Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 06-310

Beslutsdatum: 2009-12-30

Lagakraft: 2010-03-02

Målet gäller: Upphävande av patent på metod och anordning för förbindning av byggskivor med bärverk samt byggelement innefattande sådan anordning

Ink datum: 2006-11-01

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 0300547-7

PRV beslutsdag: 2006-08-30

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: E04B2/72 , E04C2/38

Juridiska sökord: Nyhet; Känd genom utnyttjande; Uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Gipsskiva; Lim; Våtsug

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: BPB Gyproc Nordic East AB

Ombud: Ström & Gulliksson AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Knauf Danogips GmbH

Ombud: Anders Hansson, Hansson Thyresson Patentbyrå AB

Fler Motparter: -

Referat: En uppfinning av en metod för förbindning av byggskivor med bärverk innefattande att anbringa ett lim, som i ett första vått tillstånd bildar våtsug mellan gipsskivorna och bärverket, att anbringa gipsskivans mot bärverket och med hjälp av limmets våtsug kvarhålla gipsskivan mot bärverket, varvid gipsskivan är förskjutbar i en riktning längs gipsskivans plan för att möjliggöra korrigering av gipsskivans position i samma riktning, befanns vara förut känd genom utnyttjande. En uppfinning av en metod som därutöver innefattade användning av ett utskjutande parti och en urtagning i gipsskivans sida befanns vara närliggande för fackmannen.

Referat fortsättning : -

Text: YRKANDEN MM

Invändaren yrkar att patentet upphävs. Patenthavaren bestrider invändarens yrkande och yrkar att patentet upprätthålls i oförändrad lydelse. I andra hand yrkar patenthavaren att patentet upprätthålls med patentkrav 1 - 21 inkomna till Patentbesvärsrätten den 15 oktober 2009. I tredje hand yrkar patenthavaren att patentet upprätthålls med enbart patentkraven 1-11 av kraven enligt andrahandsyrkandet. Invändaren bestrider patenthavarens yrkanden i andra och tredje hand.

I målet har hållits muntlig förhandling.

BAKGRUND

Enligt beskrivningen avser uppfinningen en metod och anordning för förbindning av byggskivor, i synnerhet gipsskivor, med bärverk vid byggnation. Vanligtvis förbinds gipsskivor med ett regelverk av trä eller stål, varvid gipsskivorna skruvas fast i regelverket så att en plan yta hos gipsskivorna anligger mot regelverket och motsatt plan yta bildar innervägg eller innertak. En nackdel med sådana metoder och anordningar av känd teknik är att de erfordrar omfattande arbetsinsats vid montering, vilket resulterar i låg kostnadseffektivitet. Ett problem med sådana metoder av känd teknik är att de medför relativt stor risk för arbetsskador, förslitningsskador och belastningsskador till följd av den arbetskrävande monteringen.

Ett syfte med uppfinningen är att undvika ovan angivna nackdelar och problem. Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma en anordning som medför en mer stabil konstruktion i samband med beklädnad av ett bärverk med byggskivor eller gipsskivor som kan motstå tvärs skivornas plan riktade krafter under monteringsförfarandet. Uppfinningen medför vidare att montering av skivor vid ett bärverk underlättas, vilket resulterar i en mer kostnadseffektiv montering.

Uppfinningen avser en metod som i patentets krav 1 anges som:

Metod för förbindning av byggskivor med bärverk vid byggnation, varvid byggskivorna innefattar gipsskivor med en första plan yta för anliggning mot bärverket, en den första plana ytan motstående andra plan yta och åtminstone en första kantsida och en andra kantsida, innefattande stegen att:

anbringa ett lim, som i ett första vått tillstånd bildar våtsug mellan gipsskivorna och bärverket, mot åtminstone ett parti hos bärverket och/eller åtminstone ett parti hos en första plan yta hos en gipsskiva,

anbringa gipsskivans första plana yta mot bärverket och med hjälp av limmets våtsug kvarhålla gipsskivan mot bärverket, varvid gipsskivan är förskjutbar i en riktning längs gipsskivans plan för att möjliggöra korrigering av gipsskivans position i samma riktning,

om så erfordras, korrigera gipsskivans position i en riktning längs gipsskivans plan, och

stationärt förbinda gipsskivan med bärverket med hjälp av limmet, som i ett andra torrt tillstånd bildar en fast förbindning genom ökade kohesiva och adhesiva krafter till följd av stelning.

