Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 10-101

Beslutsdatum: 2013-08-15

Lagakraft: 2013-10-16

Målet gäller: Upphävande av patent på anordning för behandling av cellulosamassa i en tvättapparat anordnad med medel för att avlägsna tätningar

Ink datum: 2010-05-03

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 0501288-5

PRV beslutsdag: 2010-04-07

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: D21C9/06

Juridiska sökord: nyhet, uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Tätning; cellulosamassa; tvättanordning; utbytbar

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Metso Paper Inc

Ombud: Hanna Saitton, Metso Paper Sweden AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Andritz OY

Ombud: Awapatent AB

Fler Motparter: -

Referat: Uppfinningen avser en tvättanordning för tvättning och avvattning av cellulosamassa och en tätning avsedd att placeras i tvättanordningen. Tätningen är tvådelad och har en utbytbar slitdel i syfte att minska kostnaderna för byte av tätningen. Tätningen bedömdes sakna uppfinningshöjd.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten avslår överklagandet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLDA YRKANDEN

Metso Paper Inc ansökte den 3 juni 2005 om patent på en uppfinning benämnd ”Anordning för behandling av cellulosamassa”. Patent meddelades den 6 februari 2007. Sedan Andritz OY (Andritz) invänt mot patentet upphävde PRV, genom det överklagade beslutet, patentet den 7 april 2010 med motiveringen att patentkrav 1 saknar nyhet i förhållande till vad som är förut känt genom US 2005/0051473 A1 (D4). Bolaget har därefter bytt namn till Metso Paper Sweden AB (Metso).

Uppfinningen

Av patentets beskrivning framgår bl.a. följande om uppfinningen och dess bakgrund.

Uppfinningen avser en tvättanordning med en fackförsedd trumma för tvättning och avvattning av cellulosamassa. Vidare omfattar uppfinningen en tätning avsedd att användas i en sådan tvättanordning.

För att bibehålla maximal tvätteffekt vill man säkerställa att tvättvätska avsedd för ett specifikt tvättsteg inte förflyttas till ett senare tvättsteg. Tvättvätska som är avsedd för ett tvättsteg senare i processen är renare än den tvättvätska som används i ett föregående tvättsteg. En tryckskillnad mellan stegen gör att tillförd tvättvätska strävar efter att förflytta sig mot det lägre trycket. För att kunna särskilja olika tvättsteg samt formeringssteg och utmatningssteg är de respektive zonerna försedda med axiella tätningar. De axiella tätningarna är placerade mellan den roterande trummans fackvägg och det omgivande höljet.

Fiber och annat oönskat material som samlas mellan fackväggarna på trumman och den längsgående tätningen gör att tätningen slits och måste bytas med jämna mellanrum. I tidigare kända konstruktioner måste trumman lyftas ut från maskinen för att man ska komma åt att byta åtminstone de tätningar som är placerade på den nedre delen av trumman, under en tänkt centrumlinje. När trumman är avlägsnad kan tätningarna plockas bort i en riktning från höljet in mot trummans centrum. För de tätningar som är belägna på trummans övre del, dvs. ovanför centrumlinjen, måste åtminstone det tryckbärande höljet som omsluter trumman avlägsnas. Detta innebär att även röranslutningar och liknande måste plockas bort.

En konstruktion som kräver att hela trumman avlägsnas för tätningsbyte medför långa och relativt komplicerade underhållsstopp. Man har också små möjligheter att ändra tätningens konstruktion.

Dessutom måste tätningen ofta konstrueras i ett mycket tåligt material, för att undvika täta tätningsbyten. En sådan tätning blir oflexibel och dyr och materialvalet styrs till stor del av kraven på hållbarhet till nackdel för flexibilitet i den tätande funktionen.

Ett ändamål med uppfinningen enligt beskrivningen är att lösa ovan nämnda problem.

Detta åstadkoms genom att konstruera tvättanordningen med genomgående öppningar i dess runtomgående hölje varvid de axiella tätningarna tas ut i en riktning utåt från trummans centrum räknat. Företrädesvis tas tätningarna ut i en riktning radiellt utåt.

