Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 10-134

Beslutsdatum: 2013-09-13

Lagakraft: 2013-11-14

Målet gäller: Upphävande av patent på system och förfarande för ångbasning av flis i samband med tillverkning av kemisk cellulosamassa

Ink datum: 2010-06-08

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 0502667-9

PRV beslutsdag: 2010-04-07

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: D21C1/02

Juridiska sökord: Uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Ångbasning; Flis; Cellulosamassa; Spädluft

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Andritz Inc.

Ombud: AWAPATENT AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Metso Paper Sweden AB,556018-7303 (tidigare Metso Fiber Karlstad AB ändr./LC)

Ombud: Hans Furhem

Fler Motparter: -

Referat: PBR har funnit av system för ångbasning av flis respektive förfarande för ångbasning av flis har nyhet respektive uppfinningshöjd i förhållande till känd teknik.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten avslår överklagandet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLDA YRKANDEN

Kvaerner Pulping AB, numera Metso Paper Sweden AB, (Metso) beviljades den 5 september 2006 patent på ”System och förfarande för ångbasning av flis i samband med tillverkning av kemisk cellulosamassa”. Sedan Andritz Inc invänt mot patentet avslog PRV invändningen. PRV fann i sitt beslut att uppfinningen uppvisar nyhet och uppfinningshöjd samt att beskrivningen är tillräckligt tydlig för att en fackman med ledning av denna ska kunna utöva uppfinningen.

Följande dokument har anförts:

D1: Allén, T., “NCG Handling, Incineration Concerns Drive Need for Safe System Design”, (april 2001), PULP & PAPER, sid. 39-41

D2: Green, R.P. och Hough, G., “Chemical Recovery in the Alkaline Pulping Processes”, (1992), Atlanta: TAPPI PRESS, ISBN 0-89852-255-2, sid. 41-42

D3: Bell, M., “Dilute Non-Condesible Gas Systems Are Designed for Greater Efficiency”, (juni 1996), PULP & PAPER, sid. 99-101

D4: ritningar av system med beteckning AL-945611-01 (bilaga 2, ritningar 1-3)

D5: Roberto E. Santos et al., “Firing of Non-Condensible Waste Gas Stream in Stand Alone Modular Inceneration Systems”, Coen, White paper,1992 Inceneration Conference, Albuquerque, New Mexico 1992

D6: US5676797 A

Dokument D1-D3 anfördes vid PRV och D4-D6 tillfördes vid överklagandet till Patentbesvärsrätten.

Uppfinningen

Av patentets beskrivning framgår bland annat följande om uppfinningen och dess bakgrund.

Uppfinningen avser ett system och ett förfarande för ångbasning av flis i samband med tillverkning av kemisk cellulosamassa och syftar till att åstadkomma säker hantering av de gaser som då bildas. Vid sådan tillverkning ska luft och fukt drivas ut från flisen och samtidigt värma flisen mot önskad processtemperatur. För att åstadkomma detta förvärms flisen med ånga. När varm ånga tillförs flisen, så kallad basning, skapas skadliga och giftiga gaser, Non Condensable Gases (NCG), vilka lätt kan få en explosiv koncentration. För att undvika explosionsrisk ska koncentration av NCG överstiga en övre nivå eller understiga en nedre nivå. Vid basning av flis genereras stora mängder s.k. svaggaser, dvs. gaser med låg koncentration av NCG.

I konventionella kända system används ofta ren ånga för värmning i flisfickan och svartlutsånga för värmning i basningskärlet som följer efter flisfickan. Svartlutsånga innehåller även mycket sulfider, så kallade TRS-gaser (Total Reduced Sulfur), vilka är giftiga. Dessa TRS-gaser kan läcka upp eller medvetet vädras till flisfickan från basningskärlet till exempel vid driftstörningar. I kända system förekommer ibland också att TRS-gaser vädras eller läcker till omgivningen.

