Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 08-080

Beslutsdatum: 2011-09-30

Lagakraft: 2011-12-01

Målet gäller: Upphävande av patent på lock till snusdosa

Ink datum: 2008-04-16

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 0302241-5

PRV beslutsdag: 2008-02-13

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: A24F 23/04

Juridiska sökord: Uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Bottenlock; Täcklock; Gångjärnsled; Tappar; Urtag; Tät enhet

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: bifall2

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Swedish Match North Europe AB

Ombud: Albihns.Zacco AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: JTI Snus AB (tidigare Gallaher Snus AB) ändr. 09-12-21 ak

Ombud: Awapatent AB

Fler Motparter: -

Referat: Ett lock för snusdosa samt en snusdosa med lock ansågs inte skilja sig väsentligen från känd teknik. Locket innefattar ett bottenlock och ett täcklock vilka tillsammans avgränsar ett första slutet utrymme som är avsett för förvaring av använt snus. Det första slutna utrymmet är avskilt från ett andra slutet utrymme. Vidare är täcklocket rörligt fästat i bottenlocket med en gångjärnsled med ändtappar vilka snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket, varvid bottenlocket utgör en tät enhet.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Med upphävande av det överklagade beslutet häver Patentbesvärsrätten patentet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLDA YRKANDEN

JTI Snus AB (med dåvarande firma Gustavus AB) ansökte den 18 augusti 2003 om patent på en uppfinning benämnd ”Lock till snusdosa”. Patent meddelades därefter, den 14 februari 2006, med patentkrav ingivna den 8 april 2005.

I den till ifrågavarande patent hörande beskrivningen anges bl.a. följande om uppfinningen, dess bakgrund och ändamål.

Föreliggande uppfinning avser lock till snusdosa. Med locket enligt uppfinningen erhålles flera funktioner än med ett vanligt lock som endast har förslutande funktion.

Snus försäljs till konsument i förpackningar som oftast utgörs av runda burkar. Dessa är tillverkade i plast och har ett lock som kan tas av och sättas på ett antal gånger. Snuset i burken kan vara lössnus eller portionsförpackat snus. Efter användning kastas snuset, i allmänhet på någon lämplig plats såsom papperskorgar eller liknande. Det inträffar alltför ofta att någon sådan lämplig plats inte finns lätt tillgänglig vilket kan medföra att snuset hamnar på något ställe där det är olämpligt av hygieniska och estetiska skäl, det kan även orsaka fläckar och andra olägenheter.

Ändamålet med föreliggande uppfinning är ett lock som innebär en lösning av dessa problem och gör det möjligt att åtminstone tillfälligt ta hand om använt snus tills det kan placeras på annat lämpligt ställe.

Swedish Match North Europe AB (Swedish Match) gjorde därefter, den 10 november 2006, invändning mot det meddelade patentet.

Swedish Match anförde till stöd för sin invändning att uppfinningen enligt patentkraven saknade nyhet eller alternativt uppfinningshöjd p.g.a. öppet utnyttjande och hänvisade till vissa dokument samt prov på snusdosor och lock till snusdosor, se domsbilaga 6.

JTI Snus AB (med dåvarande firma Gallaher Snus AB) bestred invändningen och grunderna för den samt hänvisade till dokument i enlighet med vad som anges i domsbilaga 6.

PRV avslog genom det överklagade beslutet invändningen samt anförde bl.a. att uppfinningen enligt de beviljade patentkraven uppvisade nyhet och uppfinningshöjd.

Yrkanden

Swedish Match har i Patentbesvärsrätten vidhållit sitt yrkande att patentet ska upphävas.

JTI Snus har bestritt ändring.

JTI Snus har, för det fall patentet inte kan upprätthållas i oförändrad lydelse, yrkat att det ska upprätthållas enligt något av de i rangordning nr 2-5 framställda yrkandena med patentkrav vars respektive lydelser framgår av domsbilagorna 2-5, varav yrkande nr 2 framställdes den 1 april 2011 och yrkandena nr 3-5 den 1 juni 2011.

Till vart och ett av yrkandena nr 2-5 finns ett alternativt yrkande med ett omformulerat patentkrav 5 av den 7 juli 2011, här benämnt 2:1-5:1.

Uppfinningen definieras på följande sätt i de beviljade självständiga patentkraven 1 och 4.

1. Lock för snusdosa med ett bottenlock (2) och ett täcklock (3) vilka tillsammans avgränsar ett första slutet utrymme (11) som är avskilt från ett andra slutet utrymme (13), varvid det första slutna utrymmet (11) är avsett för förvaring av använt snus kännetecknat av att täcklocket (3) är rörligt fästat i bottenlocket (2) med en gångjärnsled (4) med ändtappar (6,7) vilka snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket, varvid bottenlocket (2) utgör en tät enhet.

4. Snusdosa med lock enligt något av föregående patentkrav varvid en förslutningsfolie är limmad eller svetsad mot överkanten på den undre behållarens sidovägg (9) kännetecknad av att folien är nedåtbuktande och lämnar erforderlig plats för det utrymme (11) som avgränsas av bottenlocket och täcklocket.

I yrkandet nr 2 skiljer sig patentkrav 1 från det beviljade genom det avslutande tillägget ”och varvid bottenlocket (2) är väsentligen runt”.

I yrkandet nr 3 skiljer sig patentkrav 1 från det beviljade genom det avslutande tillägget ”och varvid lockets samtliga delar är utförda genom formsprutning”.

I yrkandet nr 4 skiljer sig patentkrav 1 från det beviljade genom det avslutande tillägget ”varvid bottenlocket är väsentligen runt, och varvid bottenlockets yttre periferi är obruten”.

I yrkandet nr 5, skiljer sig patentkrav 1 från det beviljade genom det avslutande tillägget ” varvid bottenlocket (2) är väsentligen runt, och varvid lockets samtliga delar är utförda genom formsprutning”.

Patentkrav 4 är likalydande i samtliga yrkanden.

Det osjälvständiga patentkravet 5 enligt yrkandena nr 2-4 har följande lydelse.

5. Lock för snusdosa enligt krav 1, varvid täcklocket (3) är anordnat på ett avstånd från den yttre periferin hos bottenlocket (2).

Det alternativa patentkravet 5 enligt yrkandena 2:1-5:1 lyder enligt följande.

5. Lock för snusdosa enligt krav 1, varvid täcklocket (3) är anordnat på ett avstånd från och innanför den yttre periferin hos bottenlocket (2).

Grunder

Swedish Match har till grund för sin talan hållit fast vid att den i patentkraven angivna uppfinningen saknar nyhet alternativt uppfinningshöjd i förhållande till känd teknik. Avseende yrkandena 2 och 4-5 har Swedish Match som grund även gjort gällande att patentkraven saknar stöd i grundhandlingarna.

JTI Snus har till grund för sin talan hållit fast vid att uppfinningen definierad i patentkraven uppvisar nyhet och uppfinningshöjd samt här även anfört att patenkraven har stöd i grundhandlingarna och att de inte ändrats så att deras skyddsomfång utvidgats.

Utveckling av talan

Förutom vad som antecknats i PRV:s beslut har parterna till utveckling av sin talan i Patentbesvärsrätten anfört bl.a. följande.

Swedish Match

Patentkrav 1

Ej nyhet i förhållande till PA1

PRV skriver i sitt beslut att ”Patentkrav 1 skiljer sig från PA1 genom att ändtapparna snäpps in i urtag samt att bottenlocket utgör en tät enhet mot botten”.

Ordet ”urtag” kan betyda hål eller öppning, se t.ex. s. 935 i ”Ord för ord”, Norstedts 1992. Då det varken av beskrivning eller figurer i patentet framgår mer i detalj hur urtagen i bottenlocket ser ut, t.ex. att de skulle vara icke genomgående urtag, så måste även de hål/urtag som PA uppvisar (20 i DA4) och i vilka ändtapparna (6, 7 i DA3) snäpps in för bildande av en gångjärnsled, anses utgöra urtag i enlighet med kravet 1.

Det finns heller ingen motsägelse i att bottenlocket anges som utgörande en tät enhet och att urtagen skulle kunna utgöras av hål i bottenlocket, eftersom det särskilt anges i kravet 1 att...”gångjärnsled (4) med ändtappar (6, 7) vilka snäpps in i motsvarande urtag i botten locket, varvid bottenlocket utgör en tät enhet.” Ordet ”varvid” pekar här på ett orsakssammanhang, dvs det är när ändtapparna har snäppts in i urtagen som bottenlocket utgör en tät enhet. Huruvida bottenlocket även var en tät enhet innan ändtapparna snäpptes in i urtagen står det inget om och framgår inte heller av figurerna. Detta får också till följd att PRV:s tolkning av ordet tät, nämligen att locket ska vara ”utan håligheter, för att tillräcklig täthet ska uppnås” inte alls har stöd i beskrivningen.

JTI Snus har påstått att bottenlocket bildar en tät enhet i sig och att detta är ett viktigt särdrag eftersom ett ändamål med patentet är att tillhandahålla en snusdosa som tillhandahåller möjligheten att förhindra att oanvänt snus, som lagras i ett andra slutet utrymme, torkar. Emellertid står det inte i krav 1 att bottenlocket bildar en tät enhet i sig. Vidare, det andra slutna utrymmet är inte del av krav 1 eftersom det inte är del av locket till en snusdosa. Dessutom nämns det inte ens i beskrivningen att bottenlocket bildar en tät enhet i sig.

Bottenlocket ensamt kan inte lösa problemet med att förhindra oanvänt snus från att torka. För det första har det avsevärd betydelse vilket material som snusdosans undre behållare och bottenlocket, vilka tillsammans bildar det andra slutna utrymmet, är tillverkade av när det gäller att förhindra att oanvänt snus från att torka. Om materialet är papper eller kartong är kvaliteten hos dessa material av avgörande betydelse och om detta sägs inget i beskrivningen eller kraven. För det andra är skarven mellan locket och snusdosans undre behållare aldrig tät. För att denna ska vara tät måste det finnas ett förseglingsband eller remsa som appliceras runt hela snusdosan och som täcker skarven.

Vid tolkningen av kravet 1 är det av vikt att särskilja mellan:

1. Vad som står i beskrivningen angående locket, sid 1 rad 1 - sid 2 rad 2, samt sid 2 rad 6-9, vilket hänför sig endast till syftet förvaring av använt snus, och hänför sig därmed bara till en redan bruten förpackning som tagits i bruk av användaren. Eventuella täthetsproblem är alltså relaterade till locket hos en redan öppnad dosa från vilken man tagit snus, använt detta och sedan behöver en förvaring för detta använda snus.

2. Vad som i övrigt står i beskrivningen, sid 2 rad 4-25, hänför sig till en snusdosa. Här anges att bottenlocket och snusdosans undre del bör sluta tätt mot varandra. Det beskrivs förslutning i form av remsa som går runt hela snusdosan och även en folie över den fyllda snusdosan. Här handlar det alltså om att det oanvända snuset ska förvaras på ett sätt så att det inte torkar ut, innan förpackningen bryts och dosan "tas i bruk". Eftersom kravet 1 endast avser locket så är det punkten 1 ovan som gäller för tolkning av "bottenlocket utgör en tät enhet" i kravet 1. Krav 1 avser bara locket, det skulle mycket väl kunna vara ett lock som är avsett att användas på samma sätt som kombilocket PA1, dvs bara användas efter att dosan öppnats. Krav 1 förutsätter inte att locket ska sitta eller ska kunna sitta på en oöppnad snusdosa. Det ska bara kunna användas för förvaring av använt snus.

