Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 09-361

Beslutsdatum: 2013-02-28

Lagakraft: 2013-04-30

Målet gäller: Upphävande av patent på "Skrivpapper med stödlinjer"

Ink datum: 2009-12-29

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 0500825-5

PRV beslutsdag: 2009-10-22

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: B42D15/00, B41M3/00

Juridiska sökord: Uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Skrivpapper; Stödlinjer; Delta-E

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Whitelines AB

Ombud: Ehrner & Delmar Patentbyrå AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: SB

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Ett stödlinjerat skrivpapper med ändamål att erbjuda god läsergonomi och att vara så utformat att dess stödlinjer inte enkelt kan överföras till kopior framställda med konventionella kopiatorer/skannrar har ansetts sakna uppfinningshöjd.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten avslår överklagandet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLDA YRKANDEN

Sedan OH ansökt om patent den 13 april 2005 och Whitelines AB därefter förvärvat rätten till uppfinningen meddelades den 19 december 2006 patent på ”Skrivpapper med stödlinjer”.

SB invände mot patentet och hänvisade till ett av honom känt kuvert (D1), som under invändningsförfarandet kom att benämnas Sverigekuvertet, varpå Whitelines AB inkom med nya patentkrav den 8 juli 2009.

PRV konstaterade, i det överklagade beslutet genom vilket patentet upphävdes, att Whitelines AB medgivit att kuvertet (D1) varit känt vid tidpunkten för uppfinningens tillkomst och fann att uppfinningen enligt patentkrav 1 saknar nyhet i förhållande till den genom D1 kända tekniken.

Uppfinningen

Av patentets beskrivning framgår bl.a. följande om uppfinningen, dess bakgrundsteknik och ändamål.

Uppfinningen avser ett skrivpapper med läsnings- eller skrivningsstöd-linjer, av den art som framgår av ingressen till kravet 1.

I synnerhet då handskriftsanteckningar ska skrivas på ett pappersark, är det önskvärt att arket är försett med parallella horisontella linjer, och eventuellt även vertikala parallella linjer till bildning av ett rutmönster, exempelvis ett mönster av kvadratiska rutor. Även för läsningens skull är det önskvärt att arket har sådana stödlinjer.

Vid kopiering av skrift och bilder på papperet är det vanligen mindre önskvärt att stödlinjerna blir synliga på kopian. Å andra sidan är det önskvärt att stödlinjerna klart kontrasterar mot den av arkytan bildade bakgrunden till stödlinjerna, så att linjerna ger ett effektivt stöd för skribenten vid läsning och skrivning. För konventionellt linjerat väsent-ligen vitt papper med mörka stödlinjer kopieras stödlinjerna ofta bättre än anteckningarna till kopior som frambringas med konventionella kontorskopiatorer och skannrar.

Om man försöker utforma stödlinjerna som svaga, färgade linjer, fyller de inte sin avsedda grundfunktion, dvs. ett ändamålsenligt stöd för att hålla skriften på raka rader. För att både erbjuda väl synliga linjer och dess-utom förhindra en kopiering av dessa linjer till kopiorna vid kopiering av det med handskrift försedda arket, är det förut känt att förse ett vitt pappersark med relativt kraftigt kontrasterande stödlinjer av en färg (blå) som äldre konventionella kopiatorer hade svårt att uppfatta, men en sådan ansats har begränsad nytta, eftersom kopiatorer och skannrar numera även avkänner färger inkluderande blått.

Ett ändamål med uppfinningen är därför att anvisa ett stödlinjerat papper, som erbjuder god läsergonomi. Ändamålet är även att tillhanda-hålla linjer som är tydliga men ändå svaga, så att de inte enkelt kan överföras till kopior framställda med konventionella kopiatorer/skannrar.