Den kända tekniken har identifierat problemet med att man önskar minimera läckage av skadliga och giftiga gaser som uppstår vid förbasning med varm ånga. Normalt har man från flisfickan en ventilering av svaggaser till ett destruktionssystem och ytterligare en ventilering av gaser från basningskärlet. Vid ökning av NCG, vilket kan uppstå vid störningar i processen, måste luftmängderna temporärt ökas kraftigt för att hålla koncentrationen av NCG under risknivå. Detta medför att systemen normalt dimensioneras för att hantera normalflöden och vid driftstörningar blåses överskottsgaser direkt ut i atmosfären via vädringsskorsten.

En annan lösning för att minimera volymerna av svaggaser är att använda en teknik som kallas ”cold-top”-kontroll. Då kontrolleras flödet av flis genom flisfickan så att ett stabilt pluggflöde skapas genom fickan. Ångtillsättning sker kontrollerat så att endast flisen i fickans nedre del uppvärmes.

Andra kända system för att reducera svaggasers explosionsrisk är kostnadskrävande och medför energiförluster.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande uppfinning är att minimera risker med läckage av svaggaser vid flisbasning och att undvika ovan angivna nackdelar med känd teknik.

Ett annat syfte är att få ett säkert system med enkel reglering där man ser till att svaggaser som leds från flisfickan håller en koncentration av NCG som alltid ligger väl under den nivå vid vilken gasblandningen blir explosiv.

Ännu ett syfte är att använda en kondenseringsanordning i svaggassystemet så att man tidigt i svaggassystemet kan reducera gasvolymerna, varigenom en effektiv reduktion av svaggasernas volym kan erhållas om plötsligt stora genomslagsflöden av ånga kommer ut ur flisfickans topp och därigenom undvika sedvanlig utvädring till atmosfär.

Ytterligare ett syfte är att säkerhetssystemet ska vara användbart vid s.k. ”cold-top”-reglering.

Ovan nämnda syften åstadkommes genom ett system och ett förfarande. Systemet innefattar ett kärl, i vilket flisen basas med ånga. I kärlets topp finns en ventilationskanal för bortledning av svaggaser. I syfte att förhindra att svaggaserna når en sådan koncentrationsnivå att de blir explosiva detekteras med en gasgivare en processparameter som är direkt eller indirekt indikativ på andelen fukt i kärlets övre del. När processparametern överstiger ett förutbestämt tröskelvärde öppnas via styrorgan en spädningsledning för luft ansluten till nämnda ventilationskanal. Förfarandet innefattar att flis matas till ett kärl, ånga tillsätts och gaser bortleds från kärlets topp. En processparameter indikativ för andelen fukt i gaserna i kärlets topp detekteras och spädluft tillsätts gaserna som funktion av den detekterade processparametern, där mängden spädluft ökar vid ökande fukt i gaserna.

Yrkanden

Andritz har vidhållit att patentet ska upphävas.

Metso har hållit fast vid att patentet ska bestå.

Uppfinningen definieras i de självständiga patentkraven 1 och 9 på följande sätt:

1. System för ångbasning av flis i samband med tillverkning av kemisk cellulosamassa,

vilket system innefattar ett kärl (1) vilket i toppen av kärlet är försett med ett inlopp i vilket flis inmatas till kärlet, och ett utlopp i kärlets botten från vilket behandlad flis matas ut från kärlet, en matningsanordning för inmatning av flis till kärlet så att flisen i detta kärl etablerar en övre flisnivå mellan inlopp och utlopp, och en gasfas mellan denna övre flisnivå samt kärlets topp, åtminstone ett munstycke för tillsättning av ånga (ST) är anordnad i kärlet med utlopp under den etablerade flisnivån, en ventilationskanal (2A-2B) anordnad i kärlets övre del och ansluten till ett svaggassystem (DNCG sys) samt en gasgivare (3) för detektering av processparametrar i kärlets övre del, vilken processparameter är direkt eller indirekt indikativ på andelen fukt i kärlets gasfas kännetecknad av att till ventilationskanalen (2A-2B) är ansluten åtminstone en spädningsledning (5a-5d) vilken i sin ena ände är ansluten till omgivande atmosfär (ATM) och i sin andra ände är ansluten till ventilationskanalen via en ventil (4a-4d), styrorgan (CPU) anslutet till gasgivaren (3) och ventilen (4a-4d) i spädningsledningen (5a-5d), vilket styrorgan öppnar ventilen när processparametern överstiger ett förutbestämt första tröskelvärde.

