Domstols Målregister

Målet gäller: Registrering av figurvarumärken innehållande avbildningar av konstnärliga verk

Ink datum: 2008-01-04

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 04-05955

PRV beslutsdag: 2007-10-24

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: 30,33

Juridiska sökord: Särskiljningsförmåga; Konstverk; Målning; Bild

Tekniska sökord: -

Lagrum: 13 § varumärkeslagen (1960:644)

Måltyp: varumärke

Utgång: annan

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Kvibergs Marknad Aktiebolag, 556483-2508

Ombud: Cegumark AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Frågan om bilder av beskurna konstverk kan registreras som varumärken.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

1. tillåter inte begärd ändring av vare sig märket enligt v.ans. nr 04-05955 (mål nr 08-005) eller v.ans. nr 04-06836 (mål nr 08-007).

2. Patentbesvärsrätten avslår överklagandena i själva saken avseende v.ans. nr 04-05955 (mål 08-005) och v.ans. nr 04-06836 (mål nr 08-007).

3. Med undanröjande av det överklagade beslutet avseende v.ans nr 04 06827 (mål 08-050) visar Patentbesvärsrätten ansökan åter till PRV för erforderlig behandling.

YRKANDEN M.M.

Kvibergs Marknad Aktiebolag (Kvibergs) har vidhållit sina ansökningar om registrering av varumärken innehållande beskurna avbildningar av konstnärliga verk med de yrkanden och grunder m.m. som anges i det följande.

Mål nr 08-005 (v.ans. nr 04-05955) (”Hip, hip, hurra!”)

Kvibergs har i Patentbesvärsrätten i första hand vidhållit sin ansökan i ursprungligt skick, i andra hand med den ändringen i figurmärket att en tunn svart ram placeras i omedelbar anslutning till motivet och i sista hand att en tunn svart ram placeras något längre ut från motivet så att en tunn vit ram bildas innanför den svarta, se bilaga 4.

Till grund för sin talan har Kvibergs hållit fast vid att det sökta märket, enligt vart och ett av de alternativa yrkandena, i sig besitter för registrering erforderlig särskiljningsförmåga för de varor i form av kläder m.m. i klass 25, choklad m.m. i klass 30 och alkoholhaltiga drycker (ej öl) i klass 33 som det avser.

Kvibergs har till utveckling av talan anfört bl.a. följande omständigheter. Det sökta märket är ett figurmärke och omsättningskretsen är van vid att figurmärken kan utgöra varumärken. Ansökan består av en beskuren bild av en relativt känd tavla som heter ”Hip, hip hurra! Konstnärsfest på Skagen”. Även om förevarande varumärke utgör en del av en relativt känd tavla så är den inte lika känd som da Vincis ”Mona Lisa” som har registrerats som varumärke. Omsättningskretsen uppfattar märket som ett kännetecken. Det är tveksamt om omsättningskretsen sätter bilden i samband med tavlan, speciellt som tavlan är beskuren. Det finns inget i märket som gör det beskrivande för sökta varor. Ingen annan behöver heller använda det sökta märket som kännetecken för sina varor.

Mål nr 08-007 (v.ans. nr 04-06836) (”Damen med slöjan”)

Kvibergs har vidhållit sin ansökan med följande fem i rangordning angivna alternativa yrkanden: 1. i ursprungligt skick, 2. med en disclaimer för den beskurna målningen, 3. med en disclaimer även för de ord som Patentbesvärsrätten anser sakna särskiljningsförmåga, 4. med den ändringen i figurmärket att en tunn svart ram placeras i omedelbar anslutning till motivet, och 5. med den ändringen i märket att en tunn svart ram placeras så att den även inramar texten under bilden, se bilaga 5.

Till grund för sin talan har Kvibergs hållit fast vid att det sökta märket, enligt vart och ett av de alternativa yrkandena, i sig besitter för registrering erforderlig särskiljningsförmåga för de varor i form av choklad m.m. i klass 30 och alkoholhaltiga drycker (ej öl) i klass 33 som det avser.

