Domstols Målregister

Målet gäller: Patent på "Excenter rotormaskin".

Ink datum: 2006-08-29

Reg datum: -

Överklagat: 2008-08-11

PRV:s nummer: 0400110-3

PRV beslutsdag: 2006-07-12

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: 5432-08

Beslut: Ej prövningstillstånd

Klass: F03G7/10, H02K53/00, H02N11/00

Juridiska sökord: Teknisk effekt

Tekniska sökord: Rotormaskin; Evighetsmaskin

Lagrum: 1 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: TT

Ombud: -

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: En rotormaskin har ansetts strida mot energiprincipen och därmed sakna påstådd teknisk effekt. – Rotormaskinen har en rotoraxel och en i förhållande till denna excentriskt anordnad rotor, som innefattar två diametralt motstående armpar. I änden hos respektive armpar är en vikt anordnad. Då rotormaskinen är i drift och armparen roterar excentriskt runt rotoraxelns centrumlinje medför excentriciteten att vikterna, som är lika stora, under ett varv hamnar olika långt från rotoraxeln och ger upphov till olika stora vridmoment. Från rotorns viloläge behöver en viss mängd energi tillföras maskinen för att flytta rotorn till ett läge där det dominerande vridmomentet gör att rotorn på grund av tyngdkraften kan rotera av sig själv. I patentansökan påstås att i kombination med rotormaskinen kan verkningsgraden hos dagens motorer och turbiner höjas drastiskt och en stor mängd energi sparas.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLT YRKANDE

TT ansökte den 21 januari 2004 om patent på ”Excenter rotormaskin”. Patent- och registreringsverket (Patentverket) avslog ansökan med motiveringen att den patentsökta rotormaskinen inte kan anses åstadkomma den i ansökan påstådda tekniska effekten, dvs. ”att g-kraften utnyttjas som extra kraft för att drastiskt höja verkningsgraden i jämförelse med existerande motorer och turbiner”. Patentverket anförde därvid att en sådan teknisk effekt förutsätter att rotormaskinen, i strid mot energiprincipen, alstrar mer energi än den tillförs.

Den patentsökta rotormaskinen

Det enda självständiga patentkravet avser en maskin benämnd ”Excenter rotormaskin”. Av beskrivningen framgår bl.a. följande om känd teknik och syftet med rotormaskinen. – Idén om att en maskin skulle kunna utnyttja g-kraften för att utföra arbete är gammal. Konstruktörens dröm har alltid varit att på det ena eller andra sättet höja verkningsgraden hos kända motorer eller turbiner. Det har man lyckats med på senare tid, men inte i samma utsträckning som med den aktuella rotormaskinen. I kombination med rotormaskinen kan verkningsgraden hos dagens motorer och turbiner drastiskt höjas, varvid en stor mängd energi kan sparas.

Rotormaskinen definieras i patentkravet 1 på följande sätt:

Excenter rotormaskin

Kända delar:

• Rullager – används till de centriska och excentriska lagren

• Bultar, skruvar – för att fästa olika delar i varandra

• Axel med hävarmar – att länka krafter som utvecklas vid rotation av rotorn

• Armarna som håller ihop Vikt1 och Vikt2 samt varpå glidlagren är fästa

• Stator med två stålbärplattor som håller två centriska lagerhus och två excentriska lagerhus samt rotorns konstruktion

[Kännetecknad av]

1. De excentriska lagrens konstruktion och funktion. Hålet för rotorns axel är borrat i excenter, dvs. x mm vänster om det excentriska lagrets centrum. De excentriska lagren fungerar som styrsnäckor för rotorns Viktl och Vikt2. Det är detta som gör att en av vikterna är längre bort från axelns centrum när den befinner sig till höger och därmed kan utnyttja g-kraften för att falla nedåt samtidig som den lyfter den andra vikten uppåt.

2. Axelns placering. Axeln är placerad lite till vänster om de excentriska lagrens centrum. Denna placering av axeln är det som tillåter hävarmarna att skapa den obalans av rotorns Vikt1 och Vikt2 som gör konstruktionen unik.

