Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 06-226

Beslutsdatum: 2007-12-21

Lagakraft: 2008-02-22

Målet gäller: Patent på "Förfarande för mätning av polymera störsubstanser ("stickies") förefintliga i ark framställt av cellulosamassa eller förefintliga på bärarark".

Ink datum: 2006-06-28

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 0500525-1

PRV beslutsdag: 2006-05-24

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: G01N33/34, G01N21/64

Juridiska sökord: Uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Störsubstanser; stickies

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: övrigt

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Holmen AB

Ombud: Per-Erik Jonsson, Patentavdelningen

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Uppfinningen : Förfarande för mätning av polymera störsubstanser i cellulosamassa. Enligt känd teknik bringas mätark i kontakt med fluorescerande färg, som fastnar selektivt vid polymera störsubstanser. Arket belyses med UV-ljus, varvid fluorescerat ljus emitteras från infärgade störsubstanser. Detta ljus träffar en digitalkamera, varefter bilderna analyseras med hjälp av ett datorprogram. Uppfinningen avser en förbättrad bildbehandling med hjälp av vissa tester och tröskelvärden. - Uppfinningen bedöms innebära en kombination av kända särdrag samt ett närliggande utnyttjande av känd teknik enligt en anförd skrift i form av ett examensarbete över aktuell teknik. Således föreligger ej uppfinningshöjd.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDE

Sökanden vidhåller i Patentbesvärsrätten ansökningen med patentkrav inkomna den 29 mars 2007.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

Uppfinningen avser ett förfarande för mätning av polymera störsubstanser, s.k. stickies, i ark av cellulosamassa.

I beskrivningen anges i sammanfattning följande om uppfinningens bakgrund.

Vid upparbetning av massa, särskilt från returpapper, kan massan innehålla polymera störsubstanser härrörande från exempelvis fyllmedel, lim, bindemedel, bestrykningsmaterial eller trycksvärta, eller även harts från jungfrulig massa. Sådana substanser kan störa pappersframställningen genom att avsätta sig på viror, pressfiltar, torkfiltar och torkcylindrar. De kan även medföra lägre kvalitet hos det framställda papperet samt medföra problem vid överföring av tryckfärg till papperet.

Vid mätning av polymera störsubstanser kan antingen ett redan framställt ark användas eller ett mätark kan framställas från massan. Tidigare använda metoder för mätning innefattar silning, extraktion eller avsättning på en yta, med utvärdering av mängden polymera störsubstanser genom vägning, extraktion eller bildanalys.

Enligt nyare teknik bringas ett ark, framställt av en cellulosamassa innehållande polymera störsubstanser, i kontakt med fluorescerande, hydrofob färg, varvid färgen fastnar selektivt vid de polymera störsubstanserna. Efter torkning belyses arket med ultraviolett ljus, vilket medför att fluorescerat ljus emitteras från de infärgade störsubstanserna. Detta ljus, utsänt från minst en mätpunkt på arket och filtrerat genom ett våglängdsfilter,

uppfångas av en digitalkamera med förstorande lins så att ljusets intensitet detekteras och återges som minst två, av ett stort antal pixlar bestående bilder av samma mätpunkt, där varje bild svarar mot en återgivning av mätpunkten medelst ljus filtrerat vid respektive våglängd.

Vid efterföljande bildbehandling analyseras bilderna och behandlas med hjälp av ett datorprogram som urskiljer de polymera störsubstanserna från övrigt återgivet material på arket genom att bildernas pixlar indelas i störsubstanspixlar och bakgrundspixlar. Sådan indelning uppnås genom jämförelse enligt ett s.k. differenstest av den uppmätta intensiteten hos motsvarande pixlar i ovan nämnda minst två bilder av samma mätpunkt vid respektive våglängd. Störsubstanspixlarna indelas därefter i kluster medelst en algoritm, varefter antalet detekterade kluster av en viss storlek presenteras som mätresultat.

Nackdelar med denna mätmetod är att algoritmen för identifiering av störsubstanspixlarna inte är tillräckligt exakt och flexibel. Vidare är metoden att presentera erhållen storleksfördelning onödigt svårtolkad och ger inte optimala möjligheter att beräkna andra intressanta parametrar.