9. Förfarande vid ångbasning av flis i samband med tillverkning av kemisk cellulosamassa där flisen matas in kontinuerligt till toppen av ett kärl (1) för etablering av en flispelare inuti kärlet mellan kärlets topp och botten och där ånga (ST) tillsättes flispelaren i syfte att basa flisen, varefter den basade flisen matas ut från kärlets botten, och där den bortledning av gaser sker från kärlets topp vilka gaser innehåller ånga, luft samt NCG gaser kännetecknat av

att en processparameter indikativ för andelen fukt i gaserna i kärlets topp detekteras och att spädluft tillsättes dessa gaser som bortledes från kärlets topp som funktion av den detekterade processparametern, där mängden spädluft ökar vid ökande fukt i gaserna.

Grunder

Andritz har till grund för sin talan hållit fast vid att uppfinningen inte skiljer sig väsentligt från vad som är förut känt.

Metso har till grund för sin talan anfört att uppfinningen är ny och har uppfinningshöjd.

Utveckling av talan

Andritz har i huvudsak anfört följande.

Allmän tillgänglighet av D4

1998 sålde Andritz ett system enligt ritningar (D4) till Weyerheuser Company, New Bern, North Carolina, USA (Weyerheuser) utan något förbehåll om sekretess. Ritningarna är uppdaterade den 12 november 1998 och visar systemet så som det byggdes. Systemet blev därför allmänt tillgängligt genom denna försäljning.

Systemet i D4 var vid försäljningstillfället tvunget att underkastas kontroll av den amerikanska miljöskyddsmyndigheten Environmental Protection Agency (EPA). Denna kontroll innebar att ritningar avseende systemet som det byggdes måste tillställas myndigheten. Systemet enligt D4 har alltså blivit allmänt tillgängligt genom handläggningen vid EPA.

Uppfinningshöjd

D1-D3

Av D1 framgår att det är viktigt att övervaka och styra gassammansättningen från en flisficka och där redogörs för vilka gassammansättningar som är brandfarliga vid en viss temperatur. Ett NCG-system ska utformas för olika ändamål, varav ett är att stabilisera systemet genom att tillsätta luft. Tillsatsen ska varken vara för stor eller för liten, vilket ger fackmannen insikten att tillsatsen av spädluft måste styras. D1 diskuterar automatisk reglering av NCG-system i termer av systemförreglingar, systemvillkor och styrlogik och anger att temperaturstyrning kan utnyttjas för styrning av NCG-system. Öppning av en spädluftventil med hjälp av ett styrorgan, liksom att välja temperatur som den processparameter som påverkar styrorganet är självklara fackmannamässiga detaljlösningar.

D2 visar ett system (figur 3.5) för hantering av brandfarliga gaser, där spädluft tillförs gaserna via en ventil i syfte att göra hanteringen säkrare. Av D2 framgår att korrekt hantering av gaser från flisfickan är viktig och att spädluft måste tillsättas för att säkerställa att den gas som transporteras har en ofarlig sammansättning. Det är uppenbart för fackmannen att använda ett system där spädluft tillförs genom en ledning via en ventil enligt figur 3.5 för utgående gaser från flisfickan. Genom textavsnittet "If the combustible concentration rises above 50% of the LEL (Lower Explosion Limit) during system upsets, then the system is vented or shutdown until the problem is corrected" på sid. 41 i D2 är det känt att utföra styrning av spädluft baserat på ett tröskelvärde. Att genom öppning styra ventilen är en självklar fackmannamässig detaljlösning, i synnerhet som anförd teknik (D1) diskuterar reglering av NCG-system i termer av systemförreglingar, systemvillkor och styrlogik. Eftersom det finns ett fysikaliskt samband mellan NCG-koncentrationen och fuktandelen i fliskärlets gasfas måste varje mätning i avsikt att fastställa NCG-koncentrationen vara en mätning av en processparameter som är indikativ på andelen fukt. Från Dl är det känt att utnyttja temperaturmätning för styrning av NCG-system.