Det anges också i beskrivningen, s. 2, rad 13-16, att ”bottenlocket 2 och snusdosans undre del 9, 10 bör sluta tätt mot varandra för att förhindra att det oanvända snuset torkar. För detta ändamål kan dosan efter det att den har fyllts med snus i det undre utrymmet 13 förslutas med en banderoll eller en etikett i form av en remsa som går runt hela snusdosan”, och på s. 2, rad 22, ”kan dosan efter fyllning förslutas med folie”. Detta avspeglas också i krav 4, som är det enda kravet som hänför sig till hela snusdosan och där det står skrivet att den innefattar en förslutningsfolie som är svetsad mot överkanten på den undre behållarens sidovägg. I beskrivningen är det först här, där den undre delen nämns och man alltså diskuterar hela snusdosan, som problemet med att skydda oanvänt snus från att torka nämns. I den tidigare delen av beskrivningen som bara avser locket så står ingenting om att locket i form av lockets bottenlock skulle vara så tätt att det förhindrar oanvänt snus från att torka.

Snusdoselocket löser inte, såsom det definieras i kravet 1, ensamt det påstådda problemet att förhindra att oanvänt snus torkar. Det enda problem som snusdoselocket enligt krav 1 kan lösa, och är avsett att lösa mot bakgrund av beskrivningen, är att tillhandahålla ett förvaringsutrymme för använt snus.

Följaktligen, eftersom ordet ”tät”, i sammanhanget av bottenlocket som bildare av en tät enhet, måste tolkas i förhållande till vad som står i beskrivningen, måste ordet tolkas som att betyda tillräckligt tätt för att lagra använt snus, vilket också är konsekvent med krav 4. Tätheten hos den undre behållaren som innehåller oanvänt snus försäkras genom att använda folie så som definieras i krav 4, eller genom att sätta på en banderoll eller etikett i form av en remsa såsom anges i beskrivningen s. 2, rad 15-16.

Då det är förut känt genom PA1 att ha urtag i bottenlocket i vilka ändtappar snäpps in, så återstår endast frågan om huruvida särdraget att ”bottenlocket utgör en tät enhet” är nytt. I det aktuella patentet gäller denna fråga mer exakt huruvida gångjärnsleden är tät när ändtapparna har snäppts in i urtaget. Vid användning av en gångjärnsled i form av ändtappar som snäpps in i urtag/hål så bestäms graden av täthet i leden av hur passformen är mellan ändtappar och urtag/hål. I de flesta fall handlar det då om precisionen i tillverkningsverktygen. Ju mer slitet ett verktyg blir desto ”tightare”blir passformen mellan urtag och ändtapp. Mot bakgrund av de ytterst små glipor mellan ändtappar och urtag som gångjärnsleden i PA1 uppvisar, och den minimala betydelse dessa har, om ens någon, med beaktande av det deklarerade ändamålet med uppfinningen, dvs att ”tillfälligt ta om hand använt snus tills det kan placeras på annat lämpligt ställe” (s. 1, rad 17-19) så menar vi att PA1 måste anses ha ett bottenlock som utgör en ”tät enhet”, varför vad som anges i patentkravet 1 ej är nytt och ej patenterbart enligt 2 § patentlagen (PL).

Ej uppfinningshöjd i förhållande till PA1/PA2

Även utan kännedom om PBNy, skulle en fackman som upptäcker att PA1/PA2 uppvisar ett problem med avseende på täthet hos bottenlocket på grund av urtagen för ändtapparna hos snäppelementen hos gångjärnsleden mellan bottenlocket och täcklocket, inte bara kunna utan skulle i själva verket också, utan något uppfinningsarbete och som en enkel rutinåtgärd, modifiera urtagen för att bli inte genomgående hål utan enbart försänkningar som skulle kunna rymma ändtapparna.

Swedish Match bestrider att den modifiering av PA1 som krävs för att erhålla ett lock enligt krav 1 ej kan anses trivial med utgångspunkt från att vid användning av formsprutning som tillverkningsmetod så skulle en sådan modifiering ej vara närliggande för fackmannen. Det påtalas att det ej nämns i kravet 1 att locket formsprutas. En dylik modifiering, om formsprutning skulle användas, är inte alls långsökt för fackmannen, utan faller istället inom ramen för vad som utgör en modifiering av standardmässig natur. En dylik modifiering kan mycket väl åstadkommas med hjälp av standardmässiga produktionsmetoder och standardkomponenter som fanns tillgängliga på marknaden redan under 1990-talet.

Se f.ö. Utlåtande från MM, Nolato Plastteknik AB. Det bör även påpekas att det över huvud taget inte står något i kravet 1 om i vilket material locket är gjort. Det behöver alltså inte ens vara gjort i plast.

Ej uppfinningshöjd i förhållande till PBNy

Täcklocket hos PBNy är fäst vid bottenlocket genom friktion (se utbuktningarna på innerväggen hos det första slutna utrymmet som bildas i bottenlocket, tex i fotot DB3ny som visar snusdosan med avtaget täcklock) och det kan därför också tas av när så krävs. Följaktligen är täcklocket inte bara avtagbart utan också rörligt i det avseendet att det kan tas av och sedan sättas tillbaka igen och fästs till bottenlocket genom friktion eller genom en lätt insnäppning orsakad av en viss fjädring hos materialet.

Följaktligen är den enda skillnaden mellan vad som definieras i krav 1 och PBNy att PBNy inte har en gångjärnsled med hjälp av vilken täcklocket är fäst på bottenlocket.

Det objektiva problemet som ska lösas genom uppfinningen relativt PBNy bir då att uppnå ett förbättrat lock i vilket täcklocket förblir sammanhängande med bottenlocket även då täcklocket öppnas.

En mycket vanlig lösning på den typen av problem är att tillhandhålla en gångjärnsled mellan de två delarna, i föreliggande fall mellan täcklocket och bottenlocket. Detta måste betraktas som en standardlösning som fackmannen skulle använda sig utav och som inte kräver någon aktivitet av uppfinningskaraktär. Detta måste gälla även utan kunskap om PA1/PA2. Med kännedom om PA1/PA2, vilket otvetydigt skulle ligga nära till hands i tobaksaffären, skulle det vara ännu mer uppenbart för fackmannen, eftersom PA1/PA2 visar att en gångjärnsled redan har använts i föreliggande kontext. Att förse PBNy med en gångjärnsled mellan täcklocket och bottenlocket, och utan att äventyra tätheten hos bottenlocket, måste därför anses som en uppenbar lösning på problemet.

Patentkrav 4, med hänvisning till kravet 1 - ej uppfinningshöjd

I ingressen till patentkravet 4 definieras ”En snusdosa med lock enligt något av föregående patentkrav”. Vi vidhåller i första hand att en snusdosa med lock enligt patentkravet 1 är förut känd då det kända locket PA1, se ovanstående resonemang avseende krav 1, är explicit utformat för att sättas på en snusdosa enligt PA2.

Vidare anges i ingressen till kravet 4 att ”en förslutningsfolie är limmad eller svetsad mot överkanten av den undre behållarens vägg”. PC visar en snusdosa med en underdel som utgör en undre behållare för snuset och en överdel i form av ett lock, varvid en förslutningsfolie är limmad eller svetsad mot överkanten på den undre behållarens sidovägg. Att förse en genom PA1/PA2 känd snusdosa med en förslutningsfolie känd i sig genom PC, såsom anges i ingressen till kravet 4, måste anses närliggande för fackmannen. Att därtill göra en anpassning så att hela locket får plats genom att göra folien nedåtbuktande, såsom anges i den kännetecknande delen av kravet 4, måste anses vara en rutinmässig fackmannamässig anpassning som är synnerligen närliggande och ej uppfyller kravet på uppfinningshöjd. Vad som anges i patentkravet 4, när det hänvisar till kravet 1, kan därför ej anses tillföra något nytt som tillfredsställer kravet på uppfinningshöjd och är således ej patenterbart enligt 2 § PL.

US patent 4 165 815 (D-US1)

I detta dokument beskrivs en sminkdosa med en övre behållare 12 avgränsande ett första slutet utrymme 19, och en undre behållare avgränsande ett andra slutet utrymme 22 med hjälp av undersidan på den övre behållaren, se särskilt fig. 2. Nämnda första och andra slutna utrymme är således avskilda från varandra. Den övre behållaren bildar ett lock till den undre behållaren. Detta lock har ett täcklock 14 och ett bottenlock i form av kanten och undersidan på den övre behållaren. Täcklocket 14 är rörligt fästat vid bottenlocket med en gångjärnsled 15. Bottenlocket, dvs kanten och undersidan av den övre behållaren 12 i fig. 2 måste anses utgöra en tät enhet, då det bl.a. anges i beskrivningen att den övre behållaren är avsedd för förvaring av en vätskefylld svamp 18 eller liknande (se spalt 2, rad 25 - 35). Det anges även att täcklocket 14 har som funktion att förhindra läckage av vätska som finns i svampen och därmed måste det anses implicit att även botten (bildande bottenlocket) måste vara så tät att läckage inte kan uppstå.

Patentkrav 1, ej uppfinningshöjd i förhållande till D-US1 ensamt eller i kombination med PA1

Uppfinningen enligt kravet 1 skiljer sig från D-US1 genom att det i kravet 1 anges att locket är avsett för en snusdosa, att det första slutna utrymmet är avsett för förvaring av använt snus.

Hänvisning görs till Patentavdelningens Riktlinjer B1:3.5 Tolkning av krav. Här berörs krav som rör produkter avsedda för ett visst ändamål. Detta är fallet med föreliggande patent där det i krav 1 anges "Lock för snusdosa" samt "det första slutna utrymmet är avsett för förvaring av använt snus". Enligt dessa Riktlinjer gäller att förut känd produkt som är lämplig för det angivna ändamålet utgör hinder även om ändamålet inte finns beskrivet i skriften. I föreliggande fall finns det inget som hindrar att locket i D-US1 skulle kunna vara lämpligt att använda på en snusdosa, eller att sminkdosan i D-US1 skulle kunna användas som snusdosa.

Särdragen "för snusdosa" samt "det första slutna utrymmet är avsett för förvaring av använt snus" ska således ej tilldelas någon begränsande eller särskiljande betydelse, utan ska endast tolkas som en lämplighetsangivelse.

Återstår då endast särdraget att gångjärnsleden specifikt anges ha ändtappar som snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket. Detta framgår inte helt tydligt av D-US1, fig. 2, även om det förefaller högst sannolikt att gångjärnet på denna typ av dosa är konstruerat på detta sätt.

I den mån som särdraget med ändtappar som snäpps in i urtag eventuellt inte anses framgå av D-US1 så får det dock anses vara en synnerligen allmänt känd konstruktion av en gångjärnsled, se t.ex. PA1, och måste anses närliggande för fackmannen. Att även utforma dessa ändtappar och urtag så att tätheten hos den övre behållaren 12/bottenlocket bibehålls får anses synnerligen närliggande för fackmannen och kräver ej något arbete av uppfinningskaraktär.

Vid ett försök att hitta ett objektivt problem som löses av föreliggande uppfinning i förhållande till D-US1 så blir det att erbjuda en alternativ gångjärnslösning. Beträffande den specifika utformningen av gångjärnsleden så löser inte den något tekniskt problem, i den mån det skulle föreligga någon skillnad. Vad som anges i kravet 1 är således förut känt i allt väsentligt från D-US1 och saknar uppfinningshöjd varför det ej är patenterbart enligt 2 § PL.