Det problem, som uppfinningen avser att lösa, är att vid mätmetoder för polymera störsubstanser innefattande bildanalys särskilja polymera störsubstanser från annat, såsom andra orenheter och massafibrer på ett selektivt sätt. Syftet är således att finna förbättrade detekteringsmetoder vid det kända mätförfarandet så att inga polymera störsubstanser försvinner eller förändras eller förväxlas med andra orenheter.

Nackdelarna hos det kända förfarandet anges undanröjda med förfarandet enligt uppfinningen, vilket innebär infärgning med fluorescerande färg, belysning med ultraviolett ljus, uppfångande av därvid emitterat ljus med en digitalkamera med förstorande lins och behandling av därvid erhållna bilder med ett datorprogram för

uppdelning av bildernas pixlar i störsubstanspixlar och bakgrundspixlar, varvid de förstnämnda indelas i kluster medelst algoritm. Nämnda indelning görs genom tillämpning av angivna alternativa tester innefattande vissa tröskelvärden.

Patentkravet 1 har följande lydelse:

Förfarande för mätning av polymera störsubstanser (”stickies”) förefintliga i ark framställt av cellulosamassa eller förefintliga på bärarark, innefattande:

att arket infärgas genom att detta helt eller delvis nedföres i ett kärl innehållande organiskt lösningsmedel, i vilket fluorescerande färg upplösts,

att arket efter infärgning och torkning och efter eventuell tillskärning förankras på ett underlag,

att arket, avskärmat från övrigt störande ljus, belyses med ultraviolett ljus, ledande till att fluorescerat ljus utsändes (emitteras) från arket,

att fluorescerat ljus, utsänt från minst en mätpunkt på arket och filtrerat genom ett våglängdsfilter, uppfångas av digitalkamera med förstorande lins så att ljusets intensitet detekteras och återges som minst två, av ett stort antal pixlar bestående, bilder av nämnda mätpunkt, varje bild svarande mot en återgivning av mätpunkten medelst ljus filtrerat vid respektive våglängd,

att bilderna analyseras/behandlas med hjälp av datorprogram och dator,

att datorprogrammet är uppbyggt så att de återgivna polymera störsubstanserna urskiljes från övrigt återgivet material i eller på arket genom att bildernas pixlar indelas i störsubstanspixlar

och bakgrundspixlar, vilken indelning möjliggöres genom jämförelse av den uppmätta intensiteten hos motsvarande pixlar i de minst två bilderna av samma mätpunkt vid respektive våglängd samt att störsubstanspixlarna företrädesvis indelas i kluster medelst algoritm och

att information om de sålunda detekterade störsubstanspixlarna och/eller klustren presenteras som ett mätresultat i form av minst en parameter,

k ä n n e t e c k n a t d ä r a v,

att arket vid infärgningen nedföres på högkant och kvarhålles under en specificerad tid i nämnda kärl som har en höjd anpassad efter arkets höjd och på ett sådant sätt att arkets nedre kant med marginal går fri från kärlets botten,

att indelandet av en pixel som störsubstanspixel eller bakgrundspixel görs genom en eller flera tillämpningar av något eller några av tester benämnda absoluta testet, relativa testet eller sammansatta testet, och/eller

att datorprogrammet från inhämtade data med någon metod beräknar a-värden och b-värden till en approximativ exponentiell distributionsfunktion för storheten c . sq för någon delmängd av klustren, där s är en klusterstorlek och q och c valfria konstanter, varpå datorprogrammet för användaren presenterar de framräknade värdena på a och/eller b och/eller andra storheter vars beräkningar använder sig av något av dessa tal.

Känd teknik

Patentverket har i sitt beslut hänvisat till skriften ”Development of a Measurement of Polymer Contaminants in Waste Paper Pulp Based on Image Analysis” av Mattias Brodén (examensarbete vid LiTH 2003-06-03), kallad skriften D1.

Det överklagade beslutet

Patentverket har avslagit ansökningen med motiveringen att uppfinningen enligt patentkraven saknar uppfinningshöjd i förhållande till känd teknik.