Gipsskivorna kan förbindas med ett konventionellt bärverk, såsom ett regelverk av trä eller metall eller ett underlag av gips.

Vidare innefattar uppfinningen ett byggelement som i patentets krav 12 anges som:

Byggelement innefattande åtminstone en med ett bärverk förbunden byggskiva, varvid byggskivan innefattar en gipsskiva med en första plan yta för anliggning mot bärverket, en den första plana ytan motstående andra plan yta och åtminstone en första kantsida och en andra kantsida, k ä n n e t e c k n a t av att gipsskivan är förbunden med bärverket med hjälp av ett lim som i ett första vått tillstånd bildar våtsug mellan gipsskivan och bärverket och i ett andra torrt tillstånd bildar en fast förbindning mellan gipsskivan och bärverket.

Slutligen avser uppfinningen en anordning som i patentets krav 23 anges som:

Anordning för förbindning av byggskiva med bärverk vid byggnation, varvid byggskivan innefattar en gipsskiva med en första plan yta för anliggning mot bärverket, en den första plana ytan motstående andra plan yta och åtminstone en första kantsida och en andra kantsida, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen innefattar ett lim som i ett första vått tillstånd bildar våtsug mellan gipsskivan och bärverket och i ett andra torrt tillstånd bildar en fast förbindning mellan gipsskivan och bärverket.

Anordningen, eller limmet, har i vått tillstånd ett relativt högt våtsug så att en gipsskiva sugs fast mot bärverket. Således är limmet utfört för att fästa vid bärverket och gipsskivan, varvid en rörlig förbindning mellan gipsskivan och bärverket åstadkommes som motstår krafter riktade tvärs ett plan hos gipsskivan men möjliggör förskjutning av gipsskivan i sidled, höjdled eller i gipsskivans plan. Limmet förbinder således gipsskivan med bärverket i vått, eller ostelnat, tillstånd och har i detta tillstånd låg motståndskraft mot skjuvkrafter. Detta medför att en gipsskiva kan fästas vid bärverket och därefter korrigeras med avseende på position på ett enkelt sätt. Limmet kan vara vattenbaserat och innefatta en polymer i form av en akrylatsampolymer, såsom en styren-akrylatsampolymer eller liknande. Limmet kan vidare innefatta fyllmedel, konsistensgivare, filmbildare, vätmedel och klibbgivare.

Enligt ett utförande av uppfinningen appliceras lim på kantsidor hos gipsskivorna, varvid inbördes förbindning därav åstadkommes. En första kantsida kan innefatta ett utskjutande parti och en andra kantsida kan innefatta en urtagning motsvarande det utskjutande partiet så att urtagningen och det utskjutande partiet i sig bildar organ för inbördes förbindning av intilliggande gipsskivor. Den första och/eller andra kantskivan kan förses med limmet för ytterligare inbördes förbindning av gipsskivor.

Ett sådant utförande anges enligt patenthavarens yrkanden i andra och tredje hand i patentkrav 1 som en metod enligt patentets patentkrav 1 där det före ordet "och" i fjärde stycket har infogats ett stycke med följande lydelse

bringa ett utskjutande parti hos gipsskivans första kantsida att skjuta in i en urtagning hos en intilliggande gipsskiva eller bringa en urtagning hos gipsskivans andra kantsida att uppta ett utskjutande parti hos en intilliggande gipsskiva för inbördes förbindning av intilliggande gipsskivor,

Ett sådant utförande anges också i andrahandsyrkandets patentkrav 12, vilket avser ett byggelement enligt patentets patentkrav 12, där det sist i kravet har infogats ett stycke med följande lydelse

att gipsskivans första kantsida innefattar ett utskjutande parti för att skjuta in i en urtagning hos en intilliggande gipsskiva, och att gipsskivans andra kantsida innefattar en urtagning för upptagning av ett utskjutande parti hos en intilliggande gipsskiva för inbördes förbindning av intilliggande gipsskivor

I det överklagade beslutet beaktade Patentverket följande dokument, nu betecknande D1 till D9.

