrilägga cellulosahaltigt material, såsom vedflis, till bildning av en massasuspension, vilken därefter bleks med ett oxidativt blekmedel och sedan underkastas reningsbehandling genom silning och virvelrening.

Vid framställning av TMP och CTMP är genomförandet av fiberfriläggningen av cellulosamaterialet av central betydelse och är beroende av valet av raffinör och av hur många raffinörer som används i serie samt av de kravspecifikationer som uppställs för den TMP och CTMP som framställs samt även av den typ av trähaltigt papper som ska tillverkas av framställd TMP och CTMP. Vid fiberfriläggningen enligt uppfinningen kan antingen en s.k. HTDD raffinör eller en s.k. RTS-raffinör användas.

HTDD (High Temperature Double Disc) innebär en dubbelskivraffinör med två motriktat roterande malskivor och hög temperatur.

RTS (low Retention, high Temperature, high Speed) innebär en raffinör med låg retentionstid, hög temperatur och hög hastighet. Enligt uppfinningen används RTS-raffinering i en enkelskivraffinör, där den ena malskivan står stilla och den andra roterar med hög hastighet vid hög temperatur, varvid raffinören kan ha antingen en enda sådan malzon, eller ha två sådana parallella malzoner innefattande fyra malskivor.

En massa av typen blekt TMP och blekt CTMP kan användas för framställning av trähaltigt papper såsom journalpapper, dvs bestruket papper med låg ytvikt. Ett syfte med uppfinningen är att till en lägre kostnad åstadkomma ett framställningssätt för blekt TMP och blekt CTMP, samtidigt som dessa massors styrkeegenskaper måste vara minst likvärdiga med hittills framställda massor av denna typ samt att deras optiska egenskaper, främst ljusspridningsförmåga, måste ligga över dem som blekt TMP och blekt CTMP framställda enligt konventionell teknik uppvisar.

Enligt uppfinningen uppnås dessa syften genom ett förfarande där finfördelat cellulosamaterial såsom vedflis fiberfriläggs på ett visst sätt, nämligen medelst en HTDD-raffinör eller en RTS-raffinör, till bildning av en massasuspension. Denna ska blekas i ett tidigt skede av processen, efter den inledande fiberfriläggningen, med ett blekmedel, som ökar den anjoniska laddningen hos massafibrerna, dvs med ett oxidativt blekmedel, såsom en perförening. Den efterföljande reningsbehandlingen av massasuspensionen innebär att suspensionen först silas och därefter virvelrenas. Vid silningen av massan uttas en jämförelsevis låg mängd massafibrer ur massaströmmen som rejekt, medan vid virvelreningen en jämförelsevis stor mängd massafibrer uttas ur massaströmmen som rejekt. De båda rejekten behandlas var för sig innan de återförs till massaströmmen.

Tillverkningskostnaden för framställning av blekt TMP och blekt CTMP medelst förfarandet enligt uppfinningen är betydligt lägre än kostnaden för enligt tidigare kända framställningssätt erhållna sådana massor. Både den fasta kostnaden, främst relaterad till maskiner och apparatur, och den rörliga kostnaden, främst relaterad till elenergiförbrukningen, understiger motsvarande kostnader vid kända förfaranden.

Vid blekt TMP framställd enligt uppfinningen erhålls styrkeegenskaper som är minst i nivå med blekt TMP framställd enligt känd teknik. Beträffande optiska egenskaper, främst ljusspridningsförmåga, erhålls ett klart försteg hos massa enligt uppfinningen jämfört med dem som framställts enligt känd teknik. Vidare uppvisar massa enligt uppfinningen en spethalt, som är uppseendeväckande mycket lägre än spethalten hos motsvarande massor enligt känd teknik.

Patentkravet 1 enligt förstahandsyrkandet har följande lydelse:

