Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

10-045
2011-05-09
2011-07-12
Upphävande av patent på envägsventil och fönster med medel för värmeåtervinning
2010-02-17
-
-
0600415-4
2009-12-18
-
-
E06B7/02 , F24F13/18
Nyhet; Uppfinningshöjd
Envägsventil; Backventil; Fönster; Värmeåterföring
2 § patentlagen (1967:837)
patent
avslag
intressant
invändare
Leif Larsson Utveckling AB
-
-
Nibe AB
Ström & Gulliksson AB
-
En envägsventil och dess användning vid fönster för återvinning av överledd värme samt ett värmeåterföringsfönster som innefattar en sådan ventil har bedömts skilja sig väsentligen från känd teknik.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten avslår överklagandet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLDA YRKANDEN

Nibe Industrier AB ansökte den 22 februari 2006 om patent på ”One-way valve and window with heat recover means”. Efter att Nibe AB (Nibe) förvärvat rätten till uppfinningen meddelades patent den 1 april 2008 med den till svenska översatta benämningen ”Envägsventil och fönster med medel för värmeåtervinning”.

Leif Larsson Utveckling AB (LLU) gjorde därefter invändning mot patentet under ingivande av viss dokumentation. PRV uppfattade LLU:s invändning på så sätt att dokumentet SE 502143 C2 (D1) anfördes till stöd för att uppfinningen saknar uppfinningshöjd. Angående övriga av LLU ingivna handlingar uppfattade PRV att det av dessa framgår att det förekommit ett avtal mellan parterna som numera är uppsagt av LLU. PRV fann, efter att ha konstaterat att avtalet är hänförligt till D1 och i sig inte påverkar patenterbarhetsbedömningen, att uppfinningen är ny och har uppfinningshöjd och avslog därför invändningen genom det överklagade beslutet.

I Patentbesvärsrätten har LLU utöver D1 åberopat dokument i enlighet med domsbilaga 2.

Uppfinningen

Av patentbeskrivningen framgår bl.a. följande om den kända teknik som legat till grund för uppfinningen och om ändamålet med uppfinningen.

Det är ett sedan länge känt behov att reducera mängden energi som krävs för att värma byggnader i kalla områden vintertid och strävan mot byggnader som kräver mindre uppvärmningsenergi har kommit en bra bit. Exempelvis används effektiva isoleringsmetoder för att minimera värmeledning genom väggar och tak; kort sagt kan värmeledning genom väggar och tak minskas genom att helt enkelt öka mängden isoleringsmaterial. Dessutom är moderna hus mycket lufttäta för att reducera värmeförluster beroende på ventilation.

Moderna byggnader kräver ofta ett mekaniskt ventilationssystem, dvs. ett system innefattande en fläkt som ventilerar ut inneluft, företrädesvis från utrymmen i byggnaden där luften är "förorenad", exempelvis köket och badrumsområden. Det är också mer eller mindre en standardprocedur att återvinna värmen i luften som skall ventileras ut, exempelvis i en värmepump för värmeåtervinning.

Såsom är underförstått måste luften som lämnar huset ersättas med luft från utsidan. Ofta är luftintag anordnade i närheten av fönster hos byggnaden. En stor källa för värmeledning till utsidan från moderna hus är fönstren. Värme leds genom fönstren på två sätt, nämligen medelst strålning och ledning genom glaset i fönstren. Ett effektivt sätt att reducera, eller snarare återvinna, värme som letts genom fönstren beskrivs i SE-A-502143. SE-A-502143 beskriver ett fönster där den inkommande uteluften färdas i ett utrymme definierat av inre och yttre glasytor i fönstret, före den kommer in i byggnaden genom ett inlopp. Värme som leds från byggnaden genom de inre glasytorna kommer då användas för att värma den inkommande luften; sålunda kommer den inkommande luften erhålla en temperaturökning. Såsom kan inses är detta ett effektivt sätt att använda värme som annars skulle gå förlorad till utsidan.