D1: "Att limma gipsskivor på stålreglar", Staffan Svensson, januari 1992, Examensarbete TVBK 5053. Fem inledande sidor samt sidan 21, vilken i skrift 2006 05-15 benämndes bilaga 6.

D2: "Långtidsegenskaper och beständighet hos limfogar mellan reglar och gipsskivor", Peter Norlin och Trond Fosseli, 1993, Rapport TVBK 5060. Fyra inledande sidor.

D3: Gyproc Nytt 2/92, "Många forskar kring limmade gipsväggsystem", Per Olof Mattsson. Anges på två sidor sammanfatta teknikens ståndpunkt 1992, bl.a. under hänvisning till D 1.

D4: "Monteringsanvisning, Mellanväggar, Limmade gipsskivor på stålstomme", februari 1996, Gyproc.

D5: "Montageanvisning, Limning av gipsskivor", juni 2002, Knauf Danogips GmbH.

D6: Monteringsanvisning, Gyproc GIPSSKIVOR, september 1997.

D7: Varuinformationsblad för Gypsil P950, 5 februari 1997.

D8: Sidan 9 av en publikation där Casco foglim S40 presenteras.

D9: Miljödeklaration från Akzo Nobel om Casco foglim S40.

PARTERNAS GRUNDER OCH UTVECKLING AV TALAN

Invändaren har anfört att uppfinningen enligt förstahandsyrkandets patentkrav 1, 12 och 23 inte är ny, alternativt saknar uppfinningshöjd och att uppfinningen enligt andrahandsyrkandets patentkrav 1 och 12 liksom enligt tredjehandsyrkandets patentkrav 1 saknar uppfinningshöjd.

Patenthavaren har anfört att uppfinningen enligt samtliga yrkanden är ny och har uppfinningshöjd.

Invändaren har till bevis för att uppfinningen inte är ny, alternativt saknar uppfinningshöjd, åberopat dokumenten D1 till D9 och vidare följande dokument publicerade före patentets ansökningsdag.

D10 GB 1 379 932

D11 US 2 498 403

D13 DE bruksmönster 89 12 688

Invändaren har även åberopat syn, varvid demonstrerades limning av en gipsskiva mot en ram av stålreglar. Därvid användes ett lim, Casco Superset, som ska ha samma egenskaper som det lim, Casco foglim S40, som användes på 1990-talet. Invändaren har därvid åberopat ett intyg från HM, Technology Manager vid Akzo Nobel Bygglim AB, odaterat, inkommet den 28 maj 2007.

Invändaren har gjort gällande följande såvitt avser patentets patentkrav 1.

Uppfinningen är inte ny i förhållande till det som är känt genom var och en av D10 och D11.

Uppfinningen saknar uppfinningshöjd i förhållande till det som är känt genom D10, D11, D10 i kombination med D8 eller D11 i kombination med D10.

Uppfinningen är inte ny alternativt saknar uppfinningshöjd i förhållande till det som är känt genom utnyttjande som ägde rum under åren 1995 och 1997. Till styrkande av denna grund har invändaren åberopat vittnesförhör med BL, nu teknisk direktör för system och utveckling vid Gyproc i Norden, och med TL, nu platschef och arbetsledare vid Nåiden Bygg i Luleå.

Såvitt avser patentets patentkrav 12 och 23 har invändaren anfört samma grunder som anförts mot patentkravet 1.

När det gäller patentkraven 1 och 12 enligt andrahandsyrkandet och patentkrav 1 enligt tredjehandsyrkandet gör invändaren gällande att uppfinningen saknar uppfinningshöjd i förhållande till det som bolaget har anfört som känt i förhållande till patentets patentkrav 1 och 12 i kombination med D13.

