Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 06-231

Beslutsdatum: 2008-12-22

Lagakraft: 2009-02-23

Målet gäller: Upphävande av patent på system och förfarande för syragasdelignifiering av massa av lignocellulosahaltigt material.

Ink datum: 2006-07-04

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 9902586-8

PRV beslutsdag: 2006-04-28

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: D21C 9/147

Juridiska sökord: Nyhet; uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Syrgasblekning; tvåstegsblekning; syrgasdelignifiering i två steg

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Andritz OY

Ombud: Awapatent AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: GL&V Management Hungary Kft (tidigare Kvaerner Pulping AB) ändr. 07-05-08 / EE

Ombud: Lars-Olof Lundquist, L-O Lundquist Patentbyrå AB

Fler Motparter: -

Referat: Uppfinningen avser förfarande för syrgasdelignifiering av MC-massa i två steg. För steg 1 gäller måttlig temp. 85°C+/-10°C, tid 2-20 min och måttligt övertryck om 0-6 bar. För steg 2 gäller högre temp. 100°C+/-10°C, tid i storleksordningen 10 ggr längre än steg 1 och minst 4 bar högre tryck än steg 1. Härmed nås hög selektivitet och låg nedbrytning. - I anförd skrift D6 anges dylik tvåstegsreaktion med vida gränser för parametrarna. Relation mellan resp. tryck och resp. uppehållstid i steg 1 o 2 antyds inte, således nyhet, samt även uppf.höjd, då även om fackmannen KUNDE ha utfört förfarandet inom angivna gränser så ges ingen ledning att han SKULLE ha angiven relation mellan trycken resp. tiderna i stegen. Ej heller kombination med anförda D3 (OxyTrack-metoden) med omvänd tryckrelation i stegen ger vägledning.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet, varav följer att patentet upprätthålls i beviljad lydelse.

YRKANDEN

Invändaren yrkar att patentet ska upphävas.

Patenthavaren yrkar att patentet ska upprätthållas i beviljad lydelse.

BAKGRUND

Uppfinningen

Enligt beskrivningen avser uppfinningen ett förfarande för syrgasblekning i två steg av lignocellulosahaltigt material av medelkoncentration, där reaktionsparametrarna beträffande uppehållstid, tryck och temperatur är olika i de båda stegen. Syftet med syrgasblekning i två steg är att erhålla en klorfri blekning med högt utbyte och ökad selektivitet.

Ett flertal olika förfaranden för flerstegs syrgasblekning är kända. Huvuddelen av den kända tekniken har varit inriktad på ett högre tryck i den första reaktorn, på en nivå runt 6 -10 bar. Höga syrgaspartialtryck och höga hydroxidjonkoncentrationer i det första steget medför emellertid en ökad nedbrytning av kolhydrater, vilket försämrar massakvaliteten. Vidare medför denna kända teknik att de reaktorutrymmen som erfordras för den första blekzonen måste tåla höga trycknivåer med åtföljande behov av kraftig godstjocklek och god materialkvalitet, vilket medför en dyr installation.

Ett syfte med uppfinningen är att undvika nackdelar enligt den kända tekniken och erhålla en syrgasblekniing med ökad selektivitet samt uppnå enklare och billigare processinstallation. Ett ytterligare syfte är att optimera mixningsprocessen i respektive steg så att endast den mängd syrgas tillsätts som går åt vid den efterföljande delignifieringen, varigenom den totala åtgången av syrgas kan reduceras och därmed även driftskostnaderna.

Förfarandet enligt uppfinningen innebär en optimal praktisk tillämpning av teorierna om en första snabb fas och en andra långsammare fas under syrgasdelignifieringsprocessen, där de optimala reaktionsbetingelserna skiljer sig mellan faserna. Vid de enligt känd teknik tillämpade höga syrgaspartialtrycken i det första steget attackeras kolhydraterna mer än nödvändigt, vilket försämrar massakvaliteten. Ett lägre syrgaspartialtryck och även lägre temperatur i det första steget än i det andra steget minskar reaktionshastigheten för nedbrytningen av kolhydrater mer än det minskar reaktionshastigheten för delignifieringen, vilket leder till ökad total selektivitet på massan efter de två stegen.

Enligt uppfinningen syrgasdelignifieras det lignocellulosahaltiga materialet vid medelkoncentration (Medium Consistency, MC) i två steg, där i ett första steg massan behandlas under en viss tid under måttligt övertryck samt måttlig temperatur och i ett avslutande steg behandlas under en relativt första steget väsentligt längre tid samt vid högre tryck, minst 4 bar högre än det första trycket, och vid högre temperatur.