Genom att konstruera tätningen i två delar, en bärande del och en slitdel, behöver endast slitdelen som ligger närmast trummans fackväggar bytas. Den bärande delen monteras mot åtminstone en positioneringscylinder och slitdelen fästs i den bärande delen. I och med att materialet i slitdelen inte behöver vara detsamma som i den bärande delen av tätningen, kan denna del utformas i ett material som optimeras utifrån dess tätningsfunktion. Materialet i slitdelen kan därmed väljas så att slitaget på trumman minimeras. Exempelvis görs slitdelen av ett polymermaterial. Slitdelen kan även göras av stålmaterial. Företrädesvis görs slitdelen och den bärande delen av material med olika egenskaper. En fördel med den föreliggande uppfinningen är att kostnaden för byte av tätning mini-meras i och med att endast en del av tätningen behöver bytas ut.

Känd teknik

I fortsättningen hänvisas till följande skrifter.

D4: US 2005/0051473 A1

D4de: WO 02/100512 A1

D5: US 5 975 532 A

D6: WO 01/12897 A1

D7: DE 1 014 524

D8: DE 878 795

Yrkanden

Metso har i första hand yrkat att patentet upprätthålls i enlighet med patentkrav 1-6 inlämnade till Patentbesvärsrätten 5 april 2013.

Uppfinningen definieras i patentkrav 1 på följande sätt.

Tätning (11) för placering i en tvättanordning för tvättning och avvattning av cellulosamassa, tvättanordningen innefattande en roterande trumma (1) med ett flertal yttre fack (2) på trumman för massan som ska tvättas, vilka fack avgränsas av axiella fackväggar (3) fördelade längs trummans omkrets, ett stationärt cylindriskt hölje (6) som omsluter trumman varvid ett ringformigt utrymme avgränsas mellan höljet och trumman och där det ringformiga utrymmet medelst i trummans axiella riktning längsgående tätningar avdelas i en formeringszon för formering av massan i trummans fack, minst en tvättzon för tvättning av massan under övertryck och en utmatningszon för utmatning av den tvättade massan där höljet (6) försetts med långsträckta genomgående öppningar (7) i axiell riktning för varje längsgående tätning (11) i vilka de längsgående tätningarna anordnas så att tätningen (11) kan avlägsnas från tvättanordningen i en riktning utåt från trummans centrum räknat, kännetecknad av att tätningen är tvådelad med en första bärande del (13) avsedd att monteras mot en positioneringscylinder (12) och en utbytbar slitdel (14) avsedd att täta mot trummans fackväggar (3).

Uppfinningen definieras i patentkrav 4 på följande sätt.

Tvättanordning för tvättning och avvattning av cellulosamassa, innefattande en roterande trumma (1) med ett flertal yttre fack (2) på trumman för massan som ska tvättas, vilka fack avgränsas av axiella fackväggar (3) fördelade längs trummans omkrets, ett stationärt cylindriskt hölje (6) som omsluter trumman varvid ett ringformigt utrymme avgränsas mellan höljet och trumman och där det ringformiga utrymmet medelst i trummans axiella riktning längsgående tätningar avdelas i en formeringszon för formering av massan i trummans fack, minst en tvättzon för tvättning av massan under övertryck och en utmatningszon för utmatning av den tvättade massan, där höljet (6) försetts med långsträckta genomgående öppningar (7) i axiell riktning för varje längsgående tätning (11) i vilka de längsgående tätningarna anordnas så att tätningen (11) kan avlägsnas från tvättanordningen i en riktning utåt från trummans centrum räknat, kännetecknad av att tätningen (11) är tvådelad med en första bärande del (13) avsedd att monteras mot en positioneringscylinder (12) och en utbytbar slitdel (14) avsedd att täta mot trummans fackväggar (3).

I andra hand har bolaget yrkat att patentet upprätthålls i enlighet med patentkrav 1-3.

Andritz har bestritt ändring och yrkar dessutom att förstahandsyrkandet när det gäller patentkrav 4-6 ska avvisas av Patentbesvärsrätten.

Grunder

Metso har till grund för sin talan anfört att uppfinningen som den definieras i patentkraven är ny och har uppfinningshöjd samt att det nya yrkandet med ändrade patentkrav inte förändrar sakfrågan.

Andritz har till grund för sin talan anfört att uppfinningen såsom den definieras i patentkraven saknar nyhet, alternativt saknar uppfinningshöjd. Andritz har vidare anfört att vad som anges i kraven 4-6 enligt förstahandsyrkandet innebär en otillåten utvidgning av det sökta skyddsomfånget i förhållande till de patentkrav som inlämnades i samband med överklagandet.