Till utveckling av sin talan har invändaren anfört att det redan i Patentverkets beslut angavs att "det är ostridigt att det före patentets giltighetsdag använts lim för att fästa upp gipsskivor mot ett bärverk av stål eller trä" och att patenthavaren inte heller har förnekat detta. Denna insikt är resultatet av vad som framförallt angavs i invändningsmotiveringen. Det framförda materialet visar tydligt att inte bara själva limningen av gipsskivor utan även limningen med våtsug var väl känd vid patentets giltighetsdag.

Begreppet ”våtsug” har inte en klar definition. Inte heller patenthavaren har kunnat presentera någon bra definition. Begreppet är istället funktionellt definierat i patentkrav 1 och beskrivningen genom att där föreskrivs att limmet häftar fast gipsskivan men medger en förskjutning i sidled. Det ingivna materialet, D1-D11, visar att det långt före patentets ansökningsdag var känt att limma fast gipsskivor vid bärverk, vilket verkar vara ostridigt. Även limning av gipsskivor med våtsug var väl känt. D1, med däri ingående bilaga 6, och D8 härrör från samma arbete, en publikation från Tekniska Högskolan i Lund.

D10 och D11 visar internationella motsvarigheter till lim med våtsug. De föregriper var för sig i första hand nyhet och i andra hand uppfinningshöjd hos patentet. Uttrycken ”wet strength” och ”grabbiness” i D10 respektive D11 motsvarar våtsug. I D10 används både lim och dubbelhäftande tejp, vilket är i analogi med patentet där lim används i kombination med stödskruvar.

Enligt invändarens mening är samtliga särdrag hos uppfinningen kända genom D10. Det beskrives med referens till exemplet I hur limmet först appliceras och hur skruvar därefter fästs vid sidan av gipsskivan. Eftersom limmet appliceras först, kommer våtsuget att kvarhålla gipsskivan åtminstone till viss del. Det i kravet angivna förhållandet mellan adhesion och kohesion får anses vara uppenbart och implicit beskrivet, då ökad kohesion respektive adhesion är en förutsättning för alla typer av adhesiva lim.

Vidare är enligt invändarens mening samtliga särdrag hos uppfinningen kända genom D11. Invändaren har konstaterat att här förekommer både våtsuget i form av ordet "grabbiness" och resultatet "the panel may be slid about until it is in exactly the right position". Att stationärt förbinda gipsskivan med bärverket med hjälp av limmet anges i spalt 3, rad 57-60. Förhållandet mellan adhesion och kohesion får anses vara uppenbart och implicit beskrivet.

D11 beskriver inte att byggskivorna innefattar gipsskivor. I patentet anges dock inga tekniska effekter som är associerade med användning av gipsskivor. Därmed får särdraget anses vara av icke-teknisk karaktär.

Om uppfinningen anses ny i förhållande till D10, saknar den ändå uppfinningshöjd. D10 uppvisar alla särdrag enligt patentkravet 1 utom möjligen det särdraget att limmet i ett första vått tillstånd bildar våtsug mellan gipsskivorna och bärverket. Fackmannen som utgår från D10 ställs inför det objektiva problemet att åstadkomma en anordning som medför en mer stabil konstruktion i samband med beklädnad av ett bärverk med byggskivor som kan motstå tvärs skivornas plan riktade krafter under monteringsförfarandet. I D8 anges specifikationer för Casco foglim S40, Bland annat specificeras "bra och elastiska limningsegenskaper som gör att S40 'greppar'materialen direkt", Detta får anses vara ekvivalent med termen "våtsug".

Om uppfinningen anses ny i förhållande till D11, saknar den ändå uppfinningshöjd, då såsom redan konstaterats särdraget att byggskivorna innefattar gipsskivor inte ger något tekniskt bidrag till uppfinningen. Därför kan detta särdrag inte bidra till uppfinningshöjd hos uppfinningen.

Likaså saknar uppfinningen uppfinningshöjd gentemot D11 i kombination med D10. D11 visar inte särdraget att byggskivorna innefattar gipsskivor. Med utgångspunkt från D11 har fackmannen möjlighet att modifiera metoden för olika typer av byggskivor. Då sådana anges i D10, skulle fackmannen direkt komma fram till lösningen i kravet 1.

