Domstols Målregister

Målet gäller: Patent på "Anordning och förfarande för att stoppa skadegörelse på plantor av skadeinsekter"

Ink datum: 2009-08-03

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 0402170-5

PRV beslutsdag: 2009-07-03

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: A01N25/24 , A01G13/00 , A01N25/04 , A01N37/34 , A01P17/00

Juridiska sökord: Uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Mixtur; Skadedjur; Plantor; Latexfärg; Stenmjöl

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: BJ

Ombud: -

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: PBR har funnit att en mixtur för att förhindra skadegörelse av insekter och skadedjur på plantor, vilken mixtur innefattar ett fixeringsmedel av vit latexfärg och ett motmedel av stenmjöl, inte skiljer sig väsentligen från anförd teknik.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten avslår överklagandet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLT YRKANDE

BJ ansökte den 10 september 2004 om patent på anordning och förfarande för att stoppa skadegörelse på plantor av skadeinsekter. PRV avslog ansökan den 3 juli 2009 med motiveringen att det som angavs i det självständiga patentkravet 1 inte uppfyllde villkoret i 2 § patentlagen att en uppfinning ska skilja sig väsentligen från tidigare känd teknik.

I PRV:s avslagsbeslut anfördes följande dokument.

D1. Anzeiger für Schädlingskunde Pflanzenschutz Umweltschutz, (1995), Vol. 68, Nr. 2, sid. 42-43

D2. California Agriculture, (1969), Vol. 23, Nr. 4, sid. 12-13

D3. DE 3641680 A1

Uppfinningen

Patentansökans beskrivning innehåller bland annt följande om uppfinningens bakgrund och syfte.

Uppfinningen avser fixeringen av verksamt bekämpningsmedel för förhindrande av skadeinsekter att angripa och skada plantor.

De verksamma medel, som förhindrar angrepp av insekter och andra djur, utgörs av ett antal avskärmande och/eller repellerande ämnen, som skadedjuren ej kan forcera eller flyr från. En del sådana ämnen är kända sedan lång tid t ex insektsgiften permetrin, nikotin och pyretum. Verkan av dessa ämnen begränsas till följd av ämnenas lättflyktighet eller försvinnande av andra orsaker och därmed alltför korta verkningstid. För att förhindra angrepp på plantor av skadedjur under längre tidsperioder erfordras därför återkommande behandlingar med dessa ämnen. Sådana behandlingar medför höga kostnader för exempelvis skogsbruket. Uppfinningen medför, att dessa avskärmande ämnen kan tillföras aktuella växtligheter och aktuella områden, som riskerar angrepp av skadedjur på ett sätt, som förhindrar angrepp från dessa skadedjur under tillräckligt långa tidsperioder.

Behandling av plantor med permetrin- eller cypermetrinpreparat mot angrepp av skadedjur är för närvarande den enda metod, som ger godtagbara skyddseffekter mot snytbaggen. Dessa preparat medför emellertid oönskade effekter på grund av deras spridning till miljön till följd av den lättlösliga fixeringen på plantorna. Dessa bieffekter är mycket besvärande. Skogsbruket har därför under många år arbetat med att finna effektiva alternativ till permetrinpreparaten.

Vidareutveckling av markberedningsmetoder och mekaniska skydd har fortgått alltsedan DDT-förbudet infördes. Den praktiska användningen av sådana skydd har hittills varit begränsad på grund av att biologiska, tekniska och ekonomiska krav har varit svåra att tillfredsställa. Trots de stora problemen med skadedjur i planteringar är kunskaperna begränsade om vilka kontakt- och luktämnen, som avskärmar eller är frånstötande för skadedjur. Det är känt att vissa sådana ämnen verkar repellerande, men det saknas metoder att behålla verkan av dessa ämnen över längre tidsperioder på ett kostnadseffektivt sätt.

Uppfinningen syftar till att åstadkomma förlängd verkan av de för skadedjuren avskärmande ämnena under längre tidsperioder och därmed undvika återkommande, kostsamma appliceringar av detta ämne. Ämnena är fixerade på stammarna, där de stannar utan att påverka närmiljön. Med tiden kommer ämnena att brytas ned och bli oskadliga.

Yrkande

BJ har i Patentbesvärsrätten vidhållit ansökan med ett patentkrav inkommet den 3 augusti 2009.

Patentkravet har följande lydelse.

Anordning bestående av avskärmande/repellerande ämne, som appliceras i tunt skikt på plantan före utsättningen. Den avser att förhindra skadegörelse av insekter och andra skadedjur, som angriper och skadar plantor. Anordningen

kännetecknas av

en mixtur av fixeringsmedel samt motmedel;

(a) fixeringsmedlet utgöres av vit latexfärg,

(b) motmedlet utgöres av stenmjöl (siktad borrkax) (högst 40 % av mixturen).

Grunder

BJ har, som det får förstås, som grund för sin talan anfört att uppfinningen enligt patentkravet är ny och väsentligen skiljer sig från den anförda kända tekniken.

Utveckling av talan

BJ har till utveckling av sin talan i Patentbesvärsrätten anfört i huvudsak följande.

I ansökan om patent har visats, att förfarandena fungerar väl i verkligheten. Jämförelser med kompositer enligt D2 och D3 har inte gjorts. Kompositerna enligt D2 och D3 är inte i praktiskt bruk.