Patentkravet 1 har följande lydelse:

Förfarande för syrgasdelignifiering av massa av lignocellulosahaltigt material vid medelkoncentration 8 - 18 % på massan i åtminstone två steg

kännetecknat av att syrgasdelignifiering sker i ett första steg där massan behandlas under en tid motsvarande 2 - 20 minuter under måttligt övertryck inom intervallet 0 - 6 bar samt måttlig temperatur i området 85°C+/−10°C,

och i ett avslutande steg behandlas under en relativt första steget längre tid, i storleksordningen 10 gånger längre tid än första steget, samt dels högre tryck minst 4 bar högre men även högre temperatur, företrädesvis i området 100°C+/−10°C, dock företrädesvis minst 5°C högre än temperaturen i det första steget.

Känd teknik

Invändaren har vid överklagandet anfört följande skrifter:

D3 : M. Bokström och S. Nordén, Extended Oxygen Delignification, 1998 International Pulp Bleaching Conference, Book 1, p. 23 - 31.

D6 : WO 97/27358

I D3 anges syrgasblekning av MC-massa i två steg, varvid rekommenderas längre uppehållstid och högre temperatur i det andra steget än i det första samt högre tryck i det första steget än i det andra.

I D6 anges syrgasblekning av MC-massa i två steg, varvid det första steget är ett snabbt steg och det andra ett långsamt steg. Båda stegen kan utföras vid förhöjd temperatur samt vid förhöjt tryck.

Det överklagade beslutet

Patentverket har efter invändning bedömt att uppfinningen enligt gällande patentkrav har nyhet och uppfinningshöjd och har till följd härav beslutat att avslå invändningen.

Anförda grunder

Invändaren hävdar att uppfinningen enligt gällande patentkrav saknar nyhet med hänsyn till det som framgår av skriften D6, alternativt att det som framgår av D6 i kombination med fackmannens allmänna kunnande medför att uppfinningen enligt patentkraven saknar uppfinningshöjd.

Alternativt hävdar invändaren att uppfinningen enligt patentkraven saknar uppfinningshöjd med hänsyn till det som framgår av D6 i ljuset av det som framgår av D3.

Den i tidigare instans hävdade grunden bristande motsvarighet i ursprungligen ingivna handlingar har inte berörts vid överklagandet.

Parternas utveckling av talan

Invändaren anför i sammanfattning följande:

I Patentverkets beslut hävdas att D3 skulle avråda en fackman från att utnyttja ett högre tryck i steg två och att ingen kombination av de anförda skrifterna skulle leda fackmannen till uppfinningen enligt patentkravet 1. Konstaterandet att en fackman som konsulterar D3 inte skulle utnyttja ett högre tryck i andra steget baseras på att D3 skulle anvisa att selektiviteten förbättras om trycket är lägre i det andra steget än i det första jämfört med om trycket är högre i det andra steget än i det första. D3 anger emellertid endast att selektiviteten förbättras om trycket sänks från en hög nivå i det första steget till en låg nivå i det andra steget jämfört med om det bibehålls på hög nivå också i det andra steget.

Detta påstående hänför sig till de två första försöken i figur 4 i D3, där trycket sänks från 0,8 till 0,5 MPa, resp. bibehålls vid 0,8 MPa i båda stegen. Trycket i det andra steget sänks resp. bibehålls således i förhållande till en hög nivå i det första steget. I det fjärde försöket höjs däremot trycket i det andra steget från en lägre till en högre nivå. Vid jämförelse av de två senare försöken i figur 4, dvs. bibehållande av 0,5 MPa i steg två resp. höjning från 0,5 till 0,8 MPa framgår att resultaten är mycket lika. Selektiviteten minskar således inte när trycket höjs i det andra steget jämfört när trycket hålls på samma nivå i de båda stegen. D3 anvisar således tydligt ett alternativt, realistiskt förfarande för syrgasdelignifiering i två steg, i vilket trycket i det andra steget är högre än i det första. Det finns ingenting i D3 som avråder fackmannen från att från att utnyttja en sådan tryckkombination.