Invändaren har vidare anfört, att i mitten av 1990-talet bedrev Gyproc, SIAB och Gullfiber ett samarbete som gick under beteckningen SIGMA-projektet. Som en del i projektet limmades gipsskivor på stålreglar. Denna teknik användes öppet vid i vart fall tre byggprojekt, nämligen vid Plannja Hardtech i Luleå under 1995, vid Högskolan i Luleå under 1997 samt vid byggnation av hus i Bångbro under 1995. Vid samtliga byggprojekt användes Casco foglim S40 med våtsug som kvarhöll gipsskivan mot bärverket, varvid gipsskivan var förskjutbar i en riktning längs gipsskivans plan för att möjliggöra korrigering av gipsskivans position i samma riktning. Limmet bildade sedan i torrt tillstånd en fast förbindning.

En viss glidning sker vid användning av Cascos foglim på grund av skivans tyngd, se D1 sid. 21, rad 10-13. Inte heller patentskriften utesluter att en viss glidning på grund av skivans egen tyngd kan ske vid limning med våtsug enligt patentet. Det framgår på sid. 8, rad 14 - 20 att det är krafter tvärs skivans plan som limmet motstår. Det som i detta sammanhang framhålls i PRV:s avslagsbeslut torde vara grundat på ett missförstånd.

Invändaren gör gällande att den i patentkravet 1 angivna metoden sålunda blev allmänt tillgänglig 1995, och uppfinningen är därmed inte ny.

Patenthavaren håller, till grund för bestridandet och för de egna yrkandena, fast vid att uppfinningen är ny och har uppfinningshöjd i förhållande till känd teknik, och har till utveckling av sin talan anfört att invändaren inte genom D1-D9 eller D10-D11 har visat att uppfinningen saknar nyhet eller uppfinningshöjd. Invändaren har inte heller visat att tekniken enligt patentet var känd genom utnyttjande.

Skriften D10 publicerades nästan trettio år före ansökan. I skriften står inte något om våtsug för möjlighet till en positionsförskjutning. Det föreskrivs istället att limmet kombineras med tejp, som greppar direkt. Enbart lim eller enbart tejp fungerar inte (sid. 2, rad 103-110, Exempel II och III).

D11 publicerades mer än femtio år före ansökan och avser limning av tunna skivor av träfanér, som väger mindre än en tredjedel av gipsskivor, mot en på reglar anordnad förstärkning i form av ett rutmönster. Våtsug nämns inte i skriften utan endast att limmet skall torka delvis så att det endast fäster under tryck. En fackman skulle inte vända sig till D11 för att lösa problemet med limning av gipsskivor. D10 och D11 eller dessa skrifter i kombination med varandra eller med annan känd teknik leder inte fackmannen i riktning mot uppfinningen.

Såvitt avser det påstådda öppna utnyttjandet har patenthavaren vid den muntliga förhandlingen anfört att det angivna utnyttjandet skedde för länge sedan, nämligen i april-maj 1995. Därvid utnyttjades den limning av gipsskivor mot reglar som i sig var känd. Det framgick av TLs vittnesmål att skivorna monterades en bit från golvet. Om det använda limmet S40 betedde sig på samma sätt som limmet Superset, så började skivan direkt att glida. Det framgick också att skivan måste skruvas fast direkt. Invändaren har inte visat att skivan hölls kvar av limmets våtsug. Enligt patentet ska våtsuget vara erforderligt för att hålla kvar skivan mot bärverket. Vid hänvisning till något som påstås vara känt genom utnyttjande har invändaren ett omfattande beviskrav, vilket i EPC-praxis har uttrycks som bevisning "up to the hilt".

Patenthavaren har vid förhandlingen vidare anfört att Casco Superset inte använts före dagen för patentansökan. Det står i intyget att utvecklingen gått framåt och att Casco Superset är ett förbättrat lim. Miljödeklarationen för limmet visar också på skillnader i komponenter, såsom mjukgörare och katalysator. Mängderna av sådana komponenter som är direkt kopplade till limmets egenskaper har fördubblats eller 10-dubblats i det nya miljöanpassade superlimmet. Det är således inte samma lim som användes av Gyproc på 1990-talet.