D3 beskriver till exempel hur en LEL-mätare kan användas för att bestämma andelen självantändliga gaser i en gasblandning.

D1-D3, vilka behandlar samma problemställning som patentet, ger fackmannen anvisningar om hur man i samband med konventionell ångbasning kan ordna svaggashantering på det sätt som anges i de självständiga kraven. De anpassningar som gjorts av det patenterade systemet och förfarandet enligt kraven 1 och 9 är endast fackmannamässiga lämplighetsåtgärder som inte kan anses ha uppfinningshöjd.

D2 i kombination med D1

I det överklagade beslutet betraktas D2 som den närmaste kända tekniken. Som skillnader mellan uppfinningen och vad som framgår av D2 anger PRV i sitt beslut

a) att en gasgivare är placerad i basningskärlet,

b) att gasgivaren är indikativ på andelen fukt i kärlets gasfas,

c) att det till gasgivaren finns ett styrorgan anslutet för öppning av en ventil och

d) att öppning sker när ett bestämt tröskelvärde hos gasgivaren passeras.

Det självständiga förfarandekravet anger dock inte något om särdragen a) och d).

Vad gäller särdraget a) anger förfarandekravet endast att man ska detektera en processparameter som är indikativ för andelen fukt i gaserna i kärlets topp. Gasgivaren kan alltså lika väl vara placerad utanför kärlet, eftersom gaser som lämnar kärlet är representativa för vilka omständigheter som råder i kärlets övre del.

Vad gäller särdraget d) anger förfarandekravet endast att mängden spädluft ökar vid ökande värde från gasgivaren, inte att öppning sker vid ett visst tröskelvärde.

Vad gäller särdraget b) kan först konstateras att patentet beskriver att den detekterade processparametern kan vara temperatur. Vidare måste, eftersom det finns ett fysikaliskt samband mellan NCG-koncentration och fuktandel, varje mätning i avsikt att fastställa NCG-koncentration vara en mätning av en processparameter som är indikativ på andelen fukt.

NCG-systemet i Dl får, i enlighet med vad som angetts ovan, förstås omfatta öppning av spädluftventilen med hjälp av ett styrorgan (särdrag c), liksom att låta temperaturen vara den processparameter som påverkar styrorganet (särdrag b).

D1, vilket behandlar samma problemställning som patentet, ger alltså fackmannen anvisning om hur man i samband med konventionell ångbasning kan ordna svaggashanteringen på det sätt som anges i de självständiga kraven.

Åtminstone det självständiga förfarandekravet saknar uppfinningshöjd i förhållande till D2 i kombination med Dl. Vidare får den exakta placeringen av gasgivaren (särdrag a) samt utnyttjandet av ett tröskelvärde (särdrag c) anses vara fackmannamässiga detaljlösningar, varför inte heller det självständiga systemkravet har uppfinningshöjd.

Den hantering av koncentrationen av explosiva gaser i gaser som bortleds från en flisficka i D4 överensstämmer i allt väsentligt med vad som definieras i de självständiga patentkraven. I ljuset av D4, där från flisfickan avdragna gaser vid transport genom en ventilationskanal passerar flera gasgivare av vilka en via ett styrorgan styr en ventil som släpper in spädluft i ventilationskanalen, är det närliggande för en fackman att i samband med konventionell ångbasning ordna svaggashanteringen enligt de självständiga kraven.

Vidare är implementering av spädluftreglering en rutinåtgärd.

Det är genom bland annat D5 och D6 välkänt att man vid en massafabrik måste ta hänsyn till förekomst av NCG, att koncentrationen av explosivt material måste hållas under explosionsgränsen och att man använder luft för att späda NCG i syfte att hantera explosionsrisken. En fackman är väl införstådd med dessa säkerhetsåtgärder och det får då anses vara en rutinåtgärd att implementera system för analys av NCG-halt och reglering av spädluft.

I ljuset av D4, eventuellt i kombination med Dl, D2 och/eller D3 och mot bakgrund av D5 och D6, är det närliggande för en fackman att i samband med konventionell ångbasning ordna svaggashanteringen enligt de självständiga kraven.

Metso har i huvudsak anfört följande.