Sökandens utveckling av talan

Sökanden anför i sammanfattning följande.

Förfarandet enligt uppfinningen bygger på mätförfarandet enligt skriften D1, men förfarandet enligt uppfinningen skiljer sig på ett patenterbart sätt från grundförfarandet genom utveckling och förbättring. Utvecklingen och förbättringen består av två delar, där den ena delen avser det nya infärgningssättet av mätarken och den andra delen avser bildhanteringen, dvs framtagande av tester för identifiering av störsubstanspixlar.

Infärgningssättet enligt patentkravet 1 innebär en speciell och möjligen optimal infärgningsteknik av arket. Enligt D1 används ett lågt karottliknande kärl, i vilket mätarket doppas horisontellt. En nackdel med detta sätt är att mätarket kan fånga upp färgkristaller, vilka kan detekteras som polymera störsubstanser.

Den nyutvecklade bildhanteringen enligt patentkravet 1 innefattar framtagna nya tester, nämligen det absoluta testet, det relativa testet och det sammansatta testet. Det enda test som finns presenterat i D1 är differenstestet.

Vid den i D1 angivna mätmetoden enligt differenstestet föreligger nackdelar enligt det som anges i beskrivningen sid. 5, näst sista stycket. Genom att byta ut algoritmen för identifiering av störsubstanspixlar enligt nämnda mätmetod till andra algoritmer för identifiering av störsubstanspixlar har angivna nackdelar undanröjts och ett mätförfarande erhållits, som är mycket flexibelt och därför går att använda för analys av olika typer av cellulosamassor. Vidare är den nya mätmetoden mycket robust och ger en korrekt

identifiering av den stora mängd störsubstanser, som finns på och i ett ark framställt av cellulosamassa.

DOMSKÄL

Det problem, som uppfinningen avser att lösa, är att vid en metod för mätning av polymera störsubstanser innefattande bildanalys finna ett förbättrat sätt att selektivt särskilja sådana störsubstanser från annat material, såsom andra orenheter och massafibrer. Ett ytterligare problem är att finna en förbättrad infärgningsteknik vid framställningen av de med fluorescerande färg belagda mätarken.

I skriften D1 anges bestämning av störsubstanser genom mätning och bildbehandling av fluorescerat ljus från ett ark, som färgas med fluorescerande färg och belyses med UV-ljus, varvid det fluorescerade ljuset detekteras med digitalkamera. Erhållna bilder analyseras och bestämning av mängden och storleksfördelningen av störsubstanser beräknas med hjälp av datorbaserad mjukvara och algoritmer innefattande vissa tröskelvärden.

Uppfinningen, så som den anges i patentkravet 1, skiljer sig från vad som är känt genom D1 dels därigenom att arket vid infärgningen nedföres på högkant i ett kärl anpassat efter arkets höjd, och dels därigenom att det anges att åtminstone två bilder av mätpunkten återgivna medelst ljus filtrerat vid ”respektive våglängd” analyseras, varvid indelandet av en pixel som störsubstanspixel eller bakgrundspixel görs med utnyttjande av tröskelvärden enligt ”en eller flera tillämpningar” av något eller några angivna tester.

Eftersom det i patentkravet 1 angivna tredje kännetecknande särdraget rörande bestämning av a- och b-värden är angivet som ett alternativ (och/eller) till det andra kännetecknande särdraget medför detta särdrag ingen begränsning av uppfinningen i förhållande till känd teknik.

Enligt D1, punkt 4.2.2 genomförs infärgningen av det ark som ska

mätas genom att arket doppas fullständigt i färgbadet. Enligt patentkravet 1 har problemet att finna en förbättrad teknik vid infärgningen av ett mätark lösts genom att arket under en specificerad tid nedförs på högkant i ett kärl, dvs doppas ned vertikalt, varvid kärlets höjd är anpassad efter arkets höjd och så att arket inte når kärlets botten.