Invändaren förnekar inte att det har skett förändringar av limmet. Av intyget framgår dock att Casco Superset har samma egenskaper som Casco foglim S40 vid limning av skivmaterial på regel. Själva sammansättningen anser invändaren härvid vara oväsentlig.

Beträffande erforderligt våtsug har invändaren genmält att patentet inte ger någon kvantifiering av våtsuget. Invändaren har vidare anfört att samtliga i kraven 12 och 23 definierade särdrag har motsvarande ordalydelser i kravet 1. Därmed är samtliga attacker mot kravet 1 även giltiga för patentkraven 12 och 23.

Mot patentkravet 1 enligt patenthavarens yrkanden i andra och tredje hand har invändaren anfört att D13 visar en gipsskiva med kantpartier i princip likadana som visas i patentets fig. 3. Användningen av lim för att förbinda angränsande skivor anges på sid. 1, rad 15-16; sid. 2, rad 21 och 29 samt sid. 3, rad 3 nedifrån. Det har tidigare visats att uppfinningen enligt kraven 1 och 12 enligt förstahandsyrkandet saknar både nyhet och uppfinningshöjd gentemot både D10 och D11. Fackmannen som ställs inför det objektiva problemet att öka stabiliteten hos konstruktionen finner den i andrahandsyrkandet angivna lösningen i D13. Uppfinningen enligt yrkandena i andra och tredje hand saknar därför uppfinningshöjd.

Patenthavaren har, såvitt avser yrkandena i andra och tredje hand, anfört att det angivna utskjutande partiet och urtagningen ger en mycket stabil konstruktion.

DOMSKÄL

Rätten finner att patentkravens term våtsug som egenskap hos det använda limmet ska, i enlighet med beskrivningen särskilt sid. 3, rad 25 - 29, förstås så att denna egenskap får en gipsskiva att sugas fast mot bärverket så att limmet i sitt våta tillstånd motstår krafter riktade tvärs gipsskivans plan. Att därvid gipsskivan är förskjutbar i en riktning längs gipsskivans plan för att möjliggöra korrigering av gipsskivans position i samma riktning framgår uttryckligen i patentkravet 1.

Av patentbeskrivningen framgår inte att uppfinnaren skulle ha uppfunnit ett lim som sådant, varför patentkravens uppgift om lim får anses innefatta kända och nya lim med angivna egenskaper.

Vid syn har invändaren låtit BL och TL demonstrera hur ett litet stycke gipsskiva limmades mot en lika stor ram av stålreglar. Rätten kunde därvid iaktta att skivan fastnade när den pressades mot limmet som hade applicerats på ramen. Vid demonstrationen användes limmet Casco Superset. Skivan kunde förflyttas i sitt plan och när ram och skiva hölls vertikalt började skivan långsamt glida nedåt.

Invändaren påstår att den metod som demonstrationen visade utnyttjades öppet vid tre av SIAB:s byggprojekt, nämligen under 1995 vid Plannja Hardtech i Luleå och vid byggande av ett hus i Bångbro och under 1997 vid Högskolan i Luleå, och att denna metod omfattas av patentets krav 1.

TL har i förhör uppgett att han under 1995 var anställd som projektkursledare inom SIGMA-projektet, som var ett samarbetsprojekt hos företagen SIAB, Gyproc, Gullfiber och Beijer. Inom ramen för SIGMA-projektet medverkade TL vid byggnadsarbeten dels i Bångbro, där bostadshus uppfördes, dels vid Plannja Hardtech i Luleå, där lokaler inomhus uppfördes i en industribyggnad. Båda arbetena ägde rum vid tiden april - maj 1995. Såvitt avser verksamhet vid Högskolan i Luleå har TL uppgett att sådana ägde rum under 1995, före byggnadsarbetena i Bångbro och Luleå. Då tidpunkten inte överensstämmer med vad invändaren påstår, kan någon verksamhet vid Högskolan i Luleå under 1997 inte anses styrkt.