Det är emellertid ett problem som fortfarande behöver lösas med ovan nämnda fönstertyp; den fungerar utan anmärkning när luftflödet är såsom är avsett, nämligen inåt, dvs från utsidan av byggnaden till insidan av byggnaden. Om luftflödet reverseras kommer varm fuktig innerluft in i utrymmet som definieras av de relativt kalla inre och yttre glasytorna. Såsom är väl känt av fackmän inom området kommer varm fuktig luft som träffar en kall yta leda till att fukt bildas på den kalla ytan; såsom är uppenbart reducerar fukt som bildas på en glasyta synligheten genom fönstret avsevärt. Reverserat flöde kan exempelvis äga rum i luftintag positionerade på läsidan av en byggnad, i fall flödet in genom inlopp placerade på lovartsidan överskrider flödet som sugs ut från byggnaden med medelst det mekaniska ventilationssystemet.

Ett sätt att reducera problemet med kondensuppbyggnad skulle kunna vara att anordna en envägsventil i fönster; en sådan envägsventil skulle tillåta luft att komma in i byggnaden, men hindra luft från att lämna byggnaden genom inloppsventilerna, och således effektivt undvika kondensuppbyggnad. Ett krav är emellertid att envägsventilen skall öppna vid ett lågt differentialtryck; annars är det troligt att luft kommer in i byggnaden på andra sätt, exempelvis genom otäta fönsterramar eller liknande.

Finska bruksmönstret FI-U-20030146 beskriver en envägsventil, där ventilenheten vilar på en flat yta försedd med öppningar för att tillåta inkommande luft att passera ventilen genom att lyfta ventilenheten. Patentet nämner emellertid inte möjligheten att använda ventilen för att hindra kondensuppbyggnad i ett fönster försedd med funktionen för återvinning av överledd värme; vidare krävs ett avsevärt differentialtryck för att lyfta ventilenheten från den platta ytan.

Målet med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en envägsventil som passar för fönster med funktionen att återvinna överledd värme genom att tvinga inkommande luft att färdas mellan en yttre glasyta och en inre glasyta. Envägsventilen enligt föreliggande uppfinning kräver ett mycket lågt differentialtryck för att öppna.

Yrkanden

LLU har yrkat att patentet ska upphävas.

Nibe har bestritt ändring.

Uppfinningen definieras enligt patentets självständiga krav på följande sätt.

1. Envägsluftventil (1), innefattande ett långsträckt hus (110) och en ventilenhet (200) anordnad att öppna vid ett positivt differentialtryck och stänga vid ett negativt eller inget differentialtryck, varvid det långsträckta huset (110) innefattar en ventilsektion (140) försedd med öppningar (140) och är anordnad att samarbeta med ventilenheten (200) så att ventilenheten (200) är i tätande ingrepp med ventilsektionen (140) vid inget eller negativt differentialtryck och släpper från ventilsektionen (140) vid positiva differentialtryck, kännetecknad av att ventilsektionen (140) är anordnad med en vinkel på 30 till 80 grader relativt horisontalplanet.

6. Värmeåterföringsfönster (10) innefattande en inre glasyta (30) och en yttre glasyta (40) upphängda i en ram (50), varvid nämnda inre och yttre glasytor mellan sig definierar ett utrymme (20), varvid utrymmet (20) på en sida är kopplad till ett innandöme (15) hos en byggnad och på andra sidan till uteluften, kännetecknad av envägsluftventilen (1) enligt något av föregående krav, varvid denna är anordnad att tillåta ett luftflöde från utrymmet (20) till innandömet (15) hos byggnaden och blockera luftflöde i den andra riktningen.

8. Användning av envägsluftventil (1) enligt något av patentkraven 1-5 för att undvika backflöde av luft genom ett fönster (10) anordnat för återvinning av överledd värme.

Grunder

LLU har till grund för sin talan åberopat att uppfinningen enligt de självständiga patentkraven inte är ny alternativt saknar uppfinningshöjd i förhållande till känd teknik.

Nibe har till grund för sin talan hållit fast vid att uppfinningen enligt patentet är ny och har uppfinningshöjd.