JTI Snus har fört en omfattande argumentation avseende D-US1. Swedish Match bestrider de slutsatser om D-US1 som JTI Snus drar, vilka är alltför långtgående och felaktiga då de inte stämmer med vad som framgår av D-US1, i synnerhet vad gäller gångjärnet 15.

Patentkrav 1, ej uppfinningshöjd mot bakgrund av PA1 i kombination med D-US1

I den mån som PA1 ej skulle anses nyhetshindrande i sig, kan uppfinningen ej anses ha uppfinningshöjd mot bakgrund av PA1 i kombination med D-US1.

I förhållande till det av JTI Snus angivna tekniska problemet att åstadkomma en förbättrad och/eller alternativ snusdosa med en distributionsförslutning och/eller förslutning under snusdosans användning, vilken dosa med förslutning medger möjligheter att oanvänt snus hålls färskt och hygieniskt och vilken snusdosa även fungerar som en förvaring för använt snus, så tillhandahåller D-US1 en lösning på det angivna problemet eftersom D-US1 har ett bottenlock som bildar en tät enhet, även i den mening att bottenlocket bildar en tät enhet ”i sig”, dvs det har inga hål eller öppningar. Även om D-US1 avser en sminkdosa så måste det anses närliggande för fackmannen att undersöka tekniska lösningar på problemet med täthet i andra sammanhang där man använder dosor som ska vara täta, såsom t.ex. dosor för smink.

Det kombinerade problemet att åstadkomma en distributionsförslutning, dvs en förslutning innan dosan öppnas, och en förslutning under dosans användning, dvs efter att den öppnas, finner dock ingen lösning i uppfinningen då dessa två problemställningar är skilda åt i beskrivningen och locket bara beskrivs som att kunna lösa problemet med förvaring av använt snus, dvs efter öppnande.

Patentkrav 4

Att tillföra en förslutningsfolie är i sig känt genom PC och tillför således inget nytt patenterbart. Att därtill göra en anpassning så att hela locket får plats genom att göra folien nedåtbuktande, såsom anges i den kännetecknande delen av kravet 4, måste anses vara en rutinmässig fackmannamässig anpassning som är synnerligen närliggande och ej uppfyller kravet på uppfinningshöjd. Detta gäller oavsett om man tar D-US1 ensamt eller i kombination med PA1/PA2 eller PBNy.

Vad som anges i patentkravet 4, kan därför ej anses tillföra något nytt som uppfyller kravet på uppfinningshöjd och är således ej patenterbart enligt 2 § PL.

US 6 162 516 A (D-US2)

Detta dokument visar en variant på snusdosa med dubbelt lock vilken patenterats 2000.

I detta dokument beskrivs en snusdosa med ett lock 20 som har ett första slutet utrymme (chamber 21, se t.ex. fig. 13) som är avskilt från ett andra slutet utrymme 19, i vilket snus lagras. Locket 20 har ett bottenlock och ett täcklock 24, såsom framgår av figurerna 11, 11 a, 13, 14, på figurblad 8 och 9. Täcklocket är rörligt fästat i bottenlocket med en gångjärnsled 23. Det första slutna utrymmet är avsett för förvaring av så kallade "shields", dvs skyddspapper som man placerar runt snuset innan det stoppas in i munnen. Bottenlocket utgör en tät enhet såsom framgår av fig. 13.

Angivelsen i patentkrav 1 av att det första slutna utrymmet "är avsett för förvaring av använt snus" kan inte anses ha någon begränsande betydelse. Utrymmet 21 i D-US2 kan dessutom mycket väl fullgöra samma funktion, dvs tjäna till förvaring av använt snus. Locket i D-US2 skiljer sig således från patentkrav 1 endast genom särdraget att gångjärnsleden har en speciell uformning i form av ändtappar vilka snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket.

Ett objektivt tekniskt problem i förhållande till D-US2 kan formuleras som att finna en alternativ utformning av gångjärnsleden. Den lösning som erbjuds i patentet 527350 är att anordna ändtappar vilka snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket. Detta är emellertid en högst vanlig utformning av en gångjärnsled känd av i stort sett vem som helst, dvs alltså även av icke fackmän, och en fackman skulle tveklöst föreslå denna lösning om han ställdes inför det beskrivna problemet. Följaktligen kan vad som anges i patentkravet 1 ej anses ha uppfinningshöjd och är därför ej patenterbart.

Lösningen skulle vara än mer uppenbar när man beaktar att det redan finns ett lock till en snusdosa, nämligen PA1, som har en gångjärnskonstruktion som är gjord på det aktuella viset, dvs ändtappar som snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket. Följaktligen skulle fackmannen, om det skulle visa sig att han trots allt behövde ledning, finna en lösning till problemet genom att enkelt modifiera gångjärnsleden i D-US2 i enlighet med gångjärnet i PA1, givetvis med bibehållande av tätheten hos bottenlocket, och således komma fram till föreliggande uppfinning. Även mot denna bakgrund är slutsatsen att vad som anges i patentkravet 1 ej kan anses ha uppfinningshöjd och är därför ej patenterbart.

I krav 4 definieras en snusdosa med lock enligt något av de föregående patentkraven, villka har visats ej ha uppfinningshöjd.

Att i tillägg förse dosan med en i sig känd (från PC) förslutningsfolie på det sätt som anges i ingressen till kravet 4, måste anses närliggande för fackmannen. Att därefter anpassa folien för att göra plats för hela locket (dvs det utrymme som avgänsas av bottenlocket och täcklocket) genom att göra folien nedåtbuktande på det sätt som anges i kravet 4, måste anses vara en ren rutinåtgärd för fackmannen och vilken är uppenbar med tanke på de praktiska förhållandena och kan därför ej anses ha uppfinningshöjd, varför vad som anges i kravet 4 i sin helhet ej är patenterbart.

Patentkrav 1 och 5 enligt yrkande nr 2

JTI Snus har ej angivit var i grundhandlingarna det finns stöd för detta tillägg. Det framgår ej av beskrivningen att bottenlocket beskrivs som "väsentligen runt".

Vidare är kravet oklart då det är oklart vad som avses med ordet "väsentligen". Kan locket t.ex. vara 8-kantigt? Något sådant framgår ej av grundhandlingarna, och inte heller att locket t.ex. skulle kunna vara runt i betydelsen ovalt, varför patentkravet 1 i yrkande nr 2 innebär en otillåten utvidgning.

JTI Snus hänvisar till beskrivningen sid 1, andra stycket rad 9, där det står att "Snus försäljs till konsument i förpackningar som oftast utgörs av runda burkar" samt fig. 1. Dock finns ej stöd för ordet "väsentligen", vilket dels medför en otydlighet och dels är en otillåten utvidgning.

Ett runt bottenlock är känt från PA1, PBNy, D-US1 samt D-US2, och kravet 1 innehåller därmed inte heller något nytt patenterbart av samma skäl som anförts tidigare avseende krav 1 i det beviljade patentet.

I patentkravet 5 i yrkande nr 2 anges "varvid täcklocket (3) är anordnat på ett avstånd från den yttre periferin hos bottenlocket (2)". Detta har dock inte stöd i grundhandlingarna och utgör en otillåten utvidgning, då det t.ex. även innefattar att täcklocket skulle kunna vara anordnat på ett avstånd utanför den yttre periferin hos bottenlocket.

För övrigt är även vad som anges i kravet 5 känt i sig från PA1, PBNy, D US1 samt D-US2 (t.ex. Fig. 11a) och tillför därför inte något nytt som skulle kunna motivera patenterbarhet.

Patentkrav 1 och 5 enligt yrkande nr 3

Att formspruta snusdoselock är en allmänt känd tillverkningsteknik, t.ex. så är både PA1 och locket hos PBNy tillverkade genom formsprutning. Även CP är sannolikt tillverkat genom formsprutning. Det hänvisas beträffande PA1 till utlåtande från MM.

Vad gäller D-US1 så har JTI Snus tidigare hävdat att det lock som visas i figur 2 ej skulle kunna tillverkas genomformsprutning. Ett av de skäl som anförts är att undersidan av bottenlocket då skulle bli ojämn pga försänkningen vid gångjärnet 15 som alltså skulle leda till motsvarande ojämnhet på undersidan, och därmed skulle inte bottenlockets undersida kunna sluta tätt mot behållardelens 20 övre kant. Vi vill dock poängtera att när man pratar om att snusdoselocket ska sluta tätt mot behållaren, så åstadkoms detta framförallt på ett helt annat ställe, nämligen där bottenlockets undre kant anligger mot den undre behållarens yttervägg, dvs där skarven är mellan dosans lock och den under behållaren och över vilken skarv man vanligen sätter förslutningstejpen. Huruvida bottenlocket skulle ha en ojämn undersida eller ej har alltså ingen betydelse och därmed skulle inte detta utgöra något problem för den eftersträvade tätheten mellan lock och behållare och inte heller något problem som gör att formsprutning inte skulle väljas som tillverkningsmetod.

Vidare, vad gäller D-US1 så har JTI Snus hävdat att det gångjärn som visas i figur 2 skulle vara av den typ som används vid tomat- och vindruvsförpackningar. Vi hävdar att den typ av material som används i tomat- och vindruvsförpackningar inte alls skulle lämpa sig för en sminkdosa, vilket är vad D-US1 visar. Man kan därför inte dra några paralleller angående gångjärnets utseende, i synnerhet som det finns motsägelser mellan vad som visas i de olika figurerna 1-3 i D-US1. Sminkdosor tillverkas vanligen i ett styvt eller hårt plastmaterial, vid tiden för D-US1 kan det tex ha varit s.k.abs-plast, vilket gärna är glansigt eller lämpar sig för lackning, och i den typen av material är det inte möjligt att göra en vikled som gångjärn av den typ som används i tomat- och vindruvsförpackningar.

Uppenbarligen är det så att det som visas i figurerna 1 och 3 i D-US1 inte stämmer med vad som visas i figur 2 när det gäller gångjärnsleden. Det finns dock inget som styrker patenthavarens utgångspunkt att fig. 2 visar det som är rätt och figur 1 och 3 visar något som är fel, vilket vi har belyst ovan. De tolkningar som JTI Snus gjort angående gångjärnsleden är alltför långtgående och bygger på felaktiga antaganden, eller åtminstone antaganden som inte har styrkts och som starkt kan ifrågasättas.

Med utgångspunkt från figurerna 1 och 2, och vad man där kan se av gångjärnskonstruktionen, samt beskrivningen i D-US1, så visas en dosa med lock som utan tvekan skulle lämpa sig för tillverkning genom formsprutning av de olika delarna. I den mån rätten finner att så inte skulle vara fallet, så måste det ändå anses synnerligen närliggande att även tillverka alla delar av ett dylikt lock medelst formsprutning när en modifiering av gångjärnet gjorts på det sätt som har diskuterats i tidigare inlagor, mot bakgrund av allmänt känd teknik eller med ledning av PA1.

Det har heller inte visats att det tillagda särdraget "och varvid lockets samtliga delar är utförda genom formsprutning" löser något tekniskt problem i förhållande till känd teknik.

Detta särdrag tillför således inget nytt som skulle medföra patenterbarhet.

Beträffande det nya kravet 5 så är det identiskt med kravet 5 i yrkande nr 2 och därför hänvisas till det ovan förda resonemanget avseende yrkande nr 2.