I Patentverkets beslut hävdas att uppfinningen enligt patentkravet 1 skiljer sig från D6 genom att tryck och temperatur är högre i det andra än i det första steget. Denna ståndpunkt förefaller baserad på en alltför snäv tolkning av lydelsen i patentkravet 1, som inte har någon explicit motsvarighet i D6. Det som ska vara avgörande vid nyhetsbedömningen är vilka tryck och temperaturer som faktiskt har blivit allmänt tillgängliga genom D6. Nyhet är ett absolut kriterium och det är helt klart att tryck- och temperaturuppgifterna i D6 föregriper sådana tryck och temperaturer som omfattas av kravet.

I beslutet anges vidare att det i D6 saknas specifika exempel på tryck och temperatur, som motsvarar processen enligt patentkravet 1. I samband därmed framhåller invändaren att stark motsvarighet råder mellan specifika exempel och intervalländpunkter vad gäller nyhetsbedömning. De i D6 angivna ändpunkterna för intervallen är enligt det som anges i EPO Guidelines C IV,7.7 just sådana nyhetshindrande exempel som efterlyses i beslutet. Förfarandet i D6 faller således helt inom skyddsomfånget för kraven 1 - 5 enligt patentet.

I tillägg till vad som anförts om D6 som nyhetshinder anförs också att uppfinningen enligt patentkraven 1 - 5 inte skiljer sig väsentligt från det förfarande som beskrivs i D6. Med kännedom om D6 och de intervall för bl.a. tryck och temperatur som föreslås däri förstår varje fackman att det finns behov av och möjlighet till optimering av de angivna parametrarna. Att i sökandet efter ett förbättrat förfarande för syrgasdelignifiering prova olika tryck och temperaturer inom de anvisade intervallen innebär endast rutinarbete för en fackman. I synnerhet framgår det ur D3 att sådant arbete också innefattar försök med olika tryck och/eller temperaturer i de båda stegen.

De tryck och temperaturer som kännetecknar förfarandet enligt patentkraven är således endast sådana som en fackman når fram till i sitt normala arbete. Följaktligen skiljer sig inte uppfinningen väsentligt från den kända tekniken i D6, alternativt en kombination av D6 och D3.

Patenthavaren anför i sammanfattning följande:

Problemet som förfarandet enligt patentet avser att lösa är att ge en bättre selektivitet på massan än vad som erhålls med känd teknik. Problemet löses genom ett förfarande med särdragen enligt patentkravet 1. Av patentets beskrivning framgår tydligt att ett lägre tryck i första steget än i det avslutande steget minskar reaktionshastigheten för nedbrytning av kolhydrater mer än det minskar reaktionshastigheten för delignifieringen, vilket leder till en ökad selektivitet på massan efter de båda stegen.

Invändaren har i tidigare instans anfört sex dokument och hänvisar vid överklagandet till två av dessa, nämligen D3 och D6, varvid patentet påstås sakna nyhet relativt D6. Även om de tryck och temperaturer som anges i patentet delvis faller under de generella intervallen enligt D6, så saknas dock specifika exempel i D6 på en process i enlighet med patentet. Sålunda antyds inte i D6 att trycket skulle vara minst 4 bar högre i det andra steget än i det första steget, än mindre antyds att trycket i andra steget skulle vara högre, tvärtom antyder angivna tryckintervall i D6 att en trycksänkning äger rum. Detta styrks dessutom av att systemet enligt D6 saknar en tryckhöjande pump mellan det första och det andra steget. Patentet har således nyhet relativt D6.

Beträffande D3 bygger invändaren sitt resonemang på att i figur 4, fjärde försöket, höjs trycket från 5 bar till 8 bar. Invändaren har jämfört fjärde försöket med tredje försöket, där trycket bibehålls vid 5 bar i första och andra stegen. I denna jämförelse har invändaren konstaterat att skillnaden i resultaten mellan tredje och fjärde försöken är mycket liten och har utifrån detta kommit till slutsatsen att D3 anvisar ett alternativt och realistiskt förfarande för syrgasdelignifiering i två steg, i vilket trycket i det andra steget är högre än i det första. Av detta drar invändaren slutsatsen att fackmannen skulle ledas att använda ett högre tryck i andra steget.

I figur 4 framgår dock tydligt att det fjärde försöket tillsammans med det tredje försöket är de två försök som ger sämst selektivitet. För fackmannen finns således ingenting som skulle anvisa en tryckhöjning i enlighet med patentet. Det bästa försöket i figur 4 är det första försöket, där trycket sänks från 8 bar i första steget till 5 bar i andra steget.