Förfarande för framställning av blekt termomekanisk massa (TMP) eller blekt kemitermomekanisk massa (CTMP), innefattande att finfördelat lignocellulosamaterial, såsom vedflis, efter förbehandling fiberfrilägges och att uppkommen massa i form av en suspension blekes med blekmedel, som ökar den anjoniska laddningen hos massafibrerna, i ett eller flera steg, varpå massasuspensionen utsättes för reningsbehandling och därefter eventuellt behandlas ytterligare, exempelvis blekes, innan massasuspensionen föres till en pappersmaskin eller konverteras till lagringsbar massa,

k ä n n e t e c k n a t d ä r a v,

att fiberfriläggningen utföres under utnyttjande av

a) en raffinör med motroterande malskivor under användande av extra hög temperatur (HTDD) med eller utan direkt efterföljande raffineringssteg eller

b) en raffinör med enkelroterande malskiva(or) i en malzon eller två parallella malzoner under användande av extra hög temperatur och extra hög rotationshastighet hos malskivan(orna) (RTS) med eller utan direkt efterföljande raffineringssteg och

att reningsbehandlingen består i att massasuspensionen först silas så att upp till 20 % av den totala mängden fibermaterial bortföres ur massasuspensionen och att massasuspensionen därefter virvelrenas så att som minst 30 % av den totala mängden fibermaterial bortföres ur massasuspensionen, varvid uppkommet rejekt vid vardera reningsåtgärd behandlas var för sig och att behandlat rejekt återföres till framlöpande massasuspension.

Patentkravet 1 enligt andrahandsyrkandet lyder som förstahandsyrkandet, där formuleringen beträffande blekning i kravets ingress ”blekes med blekmedel” har kompletterats till ”blekes i blektorn med blekmedel”.

Känd teknik

Invändaren har anfört följande skrifter:

D1/A + D1/B + D1/C utgör underlag som beskriver kända processer vid Stora Ensos bruk i Port Hawkesbury innan den 21 juni 2001.

-- D1/A : Ett flödesschema över en TMP-linje för SC-papper vid Port Hawkesbury, Stora Enso.

-- D1/B : MacKenzie et al: Operating Experience with the High Consistency Bleaching System in the RTS-plant at Stora Enso, Port Hawkesbury. TAPPI Proceedings, International Mechanical Pulping Conference 1999, May 24-26.

-- D1/C : K. Ferguson: Stora Port Hawkesbury aims high with World-Class SC-A+ Machine. Pulp & Paper, July 1998, Vol. 72, Issue 7.

D2 : L. Hammar & C. Ottoson: Separate Refining of TMP Rejects from Screens and Hydrocyclones. International Mechanical Pulping Conference 2001, June 4-8.

D3 : C. Sandberg et al: Increased Energy Difference in TMP Production through Fractionation in Hydrocyclones. International Mechanical Pulping Conference 2001, June 4 - 8.

D5 : SE 456430

I D1-skrifterna beträffande Stora Ensos anläggning beskrivs framställning av TMP-massa medelst RTS-raffinering och efterföljande rening genom silning och virvelrening.

I D2 och D3 beskrivs upparbetning av rejekt från silar och virvelrenare vid framställning av TMP-massa.

I D5 beskrivs framställning av mekanisk massa genom en första raffinering av cellulosamaterial i en dubbeldiskraffinör, blekning med peroxid, en andra raffinering samt silning och rening.

Därutöver har invändaren hänvisat till följande skrifter:

D4 : SE 226593

D6 : SE 459924

D7 : SE 468644

Det överklagade beslutet

Patentverket har efter invändning bedömt att uppfinningen enligt patentet saknar uppfinningshöjd och har till följd härav beslutat att upphäva patentet.

Anförda grunder

Patenthavaren hävdar att uppfinningen enligt patentet inte kan anses närliggande med hänsyn till den kända teknik som framgår av de anförda skrifterna.

Invändaren hävdar att uppfinningen enligt patenthavarens båda yrkanden saknar uppfinningshöjd.

Parternas utveckling av talan

Patenthavaren anför i sammanfattning följande:

Huvudkravet har förtydligats vad gäller den tvingande blekningen av massan enligt uppfinningen. Fackmannen inser skillnaden mellan att bleka massan i ett eller flera steg i ett tidigt skede i massaframställningskedjan, såsom i förfarandet enligt uppfinningen, och att tillsätta en viss mängd blekavlut som spädvätska just före silningssteget, såsom i det anförda kända förfarandet. Denna tillsats innebär inte att den kända processen optimeras så att en tidig förblekning erhålles, utan blekavluten utnyttjas i första hand som spädvätska för att möjliggöra de ständiga skiftningarna mellan lågkoncentration och högkoncentration i de olika stegen i massaframställningskedjan.

Förutom den beskrivna skillnaden vad gäller blekningen av massan, dvs en tidig blekning av massan före sileri och rening av massan enligt uppfinningen, och en sen blekning av massan efter sileri och rening enligt den kända tekniken, så skiljer sig också reningsbehandlingen av massan i de två förfarandena.