Patentkrav 1 och 5 enligt yrkande nr 4

Beträffande tillägget "och varvid bottenlocket (2) är väsentligen runt" så hänvisas till det resonemang som förts ovan angående motsvarande tillägg i patentkrav 1 i yrkande nr 2. Detta tillägg har alltså ej stöd i grundhandlingarna, men det är också känt i sig från PA1, PBNy, D-US1 samt D-US2.

Beträffande tillägget "och varvid bottenlockets yttre periferi är obruten" så har inte heller detta stöd i grundhandlingarna. JTI Snus hänvisar till fig. 1 för stöd. Dock syns inte hela bottenlockets yttre periferi i denna figur, man ser ej "baksidan", och inte heller i någon annan figur. För övrigt så är även detta tillägg känt i sig genom PA1, PBNy samt D-US2.

Båda de tillagda särdragen är således kända i sig och i kombination från PA1, PBNy och D-US2. Dessa särdrag tillför därför inget nytt som skulle kunna medföra patenterbarhet.

Vad gäller D-US1 så är ej särdraget "och varvid bottenlockets yttre periferi är obruten" känt från detta dokument då snäpplåset skjuter ut med en del utanför bottenlockets yttre periferi. Det skulle dock vara närliggande för fackmannen att modifiera detta snäpplås så att ingen del skjuter ut utanför bottenlockets yttre periferi på i sig allmänt känt sätt. Det skulle vara ännu mer närliggande mot bakgrund av PA1. Detta särdrag kan därför ej anses medföra uppfinningshöjd och motivera patenterbarhet.

Beträffande det nya kravet 5 så är det identiskt med kravet 5 i yrkande nr 2 och därför hänvisas till det ovan förda resonemanget avseende detta yrkande.

Patentkrav 1, 5 och 6 enligt yrkande nr 5

Beträffande tillägget "och varvid lockets samtliga delar är utförda genom formsprutning", så hänvisas till det resonemang som förts ovan avseende yrkande nr 3. Detta tillägg till det beviljade patentkravet 1 tillför således inget nytt som skulle medföra patenterbarhet, och inte heller i kombination med tillägget i föregående stycke som är i sig känt genom samtliga av PA1, PBNy, D-US1 samt D-US2.

Beträffande det nya kravet 5 så är det identiskt med kravet 5 i yrkande nr 2 och därför hänvisas till det ovan förda resonemanget avseende detta yrkande. Detta har således inte stöd i grundhandlingarna och utgör en otillåten utvidgning.

Yrkande nr 5 innehåller ytterligare ett nytt krav, patentkrav 6, som hänvisar tillbaka till det nya kravet 5 med tillägg av "och varvid bottenlockets yttre periferi är obruten". Beträffande detta särdrag hänvisas till resonemanget i anslutning till yrkande nr 4 av vilket framgår att detta särdrag ej har stöd i grundhandlingarna och utgör en otillåten utvidgning. Detta särdrag är f.ö. känt i sig genom PA1, PBNy samt D-US2 och kan därför inte heller anses tillföra något nytt som medför patenterbarhet.

JTI Snus

Påstådd öppen utövning av PA1/PBNy och PC

Artikelnummer 884 som nämns i fakturan enligt DB3ny hänvisar till ”Grovsnus White/ 24 gram”, dvs. innehållet i en förpackning för Grovsnuset, och inte till någon bestämd utformning eller konstruktion av snusdosan och/eller locket till denna snusdosa. Det samma gäller snusdosans streckkod, som hänvisar till snusdosans innehåll och inte till en bestämd utformning eller konstruktion av denna.

Även om en snusdosa med detta artikelnummer faktiskt kan kopplas till fakturan enligt DB3ny 3, så är det ändå inget bevis för att en sådan snusdosa med artikelnummer 884, eller ett Kombilock med artikelnummer 8810, faktiskt skickades till butiken, blev emottaget och/eller ställdes ut i butik till försäljning.

Sammanfattningsvis kan det inte anses vara styrkt att snusdosan PBNy faktiskt motsvarar artikelnummer 884 enligt fakturan daterad 12 maj 2003, och inte heller att fakturan bevisar att PBNy blev offentliggjord före patentets inlämningsdag.

Vidare kan det inte heller anses styrkt att ”Kombilocket” PA1/PA2 motsvarar det artikelnummer 8810 enligt fakturan daterad 12 maj 2003, och inte heller att fakturan styrker att PA1/PA2 blev offentliggjord före patentets inlämningsdag.

Sammantaget vitsordar vi inte den öppna utövningen av PA1 (Kombilock), PBNy (Dubbellock) eller PC (Rocker).

Patentkrav 1

Nyhet i förhållande till PA1

Patentkrav 1 skiljer sig från PA1 genom att ändtapparna snäpps in i urtag samt att bottenlocket utgör en tät enhet.

Att enligt ”Ord för ord”, Nordstedts 1992, definitionen av ordet ”urtag”, detta ord även kan betyda hål eller öppning, anser vi skulle kunna vara fallet för ordet som sådant och satt i rätt sammanhang beskrivande ett hål eller öppning. Ser man till vad som framkommer i patentkrav 1 med stöd av beskrivningsdelen i patentet, så finner man att ordet ”urtag” i patentkrav 1 ej avser ett hål eller öppning utan snarare ett urtag i form av ställe med en fördjupning eller ihålighet där utskjutande föremål kan passa in. Fördjupningen eller ihåligheten är ej genomgående genom materialet, dvs. ej ett hål, utan har en ”botten” som utgör en sammanhängande del med resten av bottenlocket. Således utgörs urtagen ej av hål eller en genom materialet genomgående öppning, vilket framgår än mer tydligt genom att bottenlock i sig utgör en tät enhet.

”Tät enhet” i patentkrav 1 bör tolkas i den mening att bottenlocket ska vara i ett stycke, utan håligheter.

Beträffande att det ej skulle finnas någon undre del i patentkrav 1, får det förstås genom patentkrav 1, även om det kan te sig otydligt, så är locket avsett att appliceras på en undre del och därigenom bilda ett andra slutet utrymme (13) enligt patentkrav 1. När locket väl är applicerat på en undre del bör bottenlocket noggrant avskilja det andra slutna utrymmet från ett första slutet utrymme, som avgränsas av täcklocket och bottenlocket, och från direkt kontakt med omgivningen. Betydelsen av tät eller att täta är enligt Nationalencyklopedin att "göra ogenomtränglig för vätska eller gas". Definitionen på att sluta, dvs. ett "slutet utrymme" är även enligt Nationalencyklopedin att "föra till sådant läge att visst (innanför liggande) utrymme noggrant avskiljs från direkt kontakt med omgivningen". Tolkningen av patentkravet 1 bör således vara att bottenlocket som utgör en tät enhet ska vara ogenomträngligt för gas eller vätska samt noggrant avskilja de två slutna utrymmena från varandra och från direkt kontakt med omgivningen, när täcklocket är applicerat på snusdosans undre del bildande det andra slutna utrymmet. I synnerhet är det såsom framgår ur patentet i sin helhet viktigt att bottenlocket och den undre delen så tätt som möjligt kan innesluta det andra slutna utrymmet, varvid det färska snuset kan hållas hygieniskt och fuktigt. Utformningen av bottenlocket som en tät enhet bidrar således till att tätt innesluta det andra slutna utrymmet. Vidare bör noteras att ett lock för en snusdosa bör sluta tätt mot snusdosans undre del, dvs. vara anpassat för att passa på en snusdosa, för att då skydda det oanvända snuset som finns i snusdosan. Detta anses vanligtvis vara det normala syftet med just ett lock, att skydda eller hålla inne innehållet i en dosa eller burk. I PRV:s beslut indikeras ett syfte med patentet, vilket leder till hur ordet ”tät” ska tolkas, dvs. att bottenlocket i sig är en tät enhet och därigenom möjliggörs att färskt snus som befinner sig i det andra slutna utrymmet under förvaring däri kan hållas hygieniskt och fuktigt. Att det kan krävas en ytterligare tätning är i sig ej fel, men det finns inget i detta som motsäger att bottenlocket är en tät enhet. Denna ytterligare tätning visar på ett syfte med uppfinningen enligt patentet och endast på en möjlighet att förbättra förslutningen mellan lock och snusdosans undre del, och att bottenlocket är en tät enhet framgår än mer tydligt genom detta syfte och utföringsformen som sådan, varigenom betydelsen av ordet tät framgår, vilket också PRV har kommit fram till i sitt avslagsbeslut.

Enligt uppfinningen, såsom den definieras av patentkrav 1, har locket för snusdosan även ett täcklock rörligt fästat med en gångjärnsled i ett bottenlock. Dock kvarstår det ursprungliga syftet med ett lock för en snusdosa, dvs. att skydda det oanvända snuset i snusdosan från uttorkning och annan yttre påverkan. Bottenlocket i locket enligt kravet 1 utgör därför en tät enhet, dvs. ingen gas eller vätska kan passera igenom själva locket. Att bottenlocket utgör en sådan tät enhet, som även tidigare har påpekats, framgår tydligt av beskrivningen s. 1 rad 35 – s. 2, rad 1. I denna mening framgår det tydligt att denna täthet kommer av att ändtapparna, arrangerade på täcklocket, snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket. Det är alltså viktigt att även notera att dessa urtag inte utgör genomgående hål, utan är just urtag, med en botten och väggar, vilka tillåter att hela bottenlocket utgör en tät enhet.

Således är det också ett ändamål med uppfinningen att åstadkomma förbättrade möjligheter att åtminstone tillfälligt ta hand om använt snus tills det kan placeras på annat ställe och att hålla det färska snuset hygieniskt och fuktigt.

Genom att utbilda locket som ett dubbellock, där ett täcklock (3) och ett bottenlock (2) avgränsar ett första slutet utrymme (11) och varvid ett andra slutet utrymme (13) avgränsas av en snusdosas undre del (9) och bottenlocket (2), när bottenlocket är applicerat på snusdosans undre del, åstadkoms en möjlighet att såväl tillfälligt ta hand om använt snus som förvaring av färskt snus. Genom att tätt avskilja de två slutna utrymmena (11, 13) från varandra och från direkt kontakt med omgivningen, när bottenlocket är applicerat på snusdosans undre del kan det färska snuset hållas hygieniskt och fuktigt. Detta medger även förbättrade möjligheter att åtminstone tillfälligt ta hand om använt snus tills det kan placeras på annat ställe.

Vad man även kan notera i detta sammanhang är att en snusbrukare kan tänkas nyttja denna förvaring innan själva förseglingen av dosan är bruten, dvs. snusbrukaren kan lägga använt snus från en annan dosa i förvaringsutrymmet i en ny, obruten dosa.

Det primära syftet med uppfinningen är att tillhandahålla ”ett lock som gör det möjligt att åtminstone tillfälligt ta hand om använt snus tills det kan placeras på annat lämpligt ställe”, s. 1, rad 16-19. Det innebär att det primära syftet hänvisar till tiden efter det att förseglingen har blivit bruten och snusdosan har öppnats. Syftet med en folie och en etikett är att kunna lagra oanvänt, fuktigt snus på ett hygieniskt sätt i snusdosans undre utrymme, för undvika att snuset torkar ut före användningen. Eftersom det är uppenbart att oanvänt snus ska vara fuktigt vid lagring före användning, är det även uppenbart att det ska hållas fuktigt så länge som möjligt efter det att förseglingen/folien har brutits. Därför är det också ett naturligt, sekundärt ändamål med föreliggande lock för en snusdosa, som alltså är utformat som en tät enhet att bidra till ett undre utrymme som är så tätt som möjligt också efter det att förseglingen/folien har brutits/avlägsnats. Det samma gäller självklart även om snusdosan inte skulle vara försedd med en försegling och/eller folieförslutning.