Utveckling av talan

LLU har utvecklat sin talan i huvudsak enligt följande.

Envägsventilen enligt patentkrav 1, värmeåterföringsfönstret enligt patentkrav 6 och användningen av envägsluftsventilen enligt patentkrav 8 saknar nyhet alternativt uppfinningshöjd i förhållande till vad som är känt genom D1.

”Det är inga skillnader mellan patenten med patentnr 0600415-4 [dvs. föreliggande patent] och patentnr c2 502143, patentansökningsnummer 9301519-6 [D1] för båda patenten har samma användningsområde och funktion. Det som är skillnaden mellan patenten är namnen på uppfinnarna och olika årtal för inlämnande av patentansökningarna.”

I D1, sid. 2 raderna 18-24, står det att luft får passera upp till de båda fönstrens överände där det i ytterfönstret och eventuellt innanförvarande fönster har upptagits en passage så att den inströmmande luften kan passera nämnda passage till det utrymme som förefinnes innanför fönstret. Vid passagens utlopp kan en regleringsventil vara anbragt.

Ordet ventil betyder anordning som reglerar eller stänger av tillförseln av vätskor eller gaser (luft).

Någon ”teknikhöjd” hos uppfinningen enligt föreliggande patent finns inte.

Värmeåterföringsfönstret enligt patentkrav 6 och 7 saknar nyhet alternativt uppfinningshöjd i förhållande till vad som är känt genom D2.

I typgodkännandebevis 1688/96, se D2, anges vid rubriken ”Produkt” följande. T-l-f-i-fönster (tilluftsfönster), öppningsbart, inåtgående med karm och båge av trä, bestående av en ytterbåge med 4 mm enkelglas samt bestående av en tvåglas förseglad ruta i innerbåge. Se även vad som anges under rubriken ”Monteringsanvisning till T-l-f-i-fönster-funktion” i D2.

Uppgiften i patentets krav 7, att nämnda inre glasyta är en isolerad glasenhet, [motsvarar] en tvåglas förseglad ruta i innerbåge som beskrivs i D2 och är alltså inget som kan betecknas som någon teknisk nyhet.

Uppfinningen enligt de självständiga patentkraven 1, 6 och 8 är inte heller ny alternativt saknar uppfinningshöjd i förhållande till vad som är känt genom de i intyget (D3) omnämnda dokumenten D4-D24, eller dokumenten D26 och D27.

Genom D26 och D27 ”framgår det tydligt i båda dokumenten hur Nibe AB beskriver fönsterlösningar med en inbyggd backventil”.

”Den som vill utnyttja patenträttigheterna [avseende D1] låter sig registreras hos mitt företag LLU och den som vill utnyttja patentet [D1] får stå för registreringskostnaden i förhållande till omsättningen av sin verksamhet.”

Nibe har utvecklat sin talan i huvudsak enligt följande.

Då uppfinningen enligt patentet utgör en förbättring av det fönster som beskrivs i D1, är det en självklarhet att D1 nämns i beskrivningsdelen. På sid. 2 i patentet beskrivs D1 ingående avseende konstruktion, funktion och tillkortakommanden. Vidare beskrivs hur dessa tillkortakommanden löses genom en envägsventil och ett fönster enligt patentets krav 1 resp. 6.

Det finns ingenting i D1 (som är det enda relevanta dokument som anförts mot uppfinningens patenterbarhet) som antyder vare sig problemet som löses genom uppfinningen eller lösningen per se. Således är kraven på nyhet och uppfinningshöjd tillgodosedda.

Enligt den s.k. "Problem-solution approach" kontrollerar man i ett första skede vilka särdrag som skiljer sig mellan huvudkravet och den närmast kända tekniken, och får fram den s.k. "objektiva skillnaden". I det här fallet är särdragen som skiljer patentkravet 1 från den anförda tekniken i princip identiska med alla särdrag i patentkravet 1, och när det gäller särdragen i patentkravet 6 rör det alla särdrag utom särdragen gällande fönstret per se.