I båda fallen används först siling och därefter virvelrening. I förfarandet enligt uppfinningen är dock silningen återhållen på det sättet att en jämförelsevis låg mängd massafibrer i form av rejekt uttages, högst 20 %, medan vid virvelreningen uttas en jämförelsevis stor mängd, minst 30 % av massafibrerna. I D1/C finns inga uppgifter om hur mycket silerirejekt respektive virvelrenarrejekt som tas ut.

En tredje skillnad är att vid fiberfriläggningstekniken enligt uppfinningen gäller inte bara raffinering vid hög temperatur utan även användning av hög rotationshastighet hos malskivorna. Kombinationen av extra hög temperatur och extra hög rotationshastighet gör att fiberfriläggningen ger speciella massafibrer, vilket leder till den speciella behandlingen av massasuspensionen i de efterföljande stegen i förfarandet enligt uppfinningen.

Det är således styrkt att förfarandet enligt uppfinningen i minst tre viktiga särdrag skiljer sig från det tidigare kända förfarandet vid Port Hawkesbury. En kombination av detta irrelevanta mothåll med ett annat mothåll, dvs D2, leder inte till något fruktbart. I D2 anges i fig. 1 att man vid rening av en TMP-massa har tagit ut 15 % silrejekt och 15 % virvelrenarrejekt. Det finns inget angivet om att man ur massasuspensionen ska ta ut betydligt mer rejekt från virvelrenaren. Det finns heller inga uppgifter om hur hela processkedjan i massaframställningen ska se ut och därför inte heller om hur de olika delstegen ska se ut eller något om att vissa delsteg är speciella och kritiska.

Uppfinningen uppvisar därmed nyhet, industriell tillämplighet och uppfinningshöjd.

Invändaren anför i sammanfattning följande:

Det är genom D1/C känt att förbleka en massa genom tillsats av ett filtrat innehållande väteperoxid. I ingressen till patentkravet 1 har beträffande blekningen införts bestämningen ”i ett eller flera steg”. Med denna bestämning påstås att det klart framgår att blekningen sker i lämplig apparatuppställning. Det kan dock inte anses framgå av kravet 1 med nuvarande formulering vilken typ av utrustning som används för blekningen. Inte heller bestämningen ”i blektorn” accentuerar skillnad gentemot D1/C, då särdraget i sig inte ger någon skillnad i resultat eller syfte med uppfinningen jämfört med D1/C.

Syftet med metoden enligt patentet är att tillverka blekt TMP eller blekt CTMP på ett billigare sätt utan att försämra massans egenskaper. Av patentets beskrivning framgår att massans förbättrade ljusspridningsförmåga främst får tillskrivas sättet att fiberfrilägga i form av ett inledande HTDD- eller RTS-steg. Den låga energiförbrukningen är knuten till att massan i ett tidigt skede i framställningskedjan blekes med ett oxidativt blekmedel.

Då massan i D1/C raffineras i ett inledande RTS-steg och bleks med ett oxidativt blekmedel i ett tidigt skede innebär det att massan som framställs enligt D1/C också uppvisar de fördelar som massan enligt patentet beskrivs ha.

Metoden enligt patentet skiljer sig från D1/C genom de införda särdragen ”att massasuspensionen silas så att upp till 20 % av den totala mängden fibermaterial bortföres och att massasuspensionen därefter virvelrenas så att som minst 30 % av den totala mängden fibermaterial bortföres ur massasuspensionen”, samt genom särdraget att rejekten behandlas var för sig.

I D2 beskrivs en process för att behandla rejekt uppkomna från silning respektive virvelrening separat. Härigenom är det möjligt att behandla rejekten mer effektivt och optimera behandlingen av varje rejekt på olika sätt. Att man ska ta ut betydligt mer virvelrenarrejekt än silrejekt kan inte anses framgå av patentkravet, då upp till 20% i första steget och minst 30% i andra steget inte kan anses vara ”betydligt mer”. Det framgår inte heller hur detta särdrag bidrar till att lösa problemet med att sänka elenergikonsumtionen, och det framgår således inte vilket problem särdraget avser att lösa.

Det får således anses närliggande för en fackman med kännedom om D1/C och D2 att komma fram till metoden enligt patentkravet 1.