Att föreliggande lock för en snusdosa inte i sig kan förhindra sådan uttorkning, även om det är helt tätt torde vara uppenbart. Ett sådant lock har dock ingen funktion eftersom det inte används tillsammans med en motsvarande snusdosebotten/-behållare. Dessa två komplementära delar hör därför naturligt samman och kommer av fackmannen att ses i detta sammanhang.

Faktum är att locket för en snusdosa enligt krav 1 tillhandahåller två viktiga funktioner vid sådan lagring av snus i en snusdosa, nämligen att oanvänt snus skyddas mot uttorkning efter det att snuset tagits i bruk, och att använt snus kan förvaras på ett enkelt och praktiskt sätt i ett eget lagringsutrymme i bottenlocket. Därför är det mycket praktiskt att täcklocket är rörligt fästat till bottenlocket med en gångjärnsled, genom att det på så sätt är svängbart förbundet med bottenlocket. Dessa två funktioner åstadkoms inte av PA1.

Således är lydelsen av patentkrav 1 tydlig för en fackman och det råder ingen tvekan om hur en fackman skulle tolka orden "urtag", "tät enhet" och "varvid" i patentkrav 1, dvs. att ändtappar hos ett täcklock insnäppta i motsvarande urtag som ej är genomgående hål och där bottenlocket i sig utgör en tät enhet. PA1 innefattar ej ett bottenlock som kan anses utgöra en tät enhet, vilket klart och tydligt också visas genom de i vårt svar på invändningen bifogade fotografierna F1-F6, där det tydligt framgår att bottenlocket inte är tätt, även när täcklocket är fastsatt i bottenlocket. Bottenlocket hos PA1 har hål för insnäppning av ändtappar hos ett täcklock. Vidare har bottenlocket ytterligare hål som passar med motsvarande snäppelement hos täcklocket för låsning av täcklocket mot bottenlocket. Således uppvisar locket enligt patentkravet 1 nyhet enligt 2 § PL i förhållande till PA1.

Nyhet i förhållande till PBNy

Täcklocket i PBny är uppenbarligen inte rörligt fästat vid bottenlocket över huvud taget och i synnerhet inte med en gångjärnsled av något slag.

Krav 1 är således nytt i förhållande till PBNy.

Uppfinningshöjd i förhållande till PA1 tillsammans med allmänt känd teknik

Skillnaden mellan locket enligt uppfinningen och PA1 är den att bottenlocket enligt PA1 inte utgör en ”tät enhet” och att ändtapparna hos gångjärnsleden inte snäpps in i motsvarande icke-genomgående urtag.

Fördelen med att ha ett sådant tätt bottenlock innefattar att det bildas ett förvaringsutrymme (11) i bottenlocket (2) för använt snus och att oanvänt snus kan hållas skilt från det använda snuset, vilket är en hygienisk fråga, samt att det oanvända snuset kan förhindras att torka ut.

Det objektiva tekniska problemet är således att tillhandahålla ett lock för en snusdosa, vilket bildar ett slutet utrymme för förvaring av använt snus, samt kan bidra till att hålla det oanvända snuset hygieniskt och fuktigt.

Lösningen på det objektiva tekniska problemet är således att genom att utbilda locket som ett dubbellock, där ett täcklock (3) och ett bottenlock (2) avgränsar ett första slutet utrymme (11) och varvid ett andra slutet utrymme (13) avgränsas av en snusdosas undre del (9) och bottenlocket (2), när bottenlocket är applicerat på snusdosans undre del, åstadkoms en möjlighet att såväl tillfälligt ta hand om använt snus som förvaring av färskt snus. Genom att tätt avskilja de två slutna utrymmena (11, 13) från varandra och från direkt kontakt med omgivningen, när bottenlocket är applicerat på snusdosans undre del kan det färska snuset hållas hygieniskt och fuktigt. Detta medger även förbättrade möjligheter att åtminstone tillfälligt ta hand om använt snus tills det kan placeras på annat ställe.

PA1 ger ingen indikation på lösningen, utan visar endast en dosa med ett bottenlock, som ej utgör en tät enhet.

Swedish Match har uppenbarligen inte kommit fram till lösningen utifrån påstådda tillgången av både PA2/PA1 och PBNy, även om dessa dosor enligt Swedish Match torde varit tillgängliga för dem (båda dosorna härrör från motparten). Det är värt att påpeka att ingen fackman ens kommit fram till lösningen, trots att snusdosorna enligt Swedish Match är och således enligt dem torde varit placerade sida vid sida i affären. Det är således inte visat att fackmannen, utgående från PA2/PA1 skulle (jämför T2/83, EPO) modifiera PA1 och därmed komma fram till lösningen enligt uppfinningen. Det finns alltså inget i PA1 som skulle ge fackmannen någon ledning att utforma ett lock för en snusdosa enligt krav 1.

Enligt patentet utförs företrädesvis samtliga detaljer i locket genom formsprutning (s. 1, rad 36-38).

Vid formsprutning av plastdetaljer finns det några grundregler som man måste ta hänsyn till. Det först och främst avgörande för en smidig och kostnadseffektiv framställning är att plastdetaljen enkelt kan lossna från formsprutningsformen. För att plastdetaljen enkelt ska släppa krävs att formen inte innefattar så kallade interna underskärningar (eng ”undercuts”) vilket orsakar negativ släppning. Vidare förutsätter alla tillverkningsmetoder enligt dokument F1 positivt släpp med minimium 0,5-1 grad i förhållande till vertikalplanet.

Då man tittar på bottenlocket av PA1 kan fackmannen enkelt avgöra att den här plastdetaljen är tillverkad med en positiv släppning om > 0 grader, dvs. med genomgående hål i plastdetaljen.

För att åstadkomma de icke-genomgående urtag, vilka ändtapparna hos gångjärnsleden snäpps in i krävs en väsentlig modifiering av konstruktionen av formsprutningsformen, av formsprutningsmetoden och utförandet.

Denna typ av modifiering kan inte anses vara trivial, inte ens för en fackman inom formsprutningsområdet, då det helt enkelt går emot de grundläggande principerna för formsprutning att skapa det negativa släpp som krävs för att tillverka ett tätt bottenlock enligt patentet. Det är visserligen även känt att en sådan plastdetalj är möjlig att utföra, men att det kräver betydande insatser, i form av kostnader för rörlig formsprutningsverktyg, men även i form av att faktiskt lösa det tekniska problemet att utföra en plastdetalj med negativt släpp. Vidare har sådana rörliga formsprutningsverktyg en hälften så lång livstid som normala formsprutningsverktyg och det kan inte heller av denna anledning anses vara näraliggande för fackmannen att välja en sådan lösning för att åstadkomma en plastdetalj som ett lock till en snusdosa.

Därigenom torde det även anses vara styrkt att bottenlocket utgör en ”tät enhet” är ett väsentligt särdrag, som medför betydande fördelar i form av t ex hygieniska egenskaper, då fackmannen måste överkomma ansenliga hinder för att åstadkomma just ett sådant tätt bottenlock. Fackmannen skulle således inte på något enkelt sätt, och i synnerhet inte genom så kallade rutinmässiga förändringar, kunna tillverka det helt täta bottenlocket i enlighet med krav 1.

Krav 1 uppvisar således uppfinningshöjd i förhållande till PA1.

Uppfinningshöjd i förhållande till PA1 i kombination med PBNy

Om fackmannen istället skulle vända sig till PBNy finner han inte heller en lösning på problemet, utan en annan typ av lock, där täcklocket inte är rörligt fästat vid bottenlocket, men där bottenlocket utgör en tät enhet, även PBNy pekar således bort ifrån uppfinningen enligt krav 1. Det finns ingenting i kombinationen av PA1 och PBNy som leder fackmannen till att konstruera ett lock enligt krav 1.

Uppfinningshöjd i förhållande till PBNy i kombination med PA1

Utgående ifrån PBNy som närmast kända teknik, så är det objektiva tekniska problemet, som tidigare framlagt, att göra en snusförpackning där användaren enkelt kan förvara sitt använda snus.

PBNy uppvisar ett täcklock som är tätt, men som saknar gångjärnsleden. Fördelen med denna led är att täcklocket inte så enkelt kan förläggas, eller oavsiktligt tappas.

Om fackmannen med utgångspunkt från PBNy och med kännedom om PA1, skulle ge sig på att lösa detta problem, är det inte så att han skulle börja modifiera locket till PBNy på något sätt. Fackmannen skulle helt enkelt ta PA1 och placera det på dosan av PBNy.

Men eftersom PA1 inte utgör en tät enhet, så blir denna kombinerade lösning ändå inte ett lock enligt föreliggande patent.

Det finns inget i PBNy eller PA1 som skulle föranleda att fackmannen vidare modifierar bottenlocket i PA1 till att utgöra en tät enhet, med hänvisning till ovanstående argumentation kring uppfinningshöjd i förhållande till PA1 enbart.

US patent 4 165 815 (D-US1)

Nyhet i förhållande till D-US1

Locket enligt föreliggande patent uppvisar att täcklocket är rörligt fästat i bottenlocket med en gångjärnsled med ändtappar vilka snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket. Täcklocket enligt D-US1 är fästat i bottenlocket genom en ”flärp” som är fast vid bottenlock respektive täcklock.

Krav 1 är således nytt i förhållande till D-US1.

Uppfinningshöjd i förhållande till D-US1

D-US1 beskriver en sminkdosa där ett täcklock är fästat vid ett bottenlock genom en gångjärnsled bestående av en ”flärp” som kopplar samman täcklocket med bottenlocket (se fig. 2).

En sådan konstruktion är en enkel konstruktion som tillåter att bottenlock och täcklock bildas i ett stycke och motsvarande kan man t ex hitta på tomat- eller vindruvsförpackningar i plast. En sådan sammankoppling av täcklock och bottenlock är dock behäftad med vissa egenskaper, vilka kan åskådliggöras medelst ovan nämnda tomat- eller vindruvsförpackning. Ett gångjärn av den typ som visad i D-US1 måste per definition alltid vara helt platt och blir alltså då det böjs alltid rakt, det kommer således alltid att förekomma en utskjutande kant.

Vänder man sig då till D-US1 så måste flärpen i sig konstrueras som ett utanpåliggande gångjärn, även om det är fullt möjligt att göra en försänkning i bottenlocket för att rymma flärpen så att täcklocket kan placeras, i stängt läge, i nivå med bottenlocket, precis som visas i fig. 2, så är det inte möjligt att konstruera sammankopplingen så att inga delar sticker ut utanför periferin av den runda dosan, dvs. även om flärpen konstrueras så att vridningspunkten läggs precis i periferin av dosan kommer någon del att sticka ut, och utgöra vassa hörn eller kanter. Detta innebär alltså att flärpen, eller sammankopplingen med hänvisningsbeteckning ”15” kommer att se ut som stängningsanordningen ”16” och inte så som det visas i fig. 1 och fig. 3, vilket också intygas av HK i punkt 2 av intyget daterat 7 april 2011. Detta blir ännu tydligare om man studerar fig. 2 där flärpen ”15” sticker ut som en ögla utanför kanten av locket.

Vidare kommer den försänkning som måste göras för att få locket, då täcklocket är i stängt läge, att vara i nivå med den övre kanten av bottenlocket, att göra så att locket i sig inte kan sluta tätt mot dosan på vilken locket anordnas, vilket även intygas av HK i punkt 3 av intyget daterat 7 april 2011.