3. Glidlagrens konstruktion och funktion. Glidlagrens konstruktion tillåter dem att röra sig på ett unikt sätt. Glidlagrens plana yta tillåter dem att förflytta vikternas tyngdpunkt från de excentriska lagren till de centriska lagren. Vid rotation har glidlagren en förmåga att rotera i en rund bana runt det excentriska lagret, men, samtidigt förflyttar de sig linjärt vid en viss punkt. Denna punkt befinner sig mellan punkt A och B se figur 22 sidan 20. Om glidlagren inte skulle ha sin plana yta då skulle det vara omöjligt för rotorn att kunna rotera excentriskt. (Dvs. Vikt1 och Vikt2 skulle inte kunna rotera excentriskt i förhållande till rotorns axel, för rotorn roterar ju centriskt runt det excentriska lagret.)

4. Konstruktionen av vikterna. Tack vare hålet som finns i vikterna (hålets form har ingen betydelse) så kan hävarmarna, vid rotation, röra sig fritt genom vikterna. Vid rotation roterar vikterna, i förhållande till rotorns axel, excentriskt.

5. Armar. Armarna har ingen fysisk kontakt med rotorns axel och hävarmar. Däremot har axelns hävarmar fysisk kontakt med rotorns Vikt1 och Vikt2. Armarnas uppgift är att hålla ihop rotorns Vikt1 och Vikt2. Och vid rotation av rotorn, med hjälp av glidlagren, neutralisera de centripetala och centrifugala krafterna.

Yrkande

TT har vidhållit ansökan med oförändrat patentkrav.

Grunder

TT har anfört att den patentsökta rotormaskinen har den i ansökan angivna tekniska effekten och att även övriga patenterbarhetskriterier är uppfyllda.

Utveckling av talan

TT har till utveckling av sin talan i huvudsak anfört följande.

För att förstå hur uppfinningen fungerar är det viktigt att först göra klart för sig att det är skillnad på begreppen ”energi” och ”naturkraft”. Patentverket har inte gjort någon skillnad på dessa begrepp. Uppfinningen utnyttjar g-kraften (gravitationen), som är en naturkraft, för att utvinna energi ur denna. Vidare gäller normalt sambandet att det arbete som fordras för att lyfta en vikt till en viss höjd är lika med det arbete som blir tillgängligt när den faller från samma höjd. Detta samband gäller dock inte för uppfinningen.

Den uppfunna maskinen har som syfte att, vid oförändrad tillförd mängd energi, höja det utgående vridmomentet och verkningsgraden jämfört med existerande maskiner. Detta syfte uppnås genom att maskinen utnyttjar gravitationen (tyngdkraften) och är försedd med en excentriskt anordnad rotor som ger upphov till en hävstångseffekt. Hävstångseffekten uppstår genom att två vikter anordnade på rotorn hamnar olika långt från rotationscentrum under det att rotorn roterar. Maskinen medger, med hänvisning till figur 4 inkommen 14 maj 2008 och figur 22 i patentansökningen, att det arbete som krävs och måste tillföras för att förflytta en på rotorn anordnad vikt från läge A (rotorns viloläge) till läge B är mindre än det arbete som skapas när samma vikt sänks, under gravitationens inflytande, från läge B till C. Mellan läge B och C behövs ingen energitillförsel eftersom tyngdkraften, i kombination med excentriciteten/hävstångseffekten, driver rotorn. Istället tillförs energi till rotorn och det blir alltså ett överskott av energi som medför att det utgående vridmomentet blir större än det ingående vridmomentet. Detta framgår även av de ingivna beräkningsexemplen.

Det är viktigt att notera att den motor som driver rotormaskinens rotoraxel enbart har till uppgift att hålla varvtalet konstant och att rotorn med dess excentriskt anordnade delar har till uppgift att leverera kraft/vridmoment.

Sammanfattningsvis skiljer sig uppfinningen från känd teknik och medför att verkningsgraden förbättras.

Övrigt

Muntlig förhandling har hållits i målet.

DOMSKÄL

Patentbesvärsrätten delar Patentverkets bedömning att en förutsättning för att drastiskt höja verkningsgraden hos existerande motorer och turbiner, genom användning av rotormaskinen, är att rotormaskinen, i strid mot energiprincipen, alstrar mer energi än den tillförs. TT har inte lyckats göra sannolikt att rotormaskinen alstrar överskottsenergi och således inte heller att den påstådda tekniska effekten erhålls vid användning av rotormaskinen.

På grund av det anförda kan överklagandet inte bifallas.

Per Carlson Anders Brinkman Håkan Sandh

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

EE Visa mer Visa mindre