DOMSKÄL

Det problem, som uppfinningen avser att lösa, är att till en lägre kostnad än vid känd teknik framställa blekt TMP- eller CTMP-massa med minst likvärdiga styrkeegenskaper och högre ljusspridningsförmåga jämfört med hittills framställda massor. Lösningen enligt uppfinningen är ett förfarande som innefattar ett första fiberfriläggningsteg medelst HTDD- eller RTS-raffinör vid extra hög temperatur, sedan ett blekningssteg med ett oxidativt blekmedel och därefter ett reningssteg innefattande först silning och därefter virvelrening. Rejekten från dessa fraktioneringar behandlas var för sig, varvid betydligt mer rejekt bortföres vid virvelreningen än vid silningen. Lösningen enligt uppfinningen innefattar således särdrag inom de tre på varandra följande processtegen raffinering, blekning och rening.

Av de i målet anförda skrifterna får skriften D1/C anses ange närmast liggande känd teknik. I D1/C beskrivs ett förfarande för framställning av TMP-massa innefattande stegen raffinering, blekning och rening. Härvid utsätts förbehandlad flis i ett första processteg för en eller flera RTS-raffineringar vid hög temperatur och högt tryck, varvid energibesparing anges uppnås, se D1/C, sid. 6, tredje stycket. Av nämnda sida, sjätte stycket, framgår att den primära raffineringen vanligen körs vid ett varvtal av 2300 rpm, vilket anges kunna uppgraderas för uppnående av ökad kapacitet. Jämför patentets beskrivning, sid. 5, rad 25 – 31, där vid ett beskrivet känt förfarande ett varvtalsvärde om 2300 rpm anges innebära ett extra högt varvtal. Uppgift om ”extra hög rotationshastighet” i patentkravet 1 kan därmed inte anses innebära någon väsentlig skillnad, inte heller uppgift om ”extra hög temperatur” jämfört med ”hög temperatur”. Det första processteget i förfarandet enligt uppfinningen, sådant det framgår av patentkravet 1, nämligen raffineringssteget, är således känt genom D1/C.

Beträffande blekningen vid TMP-framställningen framgår av D1/C att ett bleksteg är beläget efter reningen av den raffinerade massan, dvs i processkedjans senare del. Emellertid anges att blekt högkonsistensmassa från detta bleksteg spädes och därefter avvattnas och att pressvattnet innehållande överskottet av väteperoxid recirkuleras till ett läge mellan raffineringssteg och reningssteg, där en förblekning av massan erhålles genom att all peroxid i pressvattnet konsumeras fullständigt, se D1/C, sid. 9, näst sista stycket. Denna åtgärd anges bidra till att reducera kemikaliekostnaderna, varav framgår att nämnda recirkulering inte endast innebär en spädning utan verkligen medför en förblekning (”pre-bleaching reaction”).

Nämnda uppgifter beträffande blekning i D1/C får således anses ange att suspensionen ”blekes med blekmedel”, såsom anges i föreliggande patentkrav 1. Det efterföljande uttrycket i patentkravet 1, nämligen ”i ett eller flera steg” kan inte tillmätas någon särskiljande betydelse härvidlag, då blekning i ett steg får anses föreligga i D1/C. Det andra processteget i förfarandet enligt uppfinningen, sådant det framgår av patentkravet 1 enligt förstahandsyrkandet, nämligen bleksteget, är således känt genom D1/C.

Förfarandet enligt andrahandsyrkandet uppvisar en skillnad gentemot blekningen enligt D1/C genom att uttrycket ”i blektorn” kan anses innebära att inte endast en förblekning sker i denna position. Det får dock anses vara allmänt känt vid framställning av mekanisk massa att en tidig blekning av kraftigare slag kan genomföras redan efter en inledande raffinering, jämför det som anges i patentets beskrivning, sid. 6, rad 31 – sid. 7, rad 2. Vidare framgår av skriften D3, som avser en energieffektiv framställning av TMP-massa och som diskuteras närmare nedan, att en av flera föreslagna åtgärder för att minska energiåtgången vid framställning av TMP-massa är kemisk behandling av separerade fibrer med bl.a. peroxid, där uttrycket ”separerade fibrer” får förstås avse fibrer efter fiberfriläggningssteget, till skillnad från benämningen fraktionerade fibrer härrörande från silning och virvelrening, se D3, sid. 425, näst sista stycket. Det andra processteget i förfarandet enligt uppfinningen, sådant det framgår av patentkravet 1 enligt andrahandsyrkandet, nämligen bleksteget, är således närliggande med hänsyn till D1/C i ljuset av såväl allmänt känd teknik som av D3. Att därvid använda ett blektorn ligger nära till hands för fackmannen.