Eftersom det objektiva tekniska problemet enligt uppfinningen är att göra en rund snusförpackning som är bekväm för användaren och som skyddar det oanvända snuset på bästa sätt inser fackmannen att en sådan lösning inte är acceptabel för en snusbrukare. Snusbrukaren lägger vanligtvis sin snusdosa i byxfickan. En väsentlig inneboende egenskap hos en sådan dosa torde då vara att den enkelt går att ha i fickan och föra upp och ner ur fickan, dvs. att den inte skaver eller fastnar.

Dosan med en konstruktion enligt D-US1 kan med tanke på detta mycket grundläggande krav inte anses vara en lämplig konstruktion för en sådan snusdosa. Utstickande kanter eller hörn på den runda dosan skulle enkelt kunna dels fastna i byxfickan och orsaka att hela locket trillar av, och dels medföra att byxfickan slits på ett sådant sätt att den går sönder mycket fort. Utöver detta så skulle även mycket små kanter medföra ett betydande obehag för snusbrukaren då snusdosan ligger emot kroppen, och den normala snusbrukaren skulle således inte välja en sådan dosa. Detta tillstyrks även genom vittnesförhör av PA.

Det anges i patentet att locket för en snusdosa företrädesvis tillverkas medelst formsprutning av platsdetaljen. Således är det uppenbarligen så att fackmannen skulle vända sig till ett dokument som beskriver en formsprutad detalj för att lösa det sedan tidigare angivna objektiva tekniska problemet att konstruera ett lock för en snusdosa som är praktiskt och som tillåter att använt snus kan lagras i locket. Därför torde fackmannen inte ens vända sig till D-US1 för att finna en lösning, då detta dokument inte nämner att plastdetaljen formsprutas.

Vidare är det högst osannolikt att fackmannen med utgångspunkt från den dosa som visas i D-US1 skulle försöka tillverka ett sådant lock medelst formsprutning. Eftersom täcklocket ska vara i jämnhöjd med den övre kanten av bottenlocket, dvs. en urtagning för flärpen måste utformas i bottenlocket, så måste vid tillverkningen en varierad godstjocklek tillämpas, vilket inte är önskvärt vid tillverkningen, vilket även intygas av HK i punkt 3 av intyget daterat 7 april 2011. Det är således inte en fråga om locket i D-US1 är lämpligt som lock för en snusdosa generellt utan istället en fråga om locket, såsom dess utformning visas och beskrivs i D-US1, är lämpligt för tillverkning genom formsprutning och därigenom ett lock och ett dokument som fackmannen skulle vända sig till för att få någon ledning till en lösning på problemet att göra en praktisk snusdosa enligt ovanstående problemformulering.

Ett lock för en sminkdosa enligt D-US1 kan alltså inte på något sätt anses vara utbytbart, eller ekvivalent, med ett lock för en snusdosa och fackmannen skulle således inte titta på detta dokument för att lösa det objektiva tekniska problemet att skapa ett utrymme för att lägga använt snus i locket.

D-US1 ger vidare inte fackmannen någon som helst ledning att utforma ett lock med en gångjärnsled med ändtappar vilka snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket.

Tvärtom visar D-US1 en alternativ lösning till att förse täck- och bottenlock med en sammankopplande flärp och det är att även förse täcklocket med gängor så att detta kan skruvas fast på bottenlocket och därigenom sluta tätt mot dosan (se fig. 6).

Kravet 1 uppvisar således uppfinningshöjd i förhållande till D-US1.

Uppfinningshöjd i förhållande till PA1 i kombination med D-US1

Vid antagandet att PA1 är närmast kända teknik så löser inte detta lock i sig själv ovan ställda objektiva tekniska problem då detta lock inte är tätt.

Om fackmannen skulle vända sig till D-US1 trots vad som anförts kring varför fackmannen inte skulle anse att lösningen i D-US1 är lämplig, finner fackmannen trots allt en lösning där täcklocket är rörligt fästat vid bottenlocket och där bottenlocket utgör en tät enhet, och inte alls något som pekar mot ett lock enligt kravet 1. D-US1 pekar alltså således till och med bort ifrån den lösning som visas enligt krav 1.

Uppfinningshöjd i förhållande till D-US1 i kombination med PA1

Utgående från D-US1 skulle det objektiva tekniska problemet således vara att bilda ett lock till en snusdosa som har ett helt runt lock, dvs. är obrutet i periferin, för att kunna uppfylla de krav en snusbrukare normalt sett har på en snusdosa, dvs. att den ska kunna hanteras enkelt och kunna läggas i t ex en byxficka.

Fackmannen skulle visserligen finna en lösning i PA1, genom en gångjärnsled där ändtappar snäpps in i motsvarande hål men inte en lösning där bottenlocket i sig är tätt.

Visserligen torde bottenlocket i D-US1 vara tätt med tanke på dess användningsområde, men med hänvisning till ovanstående argumentation kring uppfinningshöjd i förhållande till PA1 så skulle inte fackmannen få någon ledning, varken av D-US1 eller PA1 till att tillverka ett lock till en snusdosa enligt patentkrav 1. Kravet 1 uppvisar således uppfinningshöjd i förhållande till D-US1 i kombination med PA1, i analogi med detta uppvisar även kravet 1 uppfinningshöjd i förhållande till PA1 i kombination med D-US1.

Uppfinningshöjd i förhållande till PBNy i kombination med D-US1

Med hänvisning till ovanstående problemformulering så skulle fackmannen inte heller komma fram till en lösning på det objektiva tekniska problemet genom en kombination av PBNy och D-US1.

Om fackmannen ens skulle modifiera locket hos PBNy skulle han förse det med en ”flärp”, varigenom täcklocket blir rörligt fästat vid bottenlocket och varvid bottenlocket utgör en tät enhet.

Med hänvisning till ovanstående argumentation kring varför D-US1 inte kan anses utgöra en ekvivalent lösning, så är det faktiskt inte ens troligt att fackmannen skulle ge sig på denna modifiering av PBNy.

Om fackmannen trots detta skulle ge sig på en sådan modifiering skulle han få ett lock som ser ut som det visat i D-US1 och inte ett lock till en snusdosa i enlighet med krav 1. Krav 1 uppvisar således uppfinningshöjd i förhållande till PBNy i kombination med D-US1.

US 6 162 516 A (D-US2)

Nyhet

D-US2 visar inte ett lock för en snusdosa där täcklocket är rörligt fästat till bottenlocket med en gångjärnsled med ändtappar vilka snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket, och varvid bottenlocket utgör en tät enhet.

Kravet 1 är således nytt i förhållande till D-US2.

Uppfinningshöjd

D-US2 visar en dosa för att förvara snus och s k skydd (shields) vilka är avsedda för en slags förpackning av snuset. D-US2 visar vidare en utföringsform där dessa skydd kan förvaras i ett extra utrymme i locket (se fig 13). D-US2 visar därför ett täcklock vilket är öppningsbart på mitten via en gångjärnsled eller en flexibel del (23).

D-US2 beskriver vidare att denna "flip-flop"-konstruktion kan anordnas i botten av behållaren eller i sidan av behållaren.

Det objektiva tekniska problemet är således det samma som enligt tidigare argumentation, dvs. att konstruera ett lock för en snusdosa som tillhandahåller en praktisk förvaring för använt snus.

Uppfinningshöjd i förhållande till D-US2

Det finns ingenting i D-US2 som skulle leda fackmannen till en lösning enligt kravet 1. Om fackmannen skulle anordna gångjärnsleden så att den hamnar på sidan av locket skulle han istället, utgående från D-US2 istället göra denna vikning i kanten, precis som det är beskrivet i texten. En sådan lösning skulle förmodligen likna den lösning tidigare presenterad genom D-US och pekar alltså bort ifrån en lösning med en gångjärnsled med ändtappar som snäpps i motsvarande urtag i bottenlocket.

Krav 1 uppvisar således uppfinningshöjd i förhållande till D-US2.

Uppfinningshöjd i förhållande till D-US2 i kombination med PA1/PA2

Eftersom fackmannen redan finner en lösning på problemet genom att modifiera D-US2 enligt ovan, så finns det ingen anledning att titta på PA1/PA2 (Kombilocket). Om fackmannen trots det skulle konsulterat PA1/PA2 skulle han inte modifiera locket i D-US2 utan helt enkelt använda den lösning som presenteras av PA1 och sätta ett sådant lock på dosan. Det finns inget i varken D-US2 eller PA1 som skulle leda fackmannen till att konstruera ett lock för en snusdosa med en gångjärnsled med ändtappar vilka snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket, varvid bottenlocket utgör en tät enhet.

Krav 1 uppvisar således uppfinningshöjd i förhållande till D-US2 i kombination med PA1/PA2.

Uppfinningshöjd i förhållande till PA1/PA2 i kombination med D-US2

Vidare kan noteras att om fackmannen istället skulle utgå från kombinationen av PA1 som närmast kända teknik med D-US2, för att lösa det objektiva tekniska problemet så skulle fackmannen inte finna en lösning enligt kravet 1, eftersom D-US2 pekar bort ifrån en lösning där täcklocket är försett med ändtappar som snäpps i motsvarande urtag i bottenlocket och istället visar en annan lösning, där en del av locket "flip-flopas" genom en gångjärnslöning eller en flexibel "vikning" av locket.

Uppfinningshöjd i förhållande till D-US2 och övriga anförda dokument

Inte heller D-US2 i kombination med något av de tidigare anförda dokumenten skulle leda fackmannen till en lösning enligt kravet 1.

Patentkrav 4 nyhet och uppfinningshöjd

Krav 4 är beroende av krav 1. Såsom framgått ovan, så uppvisar krav 1 nyhet och uppfinningshöjd utifrån anfört bevismaterial och dokumentation.

Således måste uppfinningen enligt patentkrav 4 anses uppvisa nyhet och uppfinningshöjd enligt 2 § PL i förhållande till PA1/PA2, PBNy, D-US1, D-US2 och PC.

Patentkrav 1 och 5 enligt yrkande nr 2

Stöd för ändringen av kravet 1, dvs. "och varvid bottenlocket är väsentligen runt" finns i fig.1 samt i beskrivningen s. 1 stycke 2, rad 9, där det framgår att "snus försäljs till konsument i förpackningen som oftast utgörs av runda burkar", varvid det torde vara helt uppenbart vad som avses med begreppet "runt".

Vidare hänvisas till ne.se där betydelse av rund lyder: som har böjd form längs hela sin omkrets, ungefär som en cirkel, en cylinder eller ett klot.

Väsentligen i detta fall ska alltså tolkas som att den rundade formen av bottenlocket faller inom den normala begreppstolkningen av ordet "rund", dvs. inte en åttkantig, sexkantig, femkantig, etc. form utan en "rund" form i ordets normala betydelse, vilket också visas av fig. l.

Sålunda utgör denna ändring inte en otillåten utvidgning av skyddsomfånget, och finner dessutom stöd i grundhandlingen.

Vad gäller nyhet hos kravet 1 i förhållande PA1, PBNy hänvisar vi till ovanstående argumentation kring detta, där vi förklarat varför det beviljade patentkravet 1 är nytt. Begränsningen av kravet 1 till att bottenlocket är väsentligen runt förändrar inte detta, även om det är korrekt iakttaget av Swedish Match att även bottenlocket hos dessa dosor är väsentligen runt.