Borrkaxets partiklar är alla vassa/kantiga och skiljer sig från annat slag av stenmjöl. De bildar en tät och repellerande barriär runt plantans stam, som är ogenomtränglig för snytbaggen. Annan stenmjölsbeläggning är mindre skyddande. En fraktion av borrkax används, nämligen en siktad sådan. Detta innebär, att endast den fraktionen används, som kan betraktas som mjöl; större partiklar är bortsiktade.

Siktad, osorterad borrkax innebär en fraktion med partiklar mindre än ca 1 mm storlek. Partiklarna i denna fraktion är vassa/kantiga och av olika storlekar från mjöl till ca mellan-sands storlek.

Latexfärgen är en emulsionsfärg med bindemedlet i vatten. Efter målningen avdunstar vattnet och bindemedlet bildar en porös hinna med vacker lyster. En typ av emulsionsfärger är latexfärgerna, där bindemedlet består av någon plast. Det är angeläget, att beläggningen är porös för att ej hermetiskt innesluta plantans stam. Beläggning av gummi eller plast har visat sig skadliga för plantan.

Tillsammans bildar ovanstående medel en lämplig komposit i stoppandet av skadegörelse på plantor av skadeinsekter. Denna är miljövänlig både för naturen och användaren.

Ingredienserna i kompositen är billiga och kan anskaffas av användaren. Kompositen kan med lätthet tillredas av användaren. Vattenlösligheten vid applicerandet gör kompositen lätthanterlig. Efter appliceringen på plantan är kompositbeläggningen hållfast; den vaskas inte av eller skadar omgivningen utan sitter fast, dock utan att skada plantan. Efter ett antal år faller kompositen till marken, där fixeringsmedlet förgörs och stenmjölet stannar mikrolokalt.

DOMSKÄL

Nyhet

Inget av de i PRV:s beslut anförda dokumenten visar den blandning av fixeringsmedel och motmedel som anges i patentkravet, där fixeringsmedlet utgörs av vit latexfärg och motmedlet utgörs av stenmjöl.

Uppfinningen är således ny.

Uppfinningshöjd

Dokumentet D2 får anses visa den teknik som kommer uppfinningen närmast. Genom D2 är det känt att applicera en mixtur av vit latexfärg och en insekticid på plantor för att förhindra angrepp av skadedjur.

Uppfinningen enligt patentkravet skiljer sig från mixturen i D2 genom att stenmjöl används som motmedel i stället för en insekticid.

Det har inte visats i ansökan att valet av stenmjöl som motmedel ger några andra effekter än de effekter som uppnås i D2 då det gäller att förhindra angrepp av skadedjur på plantor.

Mot bakgrund av D2 ställs alltså fackmannen inför problemet att ta fram en alternativ mixtur som förhindrar angrepp av skadedjur på plantor.

Det är tidigare känt från D3 att stenmjöl kan användas som motmedel tillsammans med ett dispersionslim som fixeringsmedel för att förhindra angrepp av skadedjur på plantor.

Fackmannen som söker ett alternativ till mixturen i D2 får således från D3 kunskap om att stenmjöl är ett lämpligt motmedel. Det finns inte något i fackmannens erfarenhet som säger honom att stenmjöl inte skulle kunna användas som motmedel tillsammans med vit latexfärg som fixeringsmedel. Fackmannen, som alltid strävar efter att hitta alternativa lösningar, skulle därför prova en mixtur med vit latexfärg och stenmjöl för att förhindra angrepp av skadedjur på plantor och skulle därmed komma fram till uppfinningen.

Sökanden har i sina inlagor till Patentbesvärsrätten framfört att det finns ytterligare en skillnad mellan uppfinningen i patentkravet och produkten i D3. Sökanden hävdar att det stenmjöl som används i uppfinningen härrör från siktad borrkax och att partiklar från borrkax är vassa/kantiga. Denna typ av stenmjöl skiljer sig enligt sökanden från annat slag av stenmjöl. Sökanden har också anfört att annan stenmjölsbeläggning är mindre skyddande.

Emellertid är varken ansökans beskrivning eller patentkravet specifikt inriktat på siktat borrkax, vilket endast omnämns inom parentes i beskrivningen och patentkravet. Det saknas även exempel som styrker sökandens argument avseende siktat borrkax och dess egenskaper i förhållande till annan typ av stenmjöl vad gäller skyddsverkan mot skadeinsekter. Uppfinningen enligt patentkravet är därför inte begränsad till enbart stenmjöl som härrör från siktat borrkax. Någon skillnad avseende detta särdrag kan därför inte anses föreligga mellan kompositionen i patentkravet och den skyddande produkten innefattande stenmjöl i D3.

Mot bakgrund av vad som visats vara förut känt genom dokumenten D2 och D3 får uppfinningen sådan den definieras i patentkravet inte anses skilja sig väsentligen från den anförda kända tekniken.

På grund av ovan anförda skäl kan överklagandet inte bifallas.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

I avgörandet har deltagit patenträttsråden Jeanette Bäckvall, ordförande, Marianne Bratsberg, referent, och Håkan Sandh. Enhälligt.

LC Visa mer Visa mindre