Uppfinningen innebär att pappersytans stödlinjer bildas av "ofärgade" pappersytpartier, medan pappersytan i övrigt har en jämnt utbredd och mycket svag "färgning". Stödlinjerna utgör en ringa andel av pappers-arkets yta. Färgningen är tillräckligt svag för att den inte ska uppfattas av registreringsorganen i en konventionell kontorskopiator eller skanner på grund av kontrasten gentemot stödlinjerna eller gentemot någon referens. Genom att den svaga färgningen utbreder sig över en relativt stor area på pappersarket, kan den lätt uppfattas av människoögat som en lugn och vilsam bakgrund, medan de ofärgade pappersområdena uppfattas som starkt kontrasterande, trots en ringa färgskillnad mellan linjerna och bakgrunden, dvs. de färgade och ofärgade ytorna. Trots att färgskillnaden är liten, uppfattas den lätt av människoögat, samtidigt som en kopiator med normalt inställd känslighet har svårt att uppfatta att bakgrundsytan har en mot linjerna kontrasterande färg. Kopia-torns/skannerns känslighetsgräns är normalt inställd på ett sådant värde att smuts o. dyl. inte ska avbildas på kopian.

Yrkanden

Whitelines AB har i Patentbesvärsrätten vidhållit patentet med de av PRV prövade patentkraven, vilka återges i domsbilaga 1.

SB har bestritt ändring.

Grunder

Whitelines AB har till grund för sin talan anfört att uppfinningen är ny och har uppfinningshöjd. På rättens fråga har bolaget också anfört att vad som anges i patentkrav 1 har motsvarighet i grundhandlingarna, att det i patentbeskrivningen angivna ändamålet med uppfinningen uppnås med vad som anges i patentkrav 1 samt, att patentkrav 1 med avseende på gjorda ändringar innehåller bestämda uppgifter om vad som söks skyddat.

SB har till grund för sin talan vidhållit att uppfinningen inte är ny alternativt att den saknar uppfinningshöjd.

Utveckling av talan

Whitelines AB har utvecklat sin talan i huvudsak enligt följande.

Professor Björn Kruse, som är professor i digital bild och medieteknik vid Linköpings Universitet har genomfört en mätning på det anförda "Sverigekuvertet", D1. Inför mätningen inskannades ett Sverigekuvert med bitdjup på 16 bitar. Resultatet av mätningen ger en färgskillnads-grad för Sverigekuvertet ∆E (Delta-E) i CIELab-rymden, som uppgår till 0,5245.

Mot bakgrund av resultatet av den genomförda undersökningen måste uppfinningen sådan den definieras i patentkraven vara ny.

Nyhetshänvisningen i form av D1 har funnits på marknaden ett stort (okänt) antal år. Samtidigt har problemet med att stödlinjer överförs på kopior liksom på faxutskrifter funnits lika länge som det funnits kopia-torer och faxar, men det är först i och med föreliggande uppfinning problemet har fått sin lösning i form av papper med stödlinjer som inte återges vid kopiering/faxning. Till detta kan läggas att marknadens reaktioner vid lansering av produkten varit översvallande.

Kravet på uppfinningshöjd är därför uppfyllt vid beaktande av det an-förda kuvertet (D1).

Uppfinningshöjdskravet måste också anses vara uppfyllt med utgångs-punkt i den kända teknik som nämns i patentbeskrivningen och som utgörs av ett skrivark med starkt kontrasterande blåa linjer.

Vad gäller den i patentkrav 1 förekommande bestämningen ”stödlinjerna har lägre färgskillnadsgrad i förhållande till vitpunkten än huvudaren” så har denna motsvarighet i grundhandlingarna. Det understryks att ”färgskillnadsgrad i förhållande till vitpunkten” är den tekniskt korrekta och absoluta termen. Genom bestämningen uttrycks sakförhållandena på ett tekniskt korrekt sätt.

Patentkrav 1 innehåller därutöver bestämda uppgifter om vad som söks skyddat, vad gäller ändringar gjorda efter patentmeddelandet, och anger en definition av uppfinningen som medför att ändamålet med uppfin-ningen uppnås.

SB, invändaren, har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak följande.