Vad gäller nyhet i förhållande till D-US1 framgår det tydligt av vittnesutlåtande från HK att ett sådant lock inte kan betraktas som "väsentligen runt" då det innefattar från kanten utskjutande delar. Vi hänvisar till ovanstående argumentation kring nyhet i förhållande till D US1, som inte uppvisar en gångjärnsled med ändtappar som snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket. Uppfinningen såsom den definieras av kravet 1 enligt yrkande nr 2 är således nytt i förhållande till D-US1.

Vad gäller nyhet i förhållande till D-US2, hänvisar vi till ovanstående argumentation kring detta, och i synnerhet till att inte heller detta lock uppvisar en gångjärnsled med ändtappar som snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket.

Vad gäller uppfinningshöjd i förhållande till anförda dokumenten och den påstådda öppna utövningen av PA1, PBNy, hänvisar vi till ovanstående argumentation, dock med följande tillägg.

Utgående från D-US1 som närmast kända teknik, skulle det objektiva tekniska problemet kunna ställas som att utforma en dosa, som utgör en praktisk förvaring för använt snus samtidigt som den utgör en välfungerande snusdosa.

Lösningen enligt föreliggande uppfinning är en snusdosa med ett täcklock vilket fästs vid bottenlocket med ändtappar som snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket, varvid bottenlocket utgör en tät enhet och varvid bottenlocket är väsentligen runt.

Någon sådan lösning visas inte av D-US1. Inte heller finns det något i kombinationen av D-US1 med PA1 som skulle ge denna lösning, då PA1 som enligt ovanstående argumentation varken uppvisar ett bottenlock som utgör en tät enhet eller på något sätt leder fackmannen till en sådan lösning.

Inte heller kombinationen av D-US1 med något av PBNy eller D-US2 skulle leda fackmannen till denna lösning.

Kravet 1 enligt yrkande nr 2 uppvisar således uppfinningshöjd.

Vad gäller den påstådda otillåtna utvidgningen av kravet 5, så ser vi inte hur "varvid täcklocket (3) är anordnat på ett avstånd från den yttre periferin hos bottenlocket (2)" skulle kunna tolkas som att täcklocket skulle kunna vara anordnat på ett avstånd utanför den yttre periferin.

I det fall att rätten finner att det ändå skulle vara så att denna tolkning är tillämplig, så föreslår vi en ändring av kravet 5, enligt yrkande nr 2 till följande ordalydelse: "varvid täcklocket (3) är anordnat på ett avstånd från och innanför den yttre periferin hos bottenlocket (2)". En sådan ändring har i vart fall sitt fulla stöd från figurerna.

Eftersom kravet 5 vidare är beroende av kravet 1, hänvisar vi till argumentationen avseende detta krav för nyhet och uppfinningshöjd.

Det täcklock som visas i D-US1 kan inte anses vara anordnat på ett avstånd ifrån (och innanför) den yttre periferin hos bottenlocket. Kravet 5 är således nytt i förhållande till D-US1.

Patentkrav 1 och 5 enligt yrkande nr 3

I krav 1 förs särdraget "och varvid lockets samtliga delar är utförda genom formsprutning" in. Stöd för denna ändring finns i beskrivningen s. 1, rad 37-38.

Vad avser begränsningen till att detaljerna är tillverkade medelst formsprutning och huruvida locket enligt D-US1 är lämpligt att tillverkas enligt formsprutning, med hänvisning till ojämn godstjocklek etc. enligt ovanstående argumentation samt utlåtande av HK avseende detta, så påpekas att om bottenlockets undre del inte är jämn så kan inte locket sluta tätt mot dosan. Detta innebär i så fall att material från dosan, då man brutit förseglingen, skulle kunna falla ut från dosan, vilket förmodligen inte är önskvärt. Vidare skulle en sådan otäthet orsaka att luft kan tränga in i dosan och påverka det oanvända snuset.

Vi hänvisar till ovanstående argumentation kring lockets dubbla funktioner, att dels, som en helhet, sluta tätt mot dosan och dels kunna tillhandahålla ett praktiskt förvaringsutrymme för använt snus. Detta förvaringsutrymme ska alltså fungera som en praktisk förvaring för använt snus från en annan snusdosa, dvs. innan lagringsförseglingen på den dosa som locket sitter på är bruten.

Syftet med att visa upp en tomatförpackning vid den muntliga förhandlingen var att förtydliga hur en gångjärnsled av den typ som visas i D US1 fungerar och de problem som är associerade med en sådan led, dvs. enligt tidigare argumentation och utlåtande av HK, avseende utformningen av denna gångjärnsled och bildandet av utskjutande skarpa hörn och delar var det endast för att illustrera detta faktum som en sådan förpackning visades upp. Förvisso finns många olika plastmaterial till förfogande på marknaden, men locket med den utformning av vikled som visas i D-US1 är dels klart olämpligt för att användas på ett snusdoselock och är dels inte lämpligt för formsprutning, i enlighet med HK:s utlåtande.

Vi anser därmed inte att de slutsatser som dragits kring utformningen och konsekvensen av viklocket i D-US1 är för långtgående utan att de torde vara väl illustrerade av vikleden som visats genom tomatförpackningen. I övrigt kan man titta på i princip vilket annat runt lock som helst för att notera de konsekvenser en vikled skapar i form av utstickande hörn.

Vad gäller nyhet av kravet 1 enligt yrkande nr 3 så hänvisas vi till ovanstående argumentation och vi anser således att kravet 1 är nytt i förhållande till PA1, PBNy, D-US1 samt D-US2.

Vad gäller frågan om uppfinningshöjd anser vi att genom denna begränsning att D-US1 dels inte kan utgöra närmast kända teknik, och dels inte kan anses vara ett dokument som fackmannen skulle vända sig till för att hitta en lösning på problemet att göra locket enligt PA1 tätt, av ovanstående skäl.

Således medför särdraget "och varvid lockets samtliga delar är utförda genom formsprutning" en begränsning som medför att kravet 1 uppvisar uppfinningshöjd i förhållande till PA1, PBNy, D-US1 och D-US2 enskilt och i kombination, enligt ovanstående argumentation i kombination med ovanstående förtydligande.

Vad avser krav 5, hänvisas till vad som sagts om detta under yrkande nr 2.

Patentkrav 1 och 5 enligt yrkande nr 4

I krav 1 förs särdragen "varvid bottenlocket är väsentligen runt, och varvid bottenlockets yttre periferi är obruten" in. Stöd för denna ändring finns i fig. 1.

Vad gäller särdraget "och varvid bottenlocket är väsentligen runt" hänvisas till vad som sagts om detta under yrkande nr 2.

Vad gäller särdraget "och varvid bottenlockets yttre periferi är obruten" anser vi att detta är en väsentlig inskränkning av skyddsomfånget. Stöd för denna ändring anser vi finns i fig 1, som tydligt visar hela bottenlockets yttre periferi.

Det ska noteras att bottenlockets yttre periferi hos PA1, såsom det exemplar inlämnat som bevismaterial av Swedish Match, inte är obruten.

Inte heller locket som visas i D-US1 uppvisar den här obrutna periferin hos bottenlocket (se fig. 2) då inte bara snäpplåset utan även vikleden (15) sticker ut utanför periferin (enligt utlåtande av HK).

Uppfinningen såsom den definieras av kravet 1 är således ny i förhållande till PA1, D-US1 m a p detta särdrag och med avseende på ovanstående argumentation även i förhållande till PBNy och alla utföringsformer av D-US2.

Fördelen med att ha ett bottenlock vilket har en obruten periferi är att hela dosan kan utformas att vara slät så att den blir behaglig att bära i en ficka, jfr. argumentation kring "väsentligen rund" ovan, samt innefattar ett praktiskt förvaringsutrymme för använt snus. Utgående från D US1 som närmast kända teknik skulle fackmannen inte finna någon lösning på problemet endast utgående från D-US1. Inte heller skulle ledning fås av PA1 för att lösa detta problem, samtidigt som ett bottenlock vilket utgör en tät enhet bildas.

Fackmannen skulle vidare inte heller finna någon lösning av PBNy, då detta lock inte ens har en gångjärnsled. Fackmannen skulle vidare inte finna någon lösning på problemet i D-US2, som leder fram till en lösning enligt kravet 1.

Kravet 1 enligt yrkande nr 4 uppvisar således uppfinningshöjd i förhållande till PA1, PBNy, D-US1 samt D-US2 enskilt och i kombination.

Vad avser krav 5, hänvisas till vad som sagts om detta under yrkande nr 2.

Patentkrav 1, 5 och 6 enligt yrkande nr 5

Vad gäller kravet 1 enligt yrkande nr 5 hänvisas till vad som sagts om detta under yrkande nr 2 och yrkande nr 3.

Vad gäller krav 5, hänvisas till vad som sagts om detta under yrkande nr 2.

Vad gäller kravet 6, hänvisas till vad som sagts om särdraget "och varvid bottenlockets yttre periferi är obruten" under yrkande nr 4.

Bevisning m.m.

Parterna har i Patentbesvärsrätten åberopat viss ny skriftlig bevisning, se domsbilaga 6.

Vidare har på JTI Snus begäran vittnesförhör hållits med bolagets marknadschef PA.

DOMSKÄL

Till att börja med tar Patentbesvärsrätten upp frågan om den teknik i form av lock till snusdosor m.m., som Swedish Match gjort gällande var känd genom öppet utnyttjande, hade gjorts allmänt tillgänglig före dagen för JTI Snus ansökan om patent, dvs. före den 18 augusti 2003.

När det gäller snusdosan med dubbellock benämnd PBNy, kan konstateras att syn hållits på ett exemplar av locket, anbringat på och förseglat vid en dosa försedd med en etikett innehållande bl.a. texten ”Bäst före: 04 07 2003”. Till detta kommer bl.a. att FS, Northerner Scandinavia AB, och LHO, med firma 3:ANS TOBAK & DIVERSE, var för sig skriftligen intygat att dosor försedda med det aktuella locket före augusti månad 2003 såldes till konsumenter genom webbplatsen northerner.com respektive en butik på Folkungagatan 96 i Stockholm.

I målet har inte framkommit någon omständighet som är ägnad att förringa vare sig betydelsen av uppgiften om bäst-före-datum på det åberopade exemplaret av dosan med locket benämnt PBNy eller tilltron till FS:s eller LHO:s uppgifter om att dosor försedda med det aktuella locket före augusti månad 2003 såldes till konsumenter. Vid dessa förhållanden är det övertygande visat att den teknik i form av snusdosor med dubbellock benämnda PBNy hade gjorts allmänt tillgänglig före den 18 augusti 2003.

Även det åberopade exemplaret av dosan benämnd PC, som innefattar en förslutningsfolie, är försedd med en etikett innehållande ett bäst-före-datum, närmare bestämt den 20 augusti 2003. Också med avseende på dosor av detta slag har FS och LHO intygat att de såldes till konsumenter före augusti månad 2003. Inte heller med avseende på dessa uppgifter om bäst-före-datum respektive försäljning har det framkommit någon omständighet som är ägnad att förringa betydelsen av dem. Härigenom är det, som PRV också funnit, visat att dosor av det nu aktuella slaget hade gjorts allmänt tillgängliga före dagen för JTI Snus ansökan om patent.

Vad slutligen gäller det s.k. kombilocket, benämnt PA1, till en snusdosa har inte förebringats något exemplar av locket som innehåller någon uppgift av betydelse för när det kan ha gjorts allmänt tillgängligt. Men i likhet med vad som gäller för PBNy och PC har FS och LHO skriftligen intygat att lock av detta slag såldes till konsumenter före augusti månad 2003. Lika lite som med avseende på PBNy och PC har det framkommit någon omständighet som är ägnad att rubba tilltron till vad FS och LHO intygat. Härigenom är det, som PRV också funnit, visat att sådana kombilock benämnda PA1 hade gjorts allmänt tillgängliga före den 18 augusti 2003.