Vid färgning av ark medelst doppning kan enligt rättens mening inte många olika möjligheter föreligga. Vid horisontell doppning kan svårigheter uppstå ifall arket, så som föreskrivs i D1, ska doppas fullständigt. Vid vertikal neddoppning torde avsett resultat vara enklare att uppnå, vilket är uppenbart för fackmannen, jämför härvid gängse metoder för beläggning av plattor eller stavar, där vertikal doppning är vanlig. Att kärlet vid sådan doppning ska vara anpassat till arkets dimensioner ifall fullständig neddoppning ska uppnås får anses vara en självklarhet. Vid arbete med förbättring och optimering av färgning genom fullständig neddoppning enligt D1, 4.2.2 får den i patentkravet 1 angivna utformningen av infärgningsmetoden anses ligga inom området för fackmannens normala utvecklingsarbete.

Enligt D1, 2.1, sista stycket, anges syftet med den kända mätmetoden vara att åstadkomma en objektiv och pålitlig detektering av störsubstanser, vilken särskiljer dem från övrigt detekterat material. Enligt 4.10.1, första stycket uppmäts olika intensiteter vid en viss våglängd, varvid tröskelvärden kan väljas så att uppmätt intensitet avser enbart störsubstanser men inte bakgrundsmaterial och fibermaterial. Enligt 4.10.2, andra och tredje stycket, beskrivs ett slags differenstest, där differensen mellan ett uppmätt maximumvärde respektive minimumvärde för intensiteten bestäms.

Det absoluta testet enligt uppfinningen innebär att uppmätta intensiteter ska ligga över ett lägsta undre tröskelvärde och under ett högsta övre tröskelvärde. Det relativa testet och det sammansatta testet är likaledes grundade på ett antal valda tröskelvärden

och uppmätta intensitetsvärden samt motsvarande medelintensiteter.

För att kunna bestämma om en pixel är en störsubstanspixel eller inte är det självklart för fackmannen att man vid lämplig våglängd jämför ljusintensiteter för olika pixlar, antingen med varandra eller med bestämda tröskelvärden. Genom D1 är det enligt 4.10.2 således känt att använda sig av minimum- och maximumvärden på intensiteter och skapa differensvärden av dessa. Det är även självklart att mätning kan ske vid mer än en våglängd (jämför ansökningens beskrivning s. 5, andra stycket). Att vid sådan mätning vid olika våglängder utnyttja olika tröskelvärden för de olika våglängderna framstår även som självklart i sammanhanget.

För fackmannen som söker en, i förhållande till tekniken enligt D1, förbättrad metod att särskilja polymera störsubstanser från annat material framstår det därför som närliggande att, efter infärgning av ett ark genom nedförande av detta på högkant i ett kärl anpassat efter arkets höjd, analysera två bilder återgivna medelst ljus filtrerat vid ”respektive våglängd” av en mätpunkt varvid indelandet av pixlar som störsubstans- eller bakgrundspixlar görs med hjälp av tröskelvärden för ljusintensiteten, vilka är olika för de olika frekvenserna och där exempelvis ett tröskelvärde ska överskridas och ett annat underskridas för att den aktuella pixeln ska indelas som en störsubstanspixel, vilket är innebörden av det som anges i patentkravet 1.

Föreliggande kombination av närliggande särdrag beträffande infärgning och detektering har inte visats medföra någon speciell effekt utöver den som kan förväntas uppnås när en fackman strävar efter att förbättra och utveckla en känd mätprocess och förbättra analysen av erhållna mätresultat. Den enligt kravet 1 angivna uppfinningen utgör därför endast ett sammanställande av särdrag utan att någon kombinationseffekt har uppnåtts som går utöver de enskilda särdragens effekter. Jämför härvid praxis enligt EPO, såsom den framgår av Case Law of the Board of Appeal of the

European Patent Office, 5th ed. 2006, del I. D, punkt 8.2 (sid. 147 149), särskilt punkt 8.2.2.

Lösningen enligt uppfinningen, så som den kommer till uttryck i patentkravet 1, är således ett för fackmannen närliggande utnyttjande av känd teknik. Då sökanden inte heller har visat att någon oväntad teknisk effekt uppnåtts saknar uppfinningen erforderlig uppfinningshöjd.

Överklagandet kan med hänsyn till det ovan anförda inte bifallas.

Rune Näsman Gunilla Sandell Stefan Svahn

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

LC Visa mer Visa mindre