Patentet är så brett att det gör anspråk på allt från vita stödlinjer på en grön griffeltavla, ljusrosa linjer i ett mörkrosa anteckningsblock, och att ta fram ljusare stödlinjer i ritprogrammet på datorn. Patentet specifierar inga färger, inga former, inga material bara idén att stödmönstret ska vara på andra sidan ritytan i färgrymden jämfört med vad ritmönstret är, och att avståndet mellan stödmönstrets och ritytans färg ska falla inom vissa intervall.

Vid en optisk mätning på det aktuella kuvertet fanns bara tillgång till en äldre CIE-standard. Om en ordentlig mätning, vilket Björn Kruses inte är, mot förmodan skulle visa att kuvertets färgskillnadsgrad faller utan-för det omstridda intervallet, som täcker ungefär 60% av alla tänkbara färgskillnadsgrader, så borde ändå kuvertets existens påvisa idén om ljusare stödlinjer och vara nog för att ifrågasätta uppfinnings¬höjden.

Björn Kruses digitala mätning, daterad 22 december 2009, har många brister. Enligt CIE76 skulle det inte ens gå att se skillnaden om Delta-E var, som Björn Kruse påstår, under 0.6.

Whitelines AB har därvid vidare anfört i huvudsak följande.

Invändaren hävdar att hans mätning utförts optiskt. Eftersom alla mät-ningar av färg är gjorda optiskt är detta ingen invändning som har bäring på att använda skanner. En tolkning av invändningen kan innebära att han använt ett annat instrument speciellt gjort för färgmätning. Efter-som han dock inte informerar om vilket instrument som använts (spekt-rofotometer, densitometer etc.) kan kritiken inte bemötas i detalj.

Invändaren anser att den uppmätta färgskillnaden på 0,6 Delta-E är liten. Det är mycket riktigt så. Gränsen för att kunna observera färgskill-nader är satt till 1,0 (JND). Detta gäller dock under de förutsättningar som CIE specificerar. Dessa förutsättningar förutsätter skillnader mellan homogena områden. Att man över huvud taget ser en randning i "kuvert-fallet" beror sannolikt på att det mänskliga synsinnet har en förstärkan-de effekt i spatiellt hänseende, ett välkänt och dokumenterat faktum.

Alla mätinstrument räknar om uppmätta RGB-värden till önskad färg-rymd, t.ex. Lab. Hur detta görs är inte alltid lätt att få detaljerad infor-mation om då tillverkarna håller det hemligt. De matematiska uttrycken för omvandlingen är emellertid välkända men inte alltid den spektrala känsligheten hos mätinstrumentet i respektive område. Således kan små variationer förekomma beroende på de ljuskällor och filter som används. De är dock så små att man inom den grafiska branschen utan att tveka accepterar dem.

DOMSKÄL

Fråga om nyhet

Uppfinningen enligt patentkrav 1 avser ett skrivpapper med stödlinjer för läsning eller skrivning. Skrivpapper är enligt Terminologicentrum, TNC, ett vällimmat papper lämpat för bläckskrift på båda sidor. Då patentskriften inte innehåller någon annan definition på vad som avses med skrivpapper får bestämningen förstås på det sätt som TNC anger.

Det anförda kuvertet (D1) är framställt av ett tunt arkmaterial som är avsett att förses med skrift och har på sin framsida en huvudarea med en första färgton och tre parallella stödlinjer med en andra, jämfört med huvudarean, ljusare färgton. Nedanför och i nära anslutning till den nedersta av dessa stödlinjer finns ytterligare en ljus, grövre linje. Stöd-linjernas färgton kontrasterar synligt mot huvudareans färgton. En fack-man som betraktar kuvertet skulle enligt rättens mening uppfatta att kuvertets utformning medför och är avsett att ge en god läsergonomi.

Kuvertet (D1) är i sin egenskap av kuvert avsett att tjäna som omslag för brev. Även om det är fullt möjligt att skriva på både kuvertets in- och utsida, dvs. på båda sidor av kuvertets arkmaterial, och kuvertets mate-rial inte kan sägas vara olämpligt för detta är avsikten att kuvertet ska förses med skrift på dess utsida. Kuvertet kan av ovanstående skäl inte sägas utgöra ett skrivpapper.