Allmän tillgänglighet av D4

Metso vitsordar inte att ett system enligt D4 skulle ha levererats. Metso bestrider också att en anläggning D4 skulle vara allmänt tillgänglig enkom av det skälet att leverans skulle ha skett. En leverans kan mycket väl vara förenad med hemlighållande.

Vad gäller öppen utövning åligger det enligt praxis vid EPO alltid invändaren att bevisa vad som levererats, när det levererats och hur det levererats.

Att systemet skulle vara underkastat kontroll av EPA och av det skälet vara allmänt tillgängligt är ingenting som invändaren har kunnat styrka. Inte ens att EPA varit involverat och gett godkännande eller bevis att dokumentationen skulle blivit allmänt tillgänglig har ingivits.

Uppfinningshöjd

D1-D3

PRVs bedömning av dokumenten D1-D3 är i allt väsentligt korrekt.

D1 må visa att det kan finnas reglersystem, förreglingar etc., men bidrar inte till att klarlägga situationen vid hantering av svaggaserna vid källan av flisfickan.

I D2 visas bara ett spjäll för luftspädning ("Dilution air damper") som ansluts till alla svaggaskällor, men ingenting om hur detta spjäll är styrt.

D3 må nämna att man kan använda en LEL-mätare, men är i övrigt helt tyst om hur man skall reglera utspädning i svaggasflödet från en flisficka. Hur denna ska användas i ett reglersystem som i realtid kompenserar för momentana driftstillstånd saknas. Ingenting i D3 definierar ett spädsystem som selektivt och automatiskt öppnar en ventil för tillförsel av spädluft först om en parameter i flisfickan överstiger ett tröskelvärde.

D4-D6

Det i D4 redovisade systemet fungerar inte enligt patentkravens definitioner. Både en funktionell systembeskrivning och ett förreglingsschema, från vilket man kan tolka funktionalitet i systemet, saknas.

Inte heller D5 eller D6 är relevanta. Att man i kända system har kontinuerlig spädning för att hålla gaserna vid en koncentration under explosionsgränsen är vad dessa dokument visar. Att hålla uppe flödet i systemet genom tillsättning av luft är ett välkänt sätt att säkerställa att hastigheten är högre än flamfronthastigheten, så att en eventuell antändning av svaggaserna inte resulterar i att flamfronten går baklänges i systemet.

DOMSKÄL

Allmän tillgänglighet av D4

Frågan gäller om ett system enligt D4 blivit allmänt tillgängligt genom öppet utnyttjande vid en försäljning och/eller genom handläggning hos EPA.

Vid bedömning av om en uppfinning blivit allmänt tillgänglig, till exempel genom att den utnyttjats öppet, gäller att den som påstår detta har bevisbördan. Härvid ska beaktas den omständigheten att en part i praktiken ensam disponerar över den bevisning som kan finnas. Övertygande fakta ska framläggas beträffande när det påstådda utnyttjandet har skett, vad det påstådda utnyttjandet omfattar samt hur det påstådda utnyttjandet har skett, det vill säga om det varit öppet eller konfidentionellt.

Andritz har uppgett att ett system enligt bifogade ritningar (D4) såldes år 1998 till Weyerheuser. Av det inlämnade underlaget (D4) framgår dock inte att leverans har skett. Någon annan bevisning till styrkande av försäljning har inte lagts fram. Andritz kan därmed inte anses ha visat att ett system enligt D4 blivit allmänt tillgängligt genom öppet utnyttjande.

Andritz har vidare uppgett att ritningar avseende systemet tillställts den amerikanska myndigheten EPA och att dessa genom handläggningen där blivit allmänt tillgängliga. Av det inlämnade underlaget (D4) framgår dock inte att det inlämnats till EPA. Inte heller har på annat vis styrkts att handlingar avseende ett system enligt D4 skulle ha inlämnats till EPA eller på vilket sätt en hantering hos EPA skulle ha inneburit att de blivit allmänt tillgängliga. Det är följaktligen inte visat att systemet enligt D4 handlagts av EPA.

Sammanfattningsvis har Andritz varken visat att ett system enligt ritningarna i D4 har öppet utnyttjats vid försäljning eller att det har blivit allmänt tillgängligt genom handläggning vid EPA.