Det objektiva problemet blir helt enkelt att ta fram en envägsventil helt enligt patentkravet 1. När det gäller patentkravet 6 blir det att förse ett fönster av den typ som beskrivs i D1 med en envägsventil av den typ som beskrivs i patentkravet 1.

Därefter undersöks om det någonstans i det anförda materialet finns någon lösning på det objektiva problemet; i det föreliggande fallet blir svaret på den frågan ett entydigt nej, eftersom inget av de anförda dokumenten beskriver en envägsventil lämplig för att lösa det objektiva problemet. Även om något av de anförda dokumenten skulle ha beskrivit en sådan ventil, har klaganden att visa att en fackman skulle ha läst dokumentet, det räcker inte att visa att han kunnat läsa det ("could-would approach").

I det aktuella fallet finns dock ännu en ”komplikation” när det gäller LLU:s sak att hävda att uppfinningen saknar uppfinningshöjd, nämligen att det ligger en uppfinning i att upptäcka själva problemet med fönstret enligt D1, samt i att utröna dess orsak; detta ger ytterligare en aspekt på den s.k. "Problem-solution approach", som LLU måste motbevisa för att kunna hävda att uppfinningen enligt patentet saknar uppfinningshöjd.

Det inlämnade typgodkännandebeviset (D2) beskriver bara innehållet i D1, och tillför alltså ingenting nytt i frågan.

När det gäller patenterbarheten hos patentkraven 6 och 7, står det utom rimligt tvivel att fönstret enligt dessa krav är nytt jämfört med såväl D1 som D2, eftersom ingetdera av dessa dokument beskriver något fönster med en envägsventil.

D3, det vill säga "Intyg för mottagande av dokument/handlingar rörande avtal mellan Leif Larsson Utveckling AB och NIBE AB", tillför inte heller någonting - det är på det viset att Nibe testat fönster av den typ som beskrivs i D1 och funnit deras funktion såsom icke tillfredsställande. Under den tid fönstren testades var LL, i sin egenskap av uppfinnare och innehavare av D1, inblandad i utvecklingsarbetet. Intyget enligt D3 skrevs i samband med detta.

Utöver redan kommenterade dokument kommenteras nedan övriga av LLU anförda dokument och deras relevans för bedömning av patenterbarheten hos uppfinningen. Där ej annat anges anser Nibe att dokumentet helt saknar relevans för uppfinningens patenterbarhet. Nibe har emellertid kommenterat de flesta av de anförda dokumenten.

D25 är ett svar undertecknat av näringsminister MO rörande en allmänt hållen fråga om patenträttigheter.

D26 och D27 rör ett upphörande av avtal mellan Nibe och LLU, daterat långt efter stridspatentets inlämningsdag, varför det saknar relevans.

D4 är ett föreläggande utfärdat vid behandlingen av det svenska patentet 9301519-6 (D1), vilket patent hänvisats till i föreliggande patents beskrivningsdel, och som tagits hänsyn till vid såväl PRV:s handläggning av patenteringen som vid invändningsförfarandet.

D5 är ett svar på föreläggandet enligt D4.

D6 är ett meddelande om utlöpt invändningstid för D1.

D7 och D8 hänför sig till mätdata rörande utomhustemperatur och tilluftstemperatur för ett fönster utfört enligt D1.

D9 och D10 är ansökningar hos Nutek för projektmedel avseende utvärdering av ett icke vidare definierat fönster.

D11 och D12 avser ansökningar om projektmedel från Avesta energi för ett fönster "Grytnäsfönstret", vars egenskaper ej närmare definieras.

D13 och D14 avser mätningar av energibesparing för ovan nämnda "Grytnäsfönster" - nederst på förstasidan (sidan ”26”) i D13 visas en principiell skiss på "Grytnäsfönstret", vilket verkar vara identiskt med det fönster som beskrivs i D1. I Vilket fall som helst visas eller antyds ingen envägsventil i samband med fönstret, varför dessa dokuments relevans för uppfinningens patenterbarhet ej överstiger relevansen hos D1.

D15 är fullkomligt obegriplig.