Således leder D3 fackmannen till att gå motsatt väg relativt uppfinningen enligt patentet, vilket också framgår om man läser D3 i sin helhet. Även om en tryckhöjning visas i figur 4, så kan detta inte ses som något annat än ett försök, som stärker fackmannen till att inte gå den vägen för att erhålla en förbättrad selektivitet hos massan. Tvärtom leds fackmannen i D3 att i stället ha ett högt tryck i första steget följt av en trycksänkning i andra steget. Uppfinningen enligt patentkraven har således uppfinningshöjd relativt D3.

För en fackman som vill optimera förfarandet enligt D6 finns ingen anvisning att finna de specifika tryck, tider och temperaturer som kännetecknar uppfinningen. Om fackmannen med utgångspunkt från D6 dessutom konsulterade D3 skulle han finna att bästa vägen att optimera processen är att ha ett högt tryck i första steget och ett lägre i andra steget samt att första steget ska vara betydligt längre än det tidsintervall som anges enligt patentet. En kombination av D6 och D3 på det sätt som invändaren föreslår leder således fackmannen bort från uppfinningen.

DOMSKÄL

Det problem, som uppfinningen avser att lösa, är att uppnå en ökad selektivitet vid klorfri syrgasblekning av cellulosahaltigt material. Lösningen enligt uppfinningen innebär att det första reaktionssteget vid en tvåstegs delignifiering genomförs vid ett lägre syrgaspartialtryck, en lägre temperatur och en väsentligt kortare uppehållstid än det andra reaktionssteget. Detta minskar reaktionshastigheten för nedbrytningen av kolhydrater mer än det minskar reaktionshastigheten för delignifieringen, vilket leder till ökad total selektivitet på massan efter dessa två steg.

Av de i målet anförda skrifterna får skriften D3 anses vara den som kommer uppfinningen närmast. Häri beskrivs förfaranden för tvåstegs syrgasdelignifiering, varmed kan uppnås ökat utbyte, ökad ljushet, minskad kemikalieåtgång och/eller minskade utsläpp, beroende på hur olika processparametrar optimeras. Härvid fastslås att en kortare uppehållstid och en lägre temperatur i det första steget än i andra steget är av betydelse. Vidare diskuteras syrgastrycket i de båda stegen och fyra försök med varierande tryckförhållanden redovisas, varefter slutsatsen dras att trycket ska vara högre i det första steget än i det andra, se figurerna 4, 8 och 9.

Härifrån skiljer sig uppfinningen enligt kravet 1 främst genom att trycket vid den angivna tvåstegsdelignifieringen ska vara högre i det andra steget än i det första, nämligen minst 4 bar högre, samt även att uppehållstiden ska vara i storleksordningen 10 gånger längre i det andra steget än i det första.

För en fackman, som önskar åstadkomma en ytterligare förbättrad delignifieringsprocess så att högre selektivitet uppnås, kvarstår efter kännedom om processen enligt D3 problemet att ytterligare utveckla sambandet mellan de enligt uppfinningen angivna tre processparametrarna samt deras inbördes förhållanden i de båda reaktionsstegen.

Frågan om nyheten

Mot nyheten hos förfarandet, sådant det framgår av patentkravet 1, har skriften D6 anförts. I D6 beskrivs en tvåstegs syrgasdelignifiering där det andra steget förstärks genom peroxidtillsats i syfte att effektivisera processen. De angivna reaktionsbetingelserna är en första trycksatt reaktor med trycket 60 - 180 psig (4 - 12 bar), temperaturen 170 - 240°F (77 - 116°C) och tiden 2 - 30 min, resp. en andra reaktor med trycket 0 - 180 psig (0 - 12 bar), temperaturen 170 - 240°F (77 - 116°C) och tiden 30 - 180 min. Uppgift om föredragna intervall anges, vilka är något snävare än de ovan angivna. Några specifika utföringsexempel har inte redovisats.

Vad som inte avslöjas i D6 är särdraget i patentkravet 1 att trycket i det andra steget är minst 4 bar högre än i det första steget. Även om ett sådant förhållande är möjligt enligt de angivna intervallgränserna i D6 så innebär detta explicit uttalade förhållande enligt uppfinningen ett visst urval beträffande denna reaktionsparameter i de båda stegen inom de i D6 angivna intervallgränserna och uttrycker därmed en bestämd relation mellan stegen, vilket inte kan utläsas ur D6.

Med hänsyn till det ovan anförda har uppfinningen enligt patentkravet 1 nyhet i förhållande till D6.