Parternas utveckling av talan

Metso har i sammanfattning utvecklat sin talan enligt följande.

Innehållet i de nya kraven 4-6 (tvättanordning) motsvarar innehållet i kraven 1-3 (tätning) varför det justerade yrkandet inte förändrar sakfrågan.

D4/D4de är inriktat på rotorkonstruktionen hos filtret. Om fackmannen trots det skulle konsultera D4/D4de, finner han inget som leder i riktning mot uppfinningen.

Vad gäller tätningsfunktionen, föreslår D4/D4de en komplicerad lösning, där tätningen innefattar ett membran som påverkas av en uppblåsbar kudde med tryckvätska i (t.ex. styckena [0037] och [0092]). Detta leder bort från uppfinningen, i vilken tätningens bärande del är anpassad att monteras mot en positioneringscylinder som styr tätningens anliggning mot fackväggarna och där tätningsfunktionen kan optimeras genom den utbytbara slitdelen. Fackmannen skulle behöva konstruera om tätningen i D4/D4de rejält innan den kan monteras mot en positioneringscylinder.

I D4/D4de anges att valet av syntetiskt material i den bärande delen möjliggör en enklare hantering vid installation och avlägsnande, samtidigt som hög tätningsförmåga erhålls (se s. 5, stycke [0038]). Det är uppenbart att man i D4 tänker sig att hela tätningen ska avlägsnas. Dessutom anges att valet av syntetiskt material görs så att servicelivstiden förlängs, vilket ytterligare leder bort från tanken att utforma tätningen med två delar där en slitdel är utbytbar.

Figur 10 är en mycket schematisk skiss med tydligt överdrivna proportioner. Till exempel sägs figur 10 motsvara området betecknat X i figur 1 men tvättvätsketillförseln sitter helt annorlunda i förhållande till tätningarna.

Storleken hos tätningarna samt tjockleken hos deras beståndsdelar, inklusive tätningsskiktet 132c, är betydligt överdriven i figur 10. Några siffermått vad gäller tjockleken hos tätningarnas beståndsdelar anges inte. Från D4 stycke [0038] framgår dock att tätningarna är utformade som ”plates”, dvs. plattor eller plåtar. Det som invändaren vill likställa med utbytbar slitdel benämns ”sealing layer”, dvs. tätningsskikt. (D4de använder motsvarande begrepp ”Platten”, ”Dichtschicht”). Från D4/D4de framgår klart att ”sealing layer”/Dichtschicht” är en ytbeläggning, se stycke [0038] i D4 och s. 15, rad 20-22 i D4de. Dessa termer, i synnerhet ”skikt”, indikerar i allmänhet en tämligen begränsad tjocklek. Den allmänna och välkända betydelsen av såväl engelska termen ”coating” som tyska termen ”Belag” är beläggning.

I D4/D4de appliceras alltså beläggningen på den bärande delen som en ytbeläggning integrerad med tätningen, vilken till sin natur inte är löstagbar. Det finns inget i D4/D4de som antyder att tätningsskiktet skulle vara löstagbart.

Det är oklart vad den detalj i figur 10 i D4/D4de som invändaren hävdar är ett skruvförband föreställer. Detaljen nämns överhuvudtaget inte i D4/D4de. Den skulle t.ex. kunna illustrera en slitvarnare, dvs. en givare som sträcker sig in i tätningen och indikerar nötning ner till en viss nivå eller ett urtag med gängat avslut, anpassat för mottagning av en lyftögla med hjälp av vilken tätningen lyfts. Detaljen kan ha en rad funktioner, däribland att stödja membranet 132d, att hålla fast något som inte ses i just det snitt som figur 10 visar eller att tillföra ytterligare stabilitet.

Oavsett om det rör sig om ett skruvförband eller något annat så utesluter inte detaljen att tätningsskiktet är en ytbeläggning integrerad med tätningen.

D4/D4de visar således inte någon tvådelad tätning med en bärande del avsedd att monteras mot en positioneringscylinder och en utbytbar slitdel avsedd att täta mot trummans fackväggar.