Vad avser byggnadsarbetena i Bångbro och vid Plannja Hardtech i Luleå, harTL uppgett att det därvid monterades gipsskivor på stålreglar med användning av lim. Man applicerade lim på reglarna och tryckte fast gipsskivorna i limmet varpå man bringade dem att glida in i avsedd position. Man kunde förflytta skivan efter att den hade fastnat. Arbetet gick till på det sätt som demonstrerats vid syn. Det lim som användes var Casco S40. Efter att skivorna hamnat i avsedd position fixerades de mot reglarna med ett antal skruvar.

I Bångbro medverkade TL vid utbildning inom byggnadsarbetena, varvid två snickare gjorde prov med limning på det angivna sättet. Arbetet utfördes inte under sekretess.

Vid Plannja Hardtech i Luleå monteradeTL själv gipsskivor på det angivna sättet medan en snickare samtidigt utförde konventionell montering och tidsåtgången för de två monteringssätten studerades. Arbetet utfördes inte under sekretess.

Patenthavaren har inte ifrågasatt riktigheten av vad TL har uppgett. Däremot har patenthavaren framhållit att limmet Casco Superset som användes vid demonstrationen sammansättningsmässigt skiljer sig från limmet Casco S40.

I sitt intyg har HM uppgett att Casco foglim S40 hade i allt väsentligt samma våtsugsegenskaper som dagens produkt Casco Superset i applikationen limning av skivmaterial på regel. BL har i förhör uppgett att Gyproc som köpare definierade vilka egenskaper limmet skulle ha. Casco Superset har därvid exakt samma egenskaper som Casco S40 hade.TL har i förhör uppgett att de två limmen fungerar på samma sätt i vad avser den av honom omtalade glidningen.

Patentbesvärsrätten finner det styrkt att det vid arbetena i Bångbro och hos Plannja Hardtech i Luleå användes en metod som överensstämmer med det som anges i patentets krav 1 i det första, andra och sista stycket. Vidare finner rätten det styrkt att gipsskivan därvid kvarhölls mot bärverket med hjälp av limmets våtsug och var förskjutbar på det sätt som anges i patentkravets tredje stycke och att dess position korrigerades, om så erfordrades, på det sätt som anges i kravets fjärde stycke. Metoden utnyttjades under sådana förhållanden att personer som inte stod i sekretessförhållande till patenthavaren kunde få kännedom om hur den utfördes. Därmed är uppfinningen som den anges i patentets krav 1 förut känd.

Patentkravet 1 enligt patenthavarens yrkanden i andra och tredje hand har sist i kravet den inledningsvis omnämnda bestämningen rörande ett utskjutande parti för att skjuta in i en urtagning på kantsidor. Uppfinningen som anges i detta patentkrav är ny.

Den metod som utnyttjades öppet i Bångbro och vid Plannja Hardtech i Luleå får anses vara den kända teknik som kommer uppfinningen enligt sistnämnda krav närmast. Från denna skiljer sig uppfinningen genom att man bringar ett utskjutande parti

hos gipsskivans första kantsida att skjuta in i en urtagning hos en intilliggande gipsskiva eller bringar en urtagning hos gipsskivans andra kantsida att uppta ett utskjutande parti hos en intilliggande gipsskiva.

Det problem som återstod att lösa var att åstadkomma en mer stabil konstruktion. Genom D 13 är en gipsbyggplatta känd som har ett utskjutande parti i en kantsida som kan upptas i en urtagning i en kantsida hos en andra gipsbyggplatta. Det får anses ha legat nära till hands för en fackman på området, som vill åstadkomma en stabilare konstruktion, att använda en sådan gipsbyggplatta vid användning av den genom utnyttjande kända metoden. Uppfinningen som anges i patentkravet 1 enligt patenthavarens yrkanden i andra och tredje hand får därför inte anses skilja sig väsentligen från det som var förut känt.

Då det därigenom föreligger grund för upphävande av patentet, och då upprätthållande av patentet i yrkade ändrade lydelser inte kan medges, saknas det skäl att pröva invändarens ytterligare grunder.

Rune Näsman Ulf Hallin Yvonne Siösteen

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

LC Visa mer Visa mindre