D16 är en rapport från SP avseende provning av ett fönster enligt D1.

D17 avser en bekräftelse på ett telefonsamtal mellan CB och LL rörande en diffusor "omega" - vi ser ingen mot uppfinningens patenterbarhet relevant information i denna bekräftelse.

D18 och D19 utgör beskrivningar av diffusorn "omega", vilken skenbarligen avhandlades i telefonsamtalet som bekräftades i D17.

D20 är en reklambroschyr för en spiskåpa "Casamia" - vi har svårt att inse att detta dokument har någon som helst relevans rörande patentets upprätthållande.

D21 förefaller vara identisk med D18 och D19, med skillnaden att D21 vid något tillfälle i tiden avsänts och tagits emot medelst facsimilteknik.

D22 är ett tillverkningsavtal mellan LL och Älvdalsfönster rörande tillverkning av ett fönster enligt D1.

D23 (sid. 74) är en sekretessförbindelse mellan LLU och TL avseende ett fönster/fönstertillbehör. Det anges inte vilket fönster/fönstertillbehör som avses, varför inte heller detta dokument kan tillmätas någon som helst relevans för uppfinningens patenterbarhet.

D23 (sid. 75-85) avser sekretessförbindelser med likalydande formuleringar som sekretessförbindelsen med sidnummer 74, men är undertecknade av andra fysiska och juridiska personer - självfallet ökar inte detta relevansen gällande uppfinningens patenterbarhet.

D24 (sid. 86-89) är beskrivningar av "Grytnäsfönstret", vilka beskrivningar verkar ha skickats in till olika avdelningar på inrikesdepartementet - såsom tidigare nämnts förefaller "Grytnäsfönstret" vara funktionsmässigt identiskt med det fönster som beskrivs i D1 - att dessa beskrivningar skickats till inrikesdepartementet varken ökar eller minskar deras relevans för uppfinningens patenterbarhet.

D24 (sid. 90-91) är en "kortfattad information om monteringsfärdiga hus". Nibe har svårt att inse skälet för att bringa detta dokument till Patentbesvärsrättens kännedom.

Försåvitt Nibe kan bedöma är de enda dokument som har någon som helst relevans för bedömningen av uppfinningens patenterbarhet de dokument som beskriver fönster enligt D1.

DOMSKÄL

Patentbesvärsrätten konstaterar till att börja med, att det förhållandet att en uppfinning tar sin utgångspunkt i teknik som omfattas av ett tidigare patent i sig inte utgör hinder mot att bevilja patent på uppfinningen. En annan sak är att den senare patentsökta uppfinningen måste uppfylla alla patenterbarhetsvillkor, bl.a. villkoren om nyhet och uppfinningshöjd i förhållande till vad som blivit allmänt tillängligt före dagen för patentansökningen.

I D1 beskrivs ett kopplat fönster med en yttre och en inre fönsterbåge, vilka fönsterbågar t.ex. upptill är försedda med en transversell passage som förbinder den ena sidan av fönstret med den andra. Fönsterbågen hos ett extra fönster är anordnad att tätande samverka med det kopplade fönstrets yttre fönsterbåge, utom nedtill där en spalt är anordnad på grund av frånvaro av tätning, till bildande av ett utrymme mellan det extra fönstret och det kopplade fönstret. Genom denna konstruktion kan luft utifrån strömma genom spalten, in i utrymmet och vidare genom passagen till den andra sidan av det kopplade fönstret. Enligt vad som anges i D1 kan passagens utlopp vara försedd med en inte närmare beskriven ventil (regleringsventil, inställbar ventil).

Ändamålet med konstruktionen är att eliminera de värmeförluster som uppstår vid fönster i byggnader. Det anges även att konstruktionen har till ändamål att på ett billigare sätt, i förhållande till kända lösningar, reducera värmeförlusterna.

Uppfinningen enligt patentets krav 1 avser en envägsventil som innefattar en ventilenhet och ett långsträckt hus, vilket har en ventilsektion som bildar en vinkel på 30-80 grader relativt horisontalplanet och är försedd med öppningar. Ventilsektionen och ventilenheten är anordnade att samarbeta så att de vid i patentkravet angivna tryckförhållanden är i tätande ingrepp med varandra och därmed förhindrar backflöde av luft.