Den tekniska effekten av dessa särdrag vilka finns i uppfinningen är att endast slitdelen behöver bytas vid underhåll samt att tätningen kan utformas på ett mer flexibelt sätt eftersom slitdelens material kan väljas oberoende av materialet i tätningens bärande del. Detta medför en bättre tätningsfunktion samt mindre slitage på trumman då slitdelen kan anpassas så att den nöts i stället för trumman. Trumman behöver alltså inte bytas eller åtminstone inte bytas lika ofta.

Det problem uppfinningen löser i förhållande till D4/D4de är alltså att tillhandahålla en tätning med enklare och billigare material och som möjliggör förbättrad tätningsfunktion.

D5 avser pappersmaskiner vilka tillhör ett annat teknikområde än uppfinningen och den genom D5 kända tätningen utgör en helt annan typ av tätning. Fackmannen skulle inte försöka kombinera D4/D4de med D5. Ett försök till kombination blir orimligt då maskinen i D5 förutsätter att luft sugs in genom små hål i valsen för att hålla pappret mot valsens utsida. Ett så stort hål att tätningen kan avlägsnas genom det, skulle medföra att pappret sugs in och förstörs.

D6 avser en annan typ av anordning än uppfinningen, nämligen en valspress där massa avvattnas på en vals nedsänkt i ett tråg. Någon fackförsedd trumma finns inte i D6 och inte heller zoner avdelade av längsgående tätningar. D6 avser en ringformig ändtätning som tätar mot änden på valsen, således en helt annan typ av tätning med ett annat syfte än de längsgående tätningar uppfinningen avser.

D7 nämner att fackväggarna kan förses med slitytor. De längsgående tätningarna i D7 är inte försedda med slitytor och i skriften anges uttryckligen att tätningarna enkelt kan bytas. D7 leder således bort från uppfinningen och ger inget incitament till att göra längsgående tätningar tvådelade med utbytbar slitdel.

Sammanfattningsvis ger varken D4/D4de eller övriga dokument något incitament till att göra en längsgående tätning enligt ingressen till krav 1 tvådelad med utbytbar slitdel. Lösningen enligt uppfinningen är fördelaktig och ligger inte nära till hands för fackmannen. Således har uppfinningen enligt krav 1-6 nyhet och uppfinningshöjd.

Andritz har i sammanfattning utvecklat sin talan enligt följande.

Patenthavarens överklagande gällde endast upprätthållande av patentet i ändrad lydelse enligt de samtidigt inlämnade patentkraven 1-3 avseende en tätning. Det fanns inget yrkande om upprätthållande av patentet såsom det beviljades. Det nya förstahandsyrkandet innehåller emellertid, jämte patentkraven 1-3 dessutom patentkrav 4-6 avseende en tvätt-anordning, vilket är en utvidgning av överklagandet efter överklagandetidens utgång.

De självständiga kravens definition av tätningen är mycket bred och omfattar endast att den har en bärande del och en utbytbar slitdel. Det finns i patentet inte angivet några detaljer om tätningen som gör den specifik för användning i den angivna tvättanordningen.

D4 visar en tvättanordning av den typ som definieras i ingressen till patentkrav 1 och beskriver vidare en tvådelad tätning (”zone-separating means”, 132) med en bärande del (”strip”, 132a) och en slitdel (”sealing layer”, 132c). Den bärande delen är lämpad för, och i synnerhet avsedd, att monteras mot en positionscylinder (”covering element”, 115), se styckena [0034] och [0094]-[0096]. Slitdelen som är lämpad för, och i synnerhet avsedd, att täta mot trummans väggar, se stycke [0091] appliceras som en ytbeläggning på den bärande delen.

Det finns ingenting i D4de som indikerar att slitdelen skulle vara en integrerad ytbeläggning. Den konstaterade betydelsen ”beläggning” av termen ”Belag” kan inte utan vidare inskränkas till ”ytbeläggning”.

Detta styrks av figur 10 vari visas slitdelen 132c som en platta av ungefär samma tjocklek som den bärande delen 132a. Vidare framgår av figur 10 att plattan som utgör slitdelen är fäst vid den bärande delen med ett skruvförband, vilket styrker slutsatsen att slitdelen kan avlägsnas från den bärande delen.