Nyhet och uppfinningshöjd

Patentbesvärsrätten konstaterar att uppfinningen är ny och gör följande bedömning av uppfinningshöjd.

Uppfinningshöjd D2

Av de i målet förekommande allmänt tillgängliga dokumenten får D2 anses representera den teknik som kommer uppfinningen närmast.

Dokument D2 behandlar transportsystem för icke kondenserbara gaser i pappersbruk med fokus på hantering av de svaggaser som genereras i olika processer. Svaggasers koncentration av brännbara ämnen övervakas för att säkerställa att de alltid befinner sig under explosionsrisknivå, LEL. Om koncentrationsnivån vid driftrubbningar stiger till en nivå som är 50 % av LEL ventileras systemet eller stängs ned tills problemen är åtgärdade.

Under rubrik ”Chip bin Gas” (”gas från flisficka”) diskuteras speciellt gaser från kärl där man behandlar flis. Lämplig behandling av flisgaser inkluderar kylning, kondensering och skrubbning för att eliminera så mycket terpentin som möjligt. I figur 3.6 illustreras övergripande hur flisgaser kan omhändertas och kylas i kondensor följd av skrubber. Även vid låga temperaturer och vid atmosfäriskt tryck kan en explosiv gasblandning uppkomma, varför spädluft måste tillsättas dessa gaser för att garantera en säker transport. I figur 3.5, under avsnitt med rubrik ”Low Concentration High Volume (LCHV) Systems”, visas att gaser från (olika) LCHV-källor späds med luft via ett spjäll (”dilution air damper”).

Uppfinningen som den definieras i det självständiga patentkravet 9 skiljer sig från närmaste tekniken enligt D2 åtminstone genom att en processparameter indikativ för andelen fukt i gaserna i kärlets topp detekteras och att spädluft tillsätts de gaser som bortleds från kärlets topp som funktion av denna detekterade parameter och där mängden spädluft ökar vid ökande fukt i gaserna. Genom dessa särdrag minskas behovet av utvädring av gaser till omgivning och undviks att gasblandningen blir explosiv. Fackmannen får således i förhållande till känd teknik enligt D2 anses vara ställd inför problemet att vid ångbasning av flis minska behovet av utvädring av gaser och minimera risken att gasblandningen blir explosiv.

Någon anvisning till fackmannen att lösa det uppställda problemet genom att detektera en processparameter indikativ för andelen fukt i gaserna i kärlets topp och baserat på denna parameter styra mängd spädluft till gaser som bortleds vid kärlets topp finns inte i D2. Visserligen visas i D2 figur 3.5 ett spjäll ("Dilution air damper") för att tillsätta spädluft som kan tillföras inte närmare specificerade LCHV-källor, jämför ovan, men det anges ingenting om hur detta spjäll är styrt. I D2 föreslås istället att om LEL-övervakning indikerar att koncentrationsnivån av övervakade gaser i ett LCHV-system stiger till en nivå som är 50 % av LEL ska systemet ventileras eller stängas ned tills problemen är åtgärdade.

Något incitament för fackmannen att övervaka nämnda processparameter representerande gasinnehåll i kärlets topp och att vid förhöjda värden på denna parameter arrangera en styrning som ökar mängden spädluft i enlighet med patentkrav 9 finns således inte i D2. Varken den anförda kända tekniken enligt D2 eller fackmannens allmänna kunskaper kan anses ge fackmannen sådan ledning att han skulle modifiera känd teknik till en överensstämmelse med förfarandet enligt krav 9.

Patentbesvärsrätten övergår härefter till att pröva frågan om uppfinningshöjd med utgångspunkt från övrig åberopad känd teknik eller kombinationer av känd teknik.

Uppfinningshöjd D1 och D3

I dokument Dl beskrivs farorna vid hanteringen av giftiga NCG. Risk för explosion föreligger när koncentrationen av dessa gaser befinner sig inom ett visst intervall och gaserna späds därför med luft så att koncentrationen hamnar under explosionsrisknivå. Vidare nämns vikten av att ge akt på gaser från basningskärl eftersom de kan innehålla terpentinhaltiga lättantändliga gaser. För att kunna utforma säkra system måste processer och NCG-källor undersökas noggrant och systemen utrustas med övervakningssystem och spärrsystem.