Frågan om uppfinningshöjden

Mot uppfinningshöjden har anförts dels D6 ensam, dels D6 i kombination med D3.

Såsom har konstaterats ovan anges i patentkravet 1 uppgifter om värden för de tre reaktionsparametrarna i de båda reaktionsstegen för syrgasdelignifieringen, vilka i allt väsentligt inryms inom de i D6 angivna motsvarande intervallen. Det kännetecknande särdraget beträffande angivna värden på trycknivåerna i de båda stegen, samt uppgifterna beträffande temperatur- och tidsförhållanden, faller även inom de i D6 angivna uppgifterna.

Det kan sålunda hävdas att det kunde varit möjligt för en fackman att inom de allmänt angivna uppgifterna i D6 pröva att arbeta vid tryckförhållanden enligt nämnda särdrag. Emellertid kan inte innehållet i D6 bedömas vara sådant att fackmannen vid lösandet av det objektiva problemet skulle ha hämtat vägledning från D6 att arbeta vid de trycknivåer och de inbördes relationer mellan trycken som anges enligt uppfinningen. Den första reaktorn i D6 betecknas som en första trycksatt reaktor med trycket 4 - 12 bar medan den andra reaktorn endast betecknas som en andra reaktor med trycket 0 - 12 bar. I D6 anges inga utföringsexempel, endast ett föredraget tryckintervall om c:a 6 - 10 bar för båda stegen, dvs. ingen antydan om någon tryckskillnad mellan de båda stegen eller åt vilket håll en eventuell tryckskillnad skulle ligga. Dessutom definieras i patentkravet 1 även en inbördes relation mellan uppehållstiderna i de båda stegen.

Även om det enligt fackmannens allmänna kunnande är uppenbart att reaktionsparametrarnas inbördes förhållanden kan varieras för att optimeringar ska uppnås, så skulle lärdomarna från D6 leda till ett orimligt trial-and-error-arbete för fackmannen för att kunna uppnå resultatet enligt uppfinningen. Med hänsyn till det ovan anförda får den enligt patentkravet 1 angivna uppfinningen anses ha uppfinningshöjd med hänsyn till det som är känt genom D6.

Bristande uppfinningshöjd har även hävdats med hänsyn till det som framgår av D6 i kombination med D3. I skriften D3 beskrivs ett tvåstegs delignifieringsförfarande enligt den s.k. OxyTrac-metoden, vilken baseras på att huvuddelen av ligninet bryts ned i det första steget medan det andra steget huvudsakligen innebär ligninextraktion. Temperatur och uppehållstid är viktiga parametrar, varvid det är fördelaktigt med lägre temperatur och kortare tid i det första steget än i det andra. Uppnått kappatal har mätts vid variation av olika processparametrar, varvid fyra olika försök med varierande tryck redovisas i figur 4, nämligen högre i steg 1 + lägre i steg 2, samma och höga trycknivå i steg 1 och steg 2, samma men lägre trycknivå i steg 1 och steg 2, samt lägre i steg 1 + högre i steg 2. Härav dras i D3 slutsatsen att vid det sistnämnda tryckförhållandet erhålls en negativ effekt, medan vid ett högt tryck i första steget en högre selektivitet uppnås om trycket sänks i det andra steget. Vidare kan den i patentkravet 1 angivna relationen mellan de båda stegens uppehållstider inte utläsas ur D3.

För att komma fram till de enligt uppfinningen angivna reaktionsparametrarna erhålls således ingen ledning av ovan angivna tryckexperiment. Även om relationen mellan första och andra steget i det sistnämnda försöket enligt redovisningen i figur 4 är i enlighet med uppfinningen, så pekar dock angivna slutsatser bort från en sådan lösning och innebär därmed inget incitament för fackmannen att arbeta vidare i denna riktning. Vidare skiljer sig uppgiften om förhållandet mellan uppehållstiderna i de båda stegen enligt uppfinningen från det i D3 angivna, jämför figur 9 och 10.

Att variera värdena för reaktionsparametrar inom de allmänt angivna intervallen enligt D6 med hjälp av anvisningar enligt D3 och därmed komma fram till uppfinningen enligt patentkravet 1 kan inte anses ha varit närliggande för en fackman, varför uppfinningshöjd får anses föreligga.

Med hänsyn till det ovan anförda ska överklagandet inte bifallas.

Rune Näsman Gunilla Sandell Yvonne Siösteen

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

LC Visa mer Visa mindre