Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 06-123

Beslutsdatum: 2007-02-20

Lagakraft: 2007-02-20

Målet gäller: Byte av efternamn (von Paykull)

Ink datum: 2006-04-07

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 05-06319

PRV beslutsdag: 2006-03-29

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Efternamn; Synnerliga skäl.

Tekniska sökord: -

Lagrum: 13 § 1p och 14 § andra stycket namnlagen (1982:670)

Måltyp: namn

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: GP

Ombud: -

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Fråga om synnerliga skäl för byte av efternamn.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar målet åter till Patentverket för erforderlig behandling.

YRKANDE M.M.

GP har i Patentbesvärsrätten vidhållit sin begäran om byte av sitt efternamn till von Paykull.

GP har som grund för sin ansökan, som hans talan får förstås, åberopat att det föreligger synnerliga skäl till att bifalla hans ansökan.

GP har till utveckling av sin talan anfört bl.a. följande. Ätten P som hade estniskt adelskap fick genom naturalisation svenskt adelskap år 1756. Senare, år 1818, upphöjdes en medlem av ätten i friherrlig rang och gavs då namnet von Paykull. Detta skedde i enlighet med 37 § 1809 års regeringsform, vilket innebar att endast huvudmannen är friherre och därmed bär namnet von Paykull. Friherrevärdigheten har gått i arv inom adliga ätten P:s äldre gren. Den senaste friherren i den grenen var GHP. Med GHP utslocknade den äldre grenen av släkten P på manssidan. I enlighet med bestämmelserna i friherrebrevet övergick friherretiteln i och med detta år 1985 till GP, såsom varande äldste företrädare för den yngre släktgrenen. Därmed lämnade han sin plats som huvudman för adliga ätten P och blev den ende företrädaren för friherrliga ätten von Paykull. Eftersom friherretiteln tillkommer bara en ätteman i sänder medförde hans ändrade ättetitel ingen ändring för hans söner, vilka alltjämt tillhör adliga ätten P. Vid hans död kommer däremot den äldste av hans då levande söner att ärva friherretiteln och namnet von Paykull.

GP har åberopat ett intyg utfärdat av riddarhusgenealogen PN avseende de av honom anförda omständigheterna.

DOMSKÄL

Som Patentverket anfört utgör det befintliga efternamnet von Paykull hinder enligt 13 § första stycket 1 namnlagen mot att bifalla GP:s begäran om byte av efternamn.

Frågan i målet blir då om det föreligger synnerliga skäl enligt 14 § andra stycket namnlagen för att namnbytet ändå skall tillåtas utan hinder av 13 § samma lag.

Vad GP anfört angående hur den friherrliga värdigheten ärvs inom ätten P vinner stöd av innehållet i det åberopade intyget. Vidare framgår av intyget att enligt friherrebrevet skall den som innehar den friherrliga värdigheten skriva sig von Paykull, att GP ärvt denna värdighet och sedan år 1985 på Riddarhuset betraktas som friherre von Paykull samt att han enligt Riddarhusets uppfattning har en otvetydig rätt till namnet. Det föreligger därför synnerliga skäl att bifalla GP:s begäran om byte av efternamn.

Per Carlson Ulf Hallin Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

EE Visa mer Visa mindre