Uppfinningen enligt patentkrav 9 skiljer sig från tekniken enligt D1 åtminstone genom att en processparameter indikativ för andelen fukt i gaserna i kärlets topp detekteras. Spädluft tillsätts de gaser som bortleds från kärlets topp som funktion av denna detekterade parameter och mängden spädluft ökar vid ökande andel fukt i gasen. Fackmannen får således i förhållande till känd teknik enligt D1 anses vara ställd inför problemet att vid ångbasning av flis minska behovet av utvädring av gaser och minimera risken att gasblandningen blir explosiv.

I D1 anges att i NCG-system kan spädning med luft aktiveras men vanligtvis i syfte att kompensera för drifttillstånd med låga flöden. Vikten av att ta hand om gaser från flisbasning betonas då dessa kan innehålla terpentin, men någon närmare beskrivning av hur denna hantering ska ske saknas. Fackmannen finner således inga anvisningar att lösa det uppställda problemet genom övervakning av en processparameter relaterad till gasinnehåll i basningskärlets övre del och baserat på detta styra spädluft i enlighet med krav 9.

I D3 anges att LEL-mätare kan användas för att kontrollera nivåer av explosiva gaser i massabruk men inget nämns om hur svaggasflöden från en flisficka ska hanteras. En fackman ställd inför det aktuella problemet kan därmed inte anses få någon ledning av D3 till att modifiera känd teknik till ett förfarande i enlighet med patentkrav 9.

Fackmannen får således inte sådan ledning från känd teknik vare sig enligt D1 eller enligt D3 att han ställd inför den aktuella uppgiften skulle komma fram till en lösning enligt patentkrav 9.

Uppfinningshöjd - D2 i kombination med D1 eller D3

Patentbesvärsrätten har redan funnit att uppfinningen enligt patentkrav 9 har uppfinningshöjd i förhållande till känd teknik enligt D2. Fackmannen som tar utgångspunkt från D2 har samma objektiva problem att lösa som ovan.

Innehållet i D1 kan inte bedömas vara sådant att fackmannen vid lösandet av detta problem skulle ha hämtat vägledning från D1, då anvisningar för fackmannen hur han närmare ska utforma ett system att hantera gaser från basningskärl inte beskrivs.

Fackmannen får heller ingen ledning från D3 att lösa problemet på det sätt som gjorts enligt uppfinningen. D3 nämner att LEL-mätare kan användas för att kontrollera nivåer av explosiva gaser i massabruk men anger inget om hur svaggasflöden från en flisficka ska hanteras.

Känd teknik enligt D2 i kombination med tekniken i D1 eller D3 skulle därför inte föranleda fackmannen att göra sådana modifieringar att han skulle komma fram till en lösning i enlighet med patentkrav 9.

Övrig anförd teknik

Inte heller övrig anförd teknik eller fackmannens allmänna kunnande kan anses föranleda fackmannen ställd inför den aktuella uppgiften att göra sådana modifieringar av bakgrundstekniken att han skulle komma fram till uppfinningen som den definieras i krav 9.

I systemet enligt krav 1 öppnas med hjälp av styrorgan, anslutet till givaren som detekterar en processparameter indikativ för andelen fukt i gaserna i flisfickans topp, en eller flera ventiler i luftspädningsledningar när processparametern överstiger ett förutbestämt tröskelvärde. Skillnaderna ifråga om det reella sakinnehållet mellan de självständiga patentkraven 1 och 9 är inte av sådan art att de medför någon annan bedömning av uppfinningshöjden än den som gjorts ovan.

Uppfinningen enligt kraven 1-13 har följaktligen uppfinningshöjd.

Vid denna bedömning ska överklagandet avslås och patentet upprätthållas.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

I avgörandet har deltagit patenträttsråden Jeanette Bäckvall, ordförande, Yvonne Siösteen och Heléne Eliasson, referent. Enhälligt.

EE Visa mer Visa mindre