Optimering av underhåll av tätningen är en faktor som diskuteras i D4. Det framgår exempelvis av stycke [0038] att valet av ytbeläggning kan utformas beroende på önskvärda egenskaper vid en specifik användning. Om önskad flexibilitet hos tätningen önskas vore det således ett uppenbart alternativ att använda en utbytbar slitdel (ytbeläggning) i tätningen enligt D4.

Det skulle vara närliggande för en fackman på området att välja en slitdel som är utbytbar då detta är ett självklart alternativ när slitdelen är en applicerbar ytbeläggning, företrädesvis av ett syntetiskt material.

Tätningen i D5 är inte av annan typ än tätningen i patentet bara för att det används i en annan maskin. I själva verket är användningarna likartade, eftersom den tvådelade tätningen i D5 används för avdelning av sugvalsens insida i axiellt riktade vakuumkammare, medan den tvådelade tätningen i patentet används för avdelning av det ringformade utrymmet mellan höljet och trumman i axiellt riktade fack.

Det som definieras i patentkraven enligt patenthavarens samtliga yrkanden saknar nyhet i förhållande till vad som visas i D4/D4de, alternativt saknas uppfinningshöjd i förhållande till vad som visas i D4/D4de ensamt eller vad som visas i D4/D4de i kombination med vad som visas i D5, D6 eller D7/D8.

DOMSKÄL

Patentbesvärsrättens prövning av målet

Som klaganden, tillika patenthavaren, slutligen bestämt sin talan innefattas i förstahandsyrkandet både patentkraven 1-3 och 4-6 medan andrahandsyrkandet är inskränkt till att avse endast patentkraven 1-3, vilka patentkrav alltså är gemensamma för båda yrkandena.

Patentbesvärsrätten finner det därför ändamålsenligt att inledningsvis pröva frågan om uppfinningens patenterbarhet med avseende på patentkraven 1-3.

Nyhet och uppfinningshöjd

Vad beträffar frågorna om uppfinningen enligt första- och andrahandsyrkandets patentkrav 1-3 har nyhet och uppfinningshöjd gör Patentbesvärsrätten följande bedömning.

Uppfinningen enligt patentkrav 1 avser en tätning för placering i en trumtvättanordning för tvättning och avvattning av cellulosamassa. Tätningen är tvådelad med en första bärande del avsedd att monteras mot en positioneringscylinder och en utbytbar slitdel avsedd att täta mot trummans fackväggar. I kravet anges även det specifika utförandet av tvättanordningen i vilken tätningen är tänkt att anordnas och att tätningen kan avlägsnas i en riktning utåt från trummans centrum räknat.

Tätningen enligt krav 1 är inte begränsad till att bestå av endast två delar. Detta framgår bl.a. av att i det osjälvständiga kravet 2, som är underordnat det självständiga kravet 1, anges att tätningen dessutom är försedd med en fästanordning.

Av de dokument som anförts i målet får D4 anses representera den teknik som kommer uppfinningen närmast. Detta dokument beskriver långsträckta tätningar placerade i en trumtvättanordning. Tätningarna delar in tvättrumman i olika fack och kan liksom den patenterade tätningen avlägsnas i en riktning utåt från trummans centrum. En sådan känd tätning innefattar en del (132a) på vilken ett tätande skikt (132c) är fäst. Det tätande skiktet är konstruerat för att kunna täta mot överdelen av trummans fackväggar (se D4, stycke [0091] och figur 10).

Särdragen i patentets krav 1 som hänför sig till tvättanordningens utformning gäller endast användningen av tätningen och innefattar inte något konstruktionsmässigt särdrag hos tätningen.

Sådana särdrag som endast hänför sig till den avsedda användningen anses enligt praxis inte vara särskiljande gentemot känd teknik om inte någon modifiering krävs i den tekniska utformningen av den kända anordningen eller att den är olämplig för den angivna användningen, jmf Patentbesvärsrättens dom i mål P 01-218.

Särdragen i krav 1, avseende tvättanordningens utformning, ska således tolkas så att tätningen ska vara lämplig att användas i en tvättanordning av det slag som anges i ingressen av kravet.

Då den genom D4 kända tätningen används i en trumtvättanordning av liknande slag som den i krav 1 angivna tvättanordningen och denna kända tätning inte kan anses olämplig för den avsedda användningen kan de aktuella särdragen i krav 1 inte anses särskiljande gentemot den i D4 kända tekniken.