Kvibergs har till utveckling av talan anfört bl.a. följande. Det som ska bedömas i förevarande mål är särskiljande ord som kompletterats med ett figurativt inslag. Varumärket i fråga med dess produkter i klass 30 vänder sig till en mycket bred omsättningskrets; en konsument som i affären handlar livsmedel och basvaror. Att denne genomsnittskonsument ska vara skäligen upplyst innebär inte att han eller hon ska antas känna till namnet på en tavla som målades år 1768. Omsättningskretsen uppfattar inte varumärket som en specifik tavla, särskilt eftersom tavlan är beskuren. Omsättningskretsen ser orden som ett varumärke. För en köpare av de aktuella varorna ligger det mycket närmare att se det sökta varumärket som ett kännetecken än en tavla med det svenska namnet DAMEN MED SLÖJAN som målades för över 200 år sedan. Omsättningskretsen torde inte koppla samman texten med tavlan mer än möjligtvis som en underordnad, beskrivande text på franska – som inte motsvarar tavlans officiella namn – respektive svenska om man vet vad bilden föreställer. PRV har dessutom så sent som under år 2005 registrerat flera varumärken som innehåller en beskuren bild av en känd tavla. Har dessa varumärken kunnat registreras, så bör även förevarande ansökan kunna registreras. I Danmark har cirka nittio snarlika varumärken registrerats och även OHIM har registrerat konstverk eller delar av konstverk som varumärken.

Mål nr 08-050 (v.ans. nr 04-06827) (”Idylle”)

Kvibergs har vidhållit ansökningen med följande fyra i rangordning angivna alternativa yrkanden: 1. i ursprungligt skick, 2. med en disclaimer för den beskurna målningen, 3. med den ändringen i figurmärket att en tunn svart ram placeras i omedelbar anslutning till motivet, och 4. med den ändringen i märket att en tunn svart ram placeras så att den även inramar texten under bilden, se bilaga 6.

Till grund för sin talan har Kvibergs hållit fast vid att det sökta märket, enligt vart och ett av de alternativa yrkandena i sig besitter för registrering erforderlig särskiljningsförmåga för de varor i form av kaffe m.m. i klass 30 som det avser.

Kvibergs har till utveckling av talan anfört bl.a. följande. Det sökta märket innehåller ordet IDYLLE. Ordet i sig har särskiljningsförmåga för sökta varor. Det som i förevarande fall ska bedömas är ett särskiljande ord som kompletteras med ett figurativt inslag. Det är tveksamt om omsättningskretsen sätter förevarande varumärke i samband med en specifik tavla. Speciellt som tavlan är beskuren. Omsättningskretsen har med största sannolikhet ingen aning om att motivet i fråga härstammar från en relativt okänd tavla som kallas ”Idylle” och som målades för över 100 år sedan.

DOMSKÄL

Det för registrering av varumärken grundläggande kravet på särskiljningsförmåga i 13 § varumärkeslagen innebär, som PRV berört, att märket skall kunna fungera som individualiseringsmedel. Häri ligger bl.a. att märket skall kunna skilja de varor som tillhandahålls i en verksamhet från dem som tillhandahålls i en annan. En förutsättning härför är, att omsättningskretsen, som i förevarande fall består av genomsnitts- konsumenter, kan uppfatta märket som ett kännetecken för de varor som det avser.

Kravet på att ett varumärke skall kunna uppfattas som ett kännetecken gör det möjligt att upprätthålla en gräns mellan vad som kan skyddas enligt varumärkesrätten och sådant som kan skyddas enligt andra immaterialrätter, jfr Erika Lunell, Okonventionella varumärken, 2007 s. 272. Det innefattar härigenom bl.a. en prövning som innebär att ett objekt, som varit föremål för ett immaterialrättslig skydd, inte utan vidare ges ett nytt immaterialrättsligt skydd av annat slag.

Till grund för kravet på särskiljningsförmåga ligger en avvägning mellan den enskildes intresse av ensamrätt och det allmänna intresset av att fritt kunna använda artangivande och i övrigt beskrivande element i marknadsföring, jfr bl.a. EU-domstolens dom i mål C-104/01 (Libertel Groep) punkt 48 och 60 och C-145/05 (Levi Strauss) punkt 29 samt Erika Lunell, a.a. s. 278 f och SOU 2001:26 s. 158 f. Kravet på särskiljningsförmåga är därmed också en del av den för immaterialrätten helt grundläggande avvägningen som syftar till balans mellan ensamrätt och frihet att bedriva näring och därmed till en effektiv och utvecklingsfrämjande konkurrens.

Av naturliga skäl har olika typer av varumärken i praktiken skilda förutsättningar att uppfattas som kännetecken. Med utgångspunkt i detta förhållande har EU-domstolen i flera avgöranden bekräftat att det kan vara svårare att fastställa särskiljningsförmåga för vissa kategorier av varumärken än för andra kategorier, se bl.a. domstolens domar i mål C-53/01– C-55/01 (Linde), punkt 48 och C-64/02 P (DAS PRINZIP DER BEQUEMLICHKEIT), punkt 34.