I D1 förekommer ingen uppgift om den nämnda ventilens utformning eller funktion varför uppfinningen skiljer sig från ventilen enligt D1 genom de i patentkrav 1 angivna bestämningarna. Fackmannen som tar del av D1 får inte sådan ledning att han skulle komma fram till envägsventilen enligt patentets krav 1.

D2 beskriver ett fönster som i allt väsentligt överensstämmer med vad som anges i D1. I likhet med D1 nämner D2 förekomsten av en ventil i fönstrets passage/inluftskanal, som är belägen upptill i fönsterbågen. D2, se näst sista stycket under ”Monteringsanvisning till T-l-f-i-fönster-funktion”, anger därutöver följande: ”Täcklist eller ventil: Inluftskanal som är vänd inåt rummet kan en distanserad trälist av målad furu eller annan ventilationsanordning monteras ex. Ja-Jo regelbar ventil med en distans så att luftflödet i fönstret inte kan stängas helt. Om luftflödet stängs uppstår det imma mellan ytter och innerbåge”. Ventilen enligt D2 ska således inte kunna stänga luftflödet helt och fungerar därmed inte som en envägsventil/backventil.

Då D2 inte beskriver en envägsventil i enlighet med patentkrav 1 är den uppfunna envägsventilen ny i förhållande till vad som anges i detta dokument. Och fackmannen får inte sådan ledning av D2 att han skulle komma fram till en envägsventil enligt patentets krav 1.

D18, D19 och D21 avser en anordning som är benämnd Uteluftsdiffussorn Omega. Av dessa dokument framgår bl.a. att diffusorn är långsträckt och försedd med hål samt att den är regler- och avstängningsbar. Ytterligare uppgifter om hur diffusorn är utformad för att göra den regler- och avstängningsbar saknas. Dokumenten innehåller inga uppgifter som skulle leda fackmannen till en envägsluftventil enligt patentets krav 1.

D20 beskriver en anordning benämnd Volymkåpan Casamia. I D20 nämns ventiltyperna kontrollventil, termiskt styrd ventil, tallriksventil och ventil med kallrasskydd. Någon närmare information om dessa ventilers uppbyggnad eller utformning förekommer inte. Fackmannen får således inte sådan ledning av D20 att han skulle komma fram till en envägsventil enligt patentets krav 1.

I den mån dokumenten D4-D17 och D22-25 innehåller någon information om en ventil saknas ytterligare redogörelse för ventilens utformning. Fackmannen får således inte sådan ledning från något av dessa dokument att han skulle komma fram till envägsventilen enligt patentets krav 1.

Av dokumenten D26 och D27, som är upprättade efter aktuell ingivningsdag 22 feb. 2006, framgår att Nibe utvecklat ett tilluftsdon med inbyggd backventil samt att tilluftsdonet fälttestats någon tid före 28 juni 2006. Det framgår emellertid inte av dessa dokument hur backventilen är utformad och inte heller att den skulle ha blivit allmänt tillgänglig före nämnda ingivningsdag. Inte heller dessa dokument kan därför läggas till grund för att uppfinningen saknar nyhet eller uppfinningshöjd.

Med hänsyn till de i målet anförda dokumenten, tagna var för sig eller i kombination, gör Patentbesvärsrätten sammanfattningsvis den bedömningen att fackmannen inte skulle komma fram till uppfinningen. Envägsventilen enligt patentets krav 1 är således ny och har uppfinningshöjd.

Motsvarande bedömning görs för uppfinningen enligt de självständiga patentkraven 6 och 8 vilka omfattar en envägsventil enligt patentkrav 1.

På grund av det anförda ska överklagandet avslås.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 3 (Formulär A)

I avgörandet har deltagit patenträttsråden Per Carlson, ordförande, Anders Brinkman, referent, och Håkan Sandh. Enhälligt.

EE
Visa mer Visa mindre