Uppfinningen enligt patentkrav 1 skiljer sig således från vad som är känt genom D1 och då övrig i målet känd teknik inte kan anses föregripa upp-finningen är det som anges i patentkravet nytt i förhållande till den i målet kända tekniken.

Fråga om uppfinningshöjd

Vid bedömning av om uppfinningen, så som den definieras i patentkrav 1, väsentligen skiljer sig från i målet känd teknik får den kända teknik som framgår av patentets beskrivning, och som parterna beretts tillfälle att yttra sig över, anses vara den teknik som kommer uppfinningen närmast, dvs. ett vitt pappersark med relativt kraftigt kontrasterande stödlinjer av en blå färg som äldre konventionella kopiatorer/skannrar hade svårt att uppfatta.

Skrivpapperet enligt uppfinningen skiljer sig från den närmast liggande tekniken genom vad som anges i patentkravets kännetecknande del, som har innebörden att stödlinjernas färgton är ljusare än huvudareans färg-ton och att färgskillnadsgraden, definierad som ∆E i CIELab-rymden, mellan huvudarean och stödlinjerna ligger i området 1-18.

Enligt vad som påstås i patentbeskrivningen uppnås med dessa bestäm-ningar ett stödlinjerat skrivpapper som ger god läsergonomi och vars linjer är tydliga men ändå så svaga att de inte enkelt kan överföras till kopior framställda med konventionella kopiatorer/skannrar.

Fackmannen som utgår från den närmast kända tekniken skulle därmed vara ställd inför problemet att åstadkomma ett stödlinjerat skrivpapper som har de nämnda egenskaperna.

Fackmannen på området får utöver sin kännedom om olika typer av skrivpapper anses ha kännedom även om andra närbesläktade produkter som är avsedda att förses med skrift, t.ex. kuvert. Han skulle därför beakta sådan teknik, inbegripet kuvertet D1 som beskrivits ovan, då han söker en lösning på nämnda problem.

Gällande frågan om hur stor färgskillnadsgraden är mellan det anförda kuvertets (D1) huvudarea och stödlinjerna har Whitelines AB hänvisat till en mätning gjord av professor Björn Kruse vid Linköpings Universitet. Enligt denna mätning uppgår den aktuella färgskillnadsgraden, definierad som ∆E i CIELab-rymden, till 0,5245. Bolaget har förklarat att färgskill-nadsmätningar av olika skäl är behäftade med viss osäkerhet, men sam-tidigt angivit att denna osäkerhet är så liten att branschen utan vidare accepterar den. Enligt Whitelines AB är gränsen för att kunna observera färgskillnader satt till 1,0 (JND) under de förutsättningar som CIE speci-ficerar. Att man ändå kan se kuvertets stödlinjer beror enligt bolaget sannolikt på att det mänskliga synsinnet har en förstärkande effekt i spatiellt hänseende. Whitelines AB har under invändningsförfarandet i PRV angivit att kuvertets linjer inte skulle framträda på en kopia av kuvertet men är så svaga att det är ansträngande för ögat att använda dem som stödlinjer på grund av liten kontrast.

Invändaren har ifrågasatt den av Whitelines AB åberopade digitala mät-ningen och anfört bl.a. att mätningen har många brister och att det inte skulle gå att se färgskillnaden om ∆E var under 0,6.

I Färgguiden 2006, vilken det hänvisas till i PRV:s beslut, anges på sid. 14 bl.a följande. Den av CIE, internationella kommissionen för standardi-sering inom belysningsområdet, utvecklade färgrymden CIELab är upp-byggd efter perceptuella principer, varvid avståndet mellan två färger i färgrymden uttryckt i ∆E är ett objektivt uttryck för färgskillnaden – som det mänskliga ögat uppfattar den. ∆E betecknar det geometriska av-ståndet, och därmed färgskillnaden, mellan två färgvärden i färgrymden CIELab. Under utvecklingen av CIELab-systemet förutsattes att en färg-skillnad på ∆E=1 är det minsta värdet som standardobservatören kan se. Är ∆E mindre än 1 så ska skillnaden kunna ignoreras, eftersom den nor-malt inte kan ses med det mänskliga ögat.