Beträffande reningen vid TMP-framställningen framgår av D1/C att denna genomförs medelst silning och virvelrening, se sid. 7, två sista styckena – sid. 8, första stycket. Förfarandet enligt uppfinningen, sådant det framgår av patentkravet 1, skiljer sig i detta steg från förfarandet enligt D1/C genom att en viss lägre andel rejekt uttas från silningen och en viss högre andel rejekt uttas från virvelreningen samt även genom uppgiften att erhållna rejekt behandlas var för sig, i syfte att ytterligare nedbringa energiförbrukningen.

För en fackman, som önskar åstadkomma en energibesparande process för TMP-framställning medelst raffinering, blekning och rening, kvarstår efter kännedom om processen enligt D1/C att lösa problemet att utveckla reningssteget så att en effektivare fiberfraktionering erhålles.

I den anförda skriften D3 beskrivs rening genom silning och virvelrening av framställd TMP-massa i syfte att uppnå lägre energiåtgång. Försök visar att en mera energieffektiv TMP-process kan uppnås om mängden silrejekt hålls låg och mängden virvelrenarrejekt hålls hög, se D3, sid. 425, tredje stycket nedifrån och sid. 430, andra stycket. Detta överensstämmer med principen för det i patentkravet 1 angivna beträffande uttag av upp till 20 % silrejekt och minst 30 % virvelrenarrejekt.

Av D3 framgår vidare att i rejekt från silar föreligger en viss typ av fibrer medan i rejekt från virvelrenare föreligger en annan typ av fibrer, se sid. 426, första och andra stycket. Det föreslås därför en selektiv bearbetning av dessa fibrer, varmed får förstås behandling var för sig. Av fig. 1 i D3 framgår dessutom att rejekt från sil respektive från virvelrenare i ett första steg behandlas var för sig och därefter blandas innan de återförs till massasuspensionen. Att behandlat rejekt återförs till ”framlöpande massasuspension”, såsom anges i patentkravet 1, får anses överensstämma med det som anges beträffande behandlade flöden i fig. 1 i D3.

I det tredje processteget i förfarandet enligt uppfinningen, sådant det framgår av patentkravet 1 enligt de båda yrkandena, nämligen reningssteget, anges ett övre procentuellt gränsvärde för uttaget silrejekt respektive ett undre procentuellt gränsvärde för uttaget virvelrenarrejekt. Då principen enligt uppfinningen för rejektuttag, nämligen en jämförelsevis låg mängd från silningen och en jämförelsevis hög mängd från virvelreningen (jämför patentets beskrivning sid. 9, sista stycket) är känd genom D3, så innebär de valda siffervärdena enligt patentkravet 1 endast lämpliga värden som kan utprovas av en fackman.

Vid en sammanfattande bedömning finner Patentbesvärsrätten att det enligt patentkravet 1 i förstahandsyrkandet definierade trestegsförfarandet för framställning av TMP-massa framgår av det som anges i skriften D1/C beträffande det första och det andra steget samt delvis beträffande det tredje steget. För en fackman med kännedom om D1/C, som önskar ytterligare förbättra det uppställda syftet att reducera TMP-processens energiåtgång, får det anses närliggande att hämta ledning ur skriften D3 beträffande förbättringar och optimeringar i det tredje steget, nämligen processens avslutande reningssteg, och att därvid optimera den i D3 angivna principen för de olika rejektuttagen till lämpliga gränsvärden. Förfarandet enligt förstahandsyrkandet är således närliggande och har därmed inte någon uppfinningshöjd.

Att i den patentsökta processen tillämpa ett bleksteg enligt andrahandsyrkandet får, så som anförts ovan, anses närliggande med hänsyn till vad som är allmänt känt beträffande bleksteg i detta läge i en TMP-process samt även med hänsyn till det som anges beträffande blekning i skriften D3. Förfarandet enligt andrahandsyrkandet har därmed inte någon uppfinningshöjd.

Överklagandet ska därmed inte bifallas.

Rune Näsman Gunilla Sandell Annika Ryberg

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

EE Visa mer Visa mindre