De beviljade patentkraven 1 och 4

Uppfinningen enligt patentkrav 1 avser ett lock för en snusdosa. Det innefattar ett bottenlock och ett täcklock vilka tillsammans avgränsar ett första slutet utrymme som är avsett för förvaring av använt snus. Det första slutna utrymmet är avskilt från ett andra slutet utrymme. Vidare är täcklocket rörligt fästat i bottenlocket med en gångjärnsled med ändtappar vilka snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket, varvid bottenlocket utgör en tät enhet.

Av beskrivningen framgår att problemet som avses att lösas med uppfinningen är att använt snus ofta hamnar på olämpliga platser då det inte finns någon lämplig plats att kasta det på.

Av de i målet anförda nyhetshänvisningarna får PA1 och PBNy anses vara de två utföranden som var för sig kommer uppfinningen enligt patentkravet 1 närmast. Båda dessa utföranden avser respektive innefattar lock av det slag som anges i patentkravets 1 ingress.

Fackmannen torde uppfatta att syftena med täck- och bottenlock i utförandena enligt PBNy och PA1 är samma som syftet med förevarande uppfinning.

Vad som anges i patentkravet 1 skiljer sig från utförandet enligt PBNy därigenom att täcklocket är fästat i bottenlocket med en gångjärnsled med ändtappar vilka snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket.

Vad gäller frågan om hur det som anges i patentkravet 1 skiljer sig från utförandet enligt PA1 görs följande bedömning.

Betydelsen av uttrycken ”urtag” och ”tät enhet” som förekommer i patentkrav 1 har under handläggningen varit föremål för diskussion mellan parterna i samband med bl.a. PA1.

I sin allmänna betydelse måste ett ”urtag” kunna innefatta ett genomgående hål och det är andra faktorer, särskilt sammanhanget, som avgör om ett genomgående hål kan innefattas. I det aktuella fallet anges även att ”bottenlocket utgör en tät enhet” vilket måste beaktas när innebörden av ”urtag” bestäms.

Eftersom uttrycket ”tät enhet” heller inte är entydigt måste dess innebörd också bestämmas med beaktande av bl. a. sammanhanget. En enhet kan exempelvis vara tät i olika avseenden och i olika grad.

I det aktuella fallet anges inte uttryckligen syftet med en ”tät enhet”. Dock får fackmannen som tar del av patentskriften antas uppfatta att syftet med att bottenlocket utgör en tät enhet är att skydda det oanvända snuset mot använt snus och minska uttorkningen av oanvänt snus som förvaras i ett intill bottenlocket befintligt utymme, i den undre delen av snusdosan som locket är avsett för.

Genom att bottenlocket i utförandet enligt PA1 har genomgående hål, som passar för snäppelement hos täcklocket för låsning av detta mot bottenlocket, finns förbindelse mellan utrymmet för förvaring av använt snus och utrymmet för oanvänt snus då locket stitter på en snusdosa. Genom dessa öppningar kan fukt och andra föroreningar tränga in till det oanvända snuset eller fukt från det oanvända snuset tränga ut till utrymmet för förvaring av använt snus och omgivningen utanför snusdosan så att det oanvända snuset torkar. Genom förekomsten av dessa öppningar kan inte bottenlocket anses utgöra en tät enhet, inte ens då täcklocket är stängt och snäppelementen sitter i hålen för låsning av locket. Även de genomgående hålen i anslutning till urtagen bidrar, dock i mindre omfattning, till dessa problem.

Vad som anges i patentkravet 1 skiljer sig således från utförandet enligt PA1 därigenom att bottenlocket utgör en tät enhet.

Vad som anges i patentkravet 1 är således nytt.

De primära syftena med ett lock till en snusdosa är att skapa ett avgränsat utrymme för att hålla kvar det oanvända snuset och skydda det mot bl.a. föroreningar och uttorkning. Det senare gäller särskilt innan en snusdosa öppnats för första gången, men även efter att detta skett. Dessa syften anges inte i patentbeskrivningen men för fackmannen får de anses vara underförstådda och självklara. Det är därför naturligt att låta utförandet enligt PBNy, som i likhet med locket enligt patentkrav 1 uppvisar ett bottenlock som utgör en tät enhet, bilda utgångspunkt vid bedömningen av uppfinningshöjd.

Enligt vad som tidigare sagts skiljer sig vad som anges i patentkravet 1 från utförandet enligt PBNy därigenom att täcklocket är fästat i bottenlocket med en gångjärnsled med ändtappar vilka snäpps in i motsvarande urtag i bottenlocket.

Härigenom åstadkoms bl.a. att täcklocket inte enkelt kan förläggas eller tappas.

I målet har visats ett antal olika utföranden av bottenlock med täcklock som är förbunda med varandra via en gångjärnsled. I utförandet enligt PA1 är gångjärnsleden utformad med ändtappar vilka snäpps in i samverkande och genomgående hål/urtag i bottenlocket.

Fackmannen som utgående från snusdosan med lock enligt PBNy-utförandet söker lösa problemet med att täcklocket kan förläggas eller tappas finner en lösning i PA1 där ett lock för snusdosor innefattande bottenlock med täcklock är förbundna med varandra via en gångjärnsled utformad med ändtappar vilka snäpps in i samverkande urtag i bottenlocket. Det måste anses närliggande för fackmannen att härvid använda en sådan gångjärnslösning för att lösa det nämnda problemet med utförandet enligt PBNy och att därvid bibehålla den grundläggande tätheten hos bottenlocket i utförandet enligt PBNy genom att låta hålen/urtagen vara icke genomgående. Fackmannen som var ställd inför det aktuella problemet skulle således ha kommit fram till ett lock enligt patentkrav 1.

Att tillverkningen av bottenlocket i ett sådant fall är mer komplicerad än vid utförandet enligt PA1 medför inte att fackmannen skulle ledas bort från, eller inte skulle överväga, en sådan lösning om denne vill bibehålla bottenlockets täthet. Så snart fackmannen insett hur locket ska utformas är det inga problem för denne att fastställa hur tillverkningen ska ske med rutinmässigt utnyttjande av sina fackmannakunskaper.

Det i det beviljade patentkravet 1 angivna locket kan därför inte anses väsentligen skilja sig från känd teknik och anger således inte en patenterbar uppfinning.

Vad beträffar det beviljade patentkravet 4 så anger det en snusdosa med ett lock enligt något av de föregående patentkraven varvid patentkrav 4 därutöver innehåller uppgifter om att snusdosans undre del är försedd med en mot dess överkant limmad eller svetsad förslutningsfolie som buktar nedåt för att lämna plats åt botten- och täcklocket. Förslutningsfolien medför att oanvänt snus skyddas ytterligare mot uttorkning. Genom utförandet av PC är det, i syfte att skydda oanvänt snus mot uttorkning, känt att använda en förslutningsfolie på en snusdosa med vanligt enkelt lock. Det får anses självklart att vid anbringande av en sådan folie hänsyn tas till lockets form så att det ges utrymme för locket att sättas på plats på dosan för det fall locket skulle ha någon form av utbuktning vänd mot folien. Mot bakgrund av vad som sagts ovan om patentkrav 1 och vad som är känt genom utförandet av PC framstår det som närliggande för fackmannen att med utgångspunkt i PBNy komma fram till en snusdosa med lock som överensstämmer med vad som anges i patentkrav 4.

Den i det beviljade patentkravet 4 angivna snusdosan kan därför inte anses väsentligen skilja sig från känd teknik och anger således inte en patenterbar uppfinning.

Övriga yrkanden

Vad angår locket som anges i patentkravet 1 enligt yrkande nr 2 skiljer sig detta från locket i det beviljade patentkravet 1 genom uppgiften att bottenlocket är väsentligen runt. Emellertid har bottenlocket hos snusdosan PBNy en rund form varför uppgiften i patentkrav 1 om bottenlockets form inte bidrar till att ytterligare skilja uppfinningen från det kända locket och således inte heller tillför något uppfinningshöjdsmotiverande i förhållande till det beviljade patentkravet 1.

Patentkrav 1 enligt yrkande nr 2 medger därför ingen annan bedömning än den som gjorts för det beviljade patentkravet 1.

I yrkande nr 3 har det självständiga patentkravet 1 ändrats i förhållande till det beviljade patentkravet 1 på så vis att det tillförts uppgift om att lockets samtliga delar är utförda genom formsprutning. Att tillverka locket hos snusdosan PBNy genom formsprutning kan inte anses utgöra annat än ett för fackmannen närliggande val av tillverkningsmetod. Därutöver kan locket enligt patentkrav 1 inte anses erhålla någon egenskap genom detta framställningssätt som gör att det uppvisar någon ytterligare skillnad i förhållande till locket hos PBNy än de skillnader som konstaterats i samband med bedömning av det beviljade patentkravet 1. Uppgiften om lockets framställningssätt tillför således inte något uppfinningshöjdsmotiverande i förhållande till det beviljade patentkravet 1.

Patentkrav 1 enligt yrkande nr 3 medger därför ingen annan bedömning än den som gjorts för det beviljade patentkravet 1.

I yrkande nr 4 har det självständiga patentkravet 1 ändrats i förhållande till det beviljade patentkravet 1 på så vis att det tillförts uppgifter om att bottenlocket är väsentligen runt och att bottenlockets yttre periferi är obruten. Emellertid har, som redan nämnts vid bedömningen av patentkrav 1 enligt yrkande nr 2, bottenlocket hos snusdosan PBNy en rund form. Vidare har detta bottenlock en obruten yttre periferi. Uppgifterna i patentkrav 1 om bottenlockets form och att dess periferi är obruten bidrar därmed inte till att ytterligare skilja uppfinningen från det kända locket och således inte heller till att tillföra något uppfinningshöjdsmotiverande i förhållande till det beviljade patentkravet 1.

Patentkrav 1 enligt yrkande nr 4 medger därför ingen annan bedömning än den som gjorts för det beviljade patentkravet 1.

I yrkande nr 5 har det självständiga patentkravet 1 ändrats i förhållande till det beviljade patentkravet 1 på så vis att det tillförts uppgifter om att bottenlocket är väsentligen runt och att lockets samtliga delar är utförda genom formsprutning. De tillförda uppgifterna medför, av skäl som nämnts i samband med bedömningen av yrkandena nr 2 och 3, inte något uppfinningshöjdsmotiverande i förhållande till det beviljade patentkravet 1.

Patentkrav 1 enligt yrkande nr 5 medger därför ingen annan bedömning än den som gjorts för det beviljade patentkravet 1.

Vad gäller snusdosan enligt patentkrav 4 enligt yrkandena nr 2-5 görs, i ljuset av vad som sagts i samband med bedömningen av patentkrav 1 enligt yrkandena nr 2-5, motsvarande bedömning som för snusdosan enligt det beviljade patentkravet 4. Snusdosan enligt patentkrav 4 enligt yrkandena nr 2-5 anger därmed inte en patenterbar uppfinning.

På grund av det ovan anförda ska patentet upphävas.

Vid denna bedömning finner Patentbesvärsrätten inte skäl att pröva övriga i målet uppkomna frågor.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 7 (Formulär A)

I avgörandet har deltagit patenträttsråden Per Carlson, ordförande, Stefan Svahn referent, och Anders Brinkman. Enhälligt.

EE Visa mer Visa mindre