I Färgguiden 2006 anges på sid. 14 även att ögat inte förmår uppfatta en färgskillnad mellan två färger uppmätt i ∆E vid värden mellan 0-1, att värden mellan 1-2 motsvarar en väldigt liten färgskillnad, som kan ses av ett tränat öga, att värden mellan 2-3,5 motsvarar en skillnad som kan ses av de flesta människor utan problem, att värden mellan 3,5-6 motsvarar en klar skillnad som lätt kan upptäckas och att värden över 6 motsvarar en skillnad som alla kan se.

Mot bakgrund av vad som anges i Färgguiden och efter att ha betraktat det fysiska exemplar av det i målet anförda kuvertet (D1) kommer Patentbesvärsrätten, med beaktande även av vad parterna har anfört, till slutsatsen att färgskillnaden, definierad som ∆E i CIELab-rymden, mel-lan kuvertets huvudarea och stödlinjer är över 1 och inom det i patent-krav 1 angivna intervallet.

Kuvertets framsida, vad avser dess huvudarea och stödlinjer, är alltså utformat på ett sätt som överensstämmer med vad som i patentkravets kännetecknande del anges gälla för skrivpapperets stödlinjer och huvud-area.

Fackmannen som med utgångspunkt i den närmast kända tekniken söker en lösning på problemet att åstadkomma ett stödlinjerat skrivpapper som ger god läsergonomi och vars linjer är tydliga men ändå så svaga att de inte enkelt kan överföras till kopior framställda med konventionella kopiatorer/skannrar får genom kuvertet D1 ledning om ett alternativt sätt att åstadkomma tydliga stödlinjer och god läsergonomi. Han skulle genast inse att den teknik och det utförande som använts på kuvertet för att bilda stödlinjerna utgör ett direkt tillämpbart alternativ för att på motsvarande sätt bilda stödlinjer hos skrivpapperet enligt den närmast kända tekniken. Fackmannen skulle redan i och med detta ha kommit fram till vad som anges i patentkrav 1.

Följande tillägg kan emellertid göras. Whitelines AB har, som nämnts ovan, under invändningsförfarandet vitsordat att kuvertets stödlinjer inte skulle synas på en kopia av kuvertet. Motsvarande måste gälla för ett skrivpapper, enligt den närmast kända tekniken, som modifierats och utformats med stödlinjer i enlighet med kuvertets utförande. Vid tiden för uppfinningen skedde en utveckling av kopiatorer/skannrar som inne-bar att färger, t.ex. blå, vilka tidigare inte framträtt på kopior nu blev synliga. Mot bakgrund av de ändrade förutsättningar som följde av den utvecklingen får fackmannen anses ha haft anledning att förvänta sig att ett skrivpapper som modifierats och utformats med stödlinjer i enlighet med det kända kuvertet (D1) skulle utgöra en lösning på problemet att stödlinjer inte enkelt ska vara överförbara till en kopia. Han skulle därför även av detta skäl ha prövat att modifiera den närmast kända tekniken på ovan angivet sätt.

Då fackmannen således skulle komma fram till en lösning som överens-stämmer med skrivpapperet enligt patentkrav 1 saknar uppfinningen uppfinningshöjd.

Redan på grund av ovanstående skäl ska överklagandet avslås.

Vid denna utgång saknas anledning att gå in på frågorna om vad som anges i patentkrav 1 har motsvarighet i grundhandlingarna, om det i patentbeskrivningen angivna ändamålet med uppfinningen uppnås med vad som anges i patentkrav 1 och om de ändringar som gjorts i förhållande till det beviljade patentkravet medför att patentkrav 1 enligt yrkandet i dessa delar innehåller bestämda uppgifter om vad som söks skyddat.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se domsbilaga 2 (Formulär A)

I avgörandet har deltagit patenträttsråden Peter Strömberg, ordförande, Anders Brinkman, referent, och Yvonne Siösteen. Enhälligt.

Visa mer Visa mindre