På samma sätt hänför sig särdraget i kravets 1 kännetecknande del ”avsedd att monteras mot en positioneringscylinder” till en avsedd användning av tätningen och tolkas så att den första bärande delen av tätningen ska vara lämplig att monteras mot en positioneringscylinder.

Den genom D4 kända tätningen är konstruerad för att kunna fästas mot ett yttre borttagbart hölje varvid tätning och hölje kan avlägsnas samtidigt för att utföra reparationsarbete på tätningen, jmf D4, stycke [0033] och [0034]. Med hänsyn härtill och till att den patenterade tätningen inte innefattar något konstruktionsmässigt särdrag som gör den speciellt lämplig för denna avsedda användning får även den genom D4 kända tätningens del 132a anses vara lämplig att monteras mot en positioneringscylinder. Inte heller särdraget ”avsedd att monteras mot en positioneringscylinder” kan således anses vara särskiljande gentemot den i D4 kända tekniken.

Särdrag som endast återfinns i en ritning kan anses tillhöra teknikens ståndpunkt bara om en fackman därur kan utläsa teknisk lärdom utan att ha tillgång till någon annan beskrivning. Även om en ritning utgör en skissartad framställning och inga exakta mått kan utläsas därur gör Patentbesvärsrätten bedömningen att en fackman som studerar ritningsfigur 10 och beskrivningen drar slutsatsen att det tätande skiktet 132c och delen 132a är två ihopsatta delar som kan göras av olika material.

Det framgår dock inte av figur 10 eller av beskrivningen i övrigt hur de två delarna är ihopsatta eller om någon del är utbytbar. Även om det i figuren antyds att delarna, som Andritz hävdar, skulle kunna vara ihopsatta med ett skruvförband är detta inte något som, enligt Patentbesvärsrättens bedömning, entydigt kan utläsas ur figuren.

Med hänsyn till vad som nu sagts får den återstående skillnaden gentemot känd teknik i D4 anses vara att tätningen som den definieras i patentkravet 1 innefattar en utbytbar slitdel.

Uppfinningen enligt patentkrav 1 har därför nyhet gentemot känd teknik.

Vad därefter beträffar frågan om uppfinningen har uppfinningshöjd gör Patentbesvärsrätten följande bedömning.

Av dokumentet D4 framgår att det cylindriska stationära höljet som omger tvättrumman är försett med öppningar för att kunna göra underhåll alternativt utföra reparationsarbeten på tätningarna (se D4 kolumn [0033] och [0034]).

Tätningen enligt uppfinningen utgör i förhållande till den genom D4 kända tätningen, en lösning på problemet att minska kostnaderna för byte av tätning (jmf patentets beskrivning s. 6, rad 1-4). Detta åstadkoms genom att den del av tätningen som slits mest görs utbytbar.

En fackman som ställs inför problemet att göra det billigare att byta ut den genom D4 kända tätningen finner en lösning i D6. D6 beskriver en lösning på problemet med att byte av tätningar är förenade med stora kostnader. Då en del av en tätning utsätts för mer slitage än resten av tätningen blir det billigare att konstruera tätningen så att endast den del av tätningen som slits mest behöver bytas (se s. 2, rad 25-29 och s. 3, rad 34- s. 4, rad 19).

Visserligen avser tekniken i D6 en tätning med en annorlunda konstruktion än den i uppfinningen aktuella tätningen; men det problem med kostnader i samband med byte av tätning i en tvättanordning för avvattning av massa är detsamma. Fackmannen skulle därför för att lösa problemet med höga kostnader i samband med byte av tätningar utnyttja informationen i D6 och konstruera tätningen i D4 så att det tätande skiktet (132c) blir utbytbart.

Tätningen enligt patentkrav 1 kan av ovan angivna skäl inte anses väsentligen skilja sig från känd teknik och anger således inte en patenterbar uppfinning.

Med denna utgång i frågan om uppfinningens patenterbarhet när det gäller patentkraven 1-3 finns det ingen anledning för Patentbesvärsrätten att vidare behandla patentkraven 4-6 enligt förstahandsyrkandet.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

I avgörandet har deltagit patenträttsråden Peter Strömberg, ordförande, Yvonne Siösteen, referent och Hélene Eliasson. Enhälligt.

LC Visa mer Visa mindre