Vart och ett av Kvibergs varumärken bärs upp av en beskuren avbildning av ett konstnärligt verk: P S Krøyers målning ”Hip, Hip, Hurra! Kunstnersfest på Skagen” (1888), Alexander Roslins målning Damen med slöjan (1768) respektive Gustav Klimts målning Idylle (1884). Alla dessa målningar torde vara kända bland dem som har ett mer uttalat konstintresse. Krøyers och Roslins målningar torde härutöver vara kända i en betydande del av den svenska omsättningskretsen; Roslins målning torde också vara känd under sin svenska titel (jfr Nationalencyklopedin, elfte bandet, 1993 s. 498 och sextonde bandet 1995 s. 47).

Det ligger i sakens natur att ett varumärke som består av eller innehåller något som framträder i en viss annan egenskap än individualiseringsmedel kan vara svårt att uppfatta som kännetecken för varor eller tjänster, jfr Erika Lunell, a.a. s. 202 f. Detta gäller naturligtvis i än högre grad om märkeselementet är känt i en annan egenskap än att vara kännetecken. Se Marianne Levin, Lärobok i Immaterialrätt, uppl. 9:1 s. 404.

Konstnärliga verk i form av bilder kan, i likhet med t.ex. färger och musikaliska verk, bl.a. ge upphov till associationer och väcka känslor. Vanligt är därför att bilder av olika slag används i marknadsföring för att koppla produkter till t.ex. vissa värderingar eller viss livsstil. Men bilder i form av målningar utgör i sig normalt inte någon hållpunkt för koppling till t.ex. kommersiellt ursprung. Jfr EU-domstolens dom i Libertel-fallet, punkt 40 och 65. En annan sak är givetvis att märkeselement av detta slag genom användning kan förvärva särskiljningsförmåga och därmed uppfattas som kännetecken för olika produkter.

I föreliggande fall framträder, enligt Patentbesvärsrättens mening, figurelementen i Kvibergs varumärken just som beskurna avbildningar av konstnärliga verk. Vid användning för sådana varor som märkena avser är de figurativa elementen därför närmast ägnade att uppfattas som en utsmyckning. Vid dessa förhållanden saknar figurelementet i vart och ett av de sökta varumärkena, som PRV funnit, för registrering erforderlig särskiljningsförmåga för de varor som respektive märke avser.

När det gäller varumärket innehållande en beskuren avbildning av Krøyers målning ”Hip, Hip, Hurra! Kunstnersfest på Skagen” – v.ans nr 2004/05955 och mål nr 08-005 – föreligger på grund av det nu anförda hinder mot registrering av märket i dess ursprungliga utformning (yrkande nr 1). Vidare medför var och en av yrkade ändringarna av märket en ändring av märkets helhetsintryck och kan därför inte tillåtas (yrkande nr 2 och 3).

Vad sedan gäller varumärket innehållande en beskuren avbildning av Roslins målning ”Damen med slöjan” – v.ans nr 2004/06836 och mål nr 08-007 – föreligger på motsvarande sätt hinder mot registrering av märket i dess ursprungliga utformning på grund av bristande särskiljningsförmåga (yrkande nr 1). Hinder föreligger även mot registrering av varumärket med en disclaimer för det figurativa elementet, eftersom varken flerordselementet eller någon del därav, så som dessa element förekommer i märket, är ägnade att uppfattas som kännetecken (yrkande nr 2 och 3). Vidare medför var och en av de yrkade ändringarna av märket en ändring av märkets helhetsintryck och kan därför inte tillåtas (yrkande nr 4 och 5).

Också i fråga om varumärket innehållande en beskuren avbildning av Klimts målning ”Idylle” – v.ans nr 2004/06827 och mål nr 08-050 – föreligger, på grund av det ovan anförda, hinder mot registrering av märket i dess ursprungliga utformning (yrkande nr 1). Med hänsyn till att ordet ordet IDYLLE närmast har en suggestiv karaktär med avseende på de varor i form av bl.a. kaffe och te som märket avser föreligger inte något hinder mot registrering av märket med en disclaimer för avbildningen. Vid denna bedömning saknas anledning att pröva om frågorna om ändring av märket.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 7 (Formulär B

I avgörandet har deltagit patenträttsråden Per Carlson, ordförande, och Jeanette Bäckvall, referent, samt f. patenträttsrådet Ulf Hallin. Enhälligt

ak Visa mer Visa mindre