Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 10-144

Beslutsdatum: 2013-10-23

Lagakraft: 2013-12-28

Målet gäller: Upphävande av patent på luftfilterarrangemang och ett förfarande för tillverkning av ett sådant luftfilterarrangemang

Ink datum: 2010-06-18

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 0601562-2

PRV beslutsdag: 2010-04-19

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: B03C3/017, B01D50/00

Juridiska sökord: Nyhet

Tekniska sökord: Luftfilter; Elektrostatiskt; Avskiljningsgrad

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: HB

Ombud: -

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: ZEHNDER GROUP NORDIC AB (tidigare Freshman AB/ändr./LC)

Ombud: Bjerkéns Patentbyrå KB

Fler Motparter: -

Referat: Ett luftfilterarrangemang innefattande ett första elektrostatiskt luftfilter som har egenskapen att avskiljningsgraden minskar med tiden och ett andra filter nedströms det första filtret med egenskapen att avskiljningsgraden ökar med tiden har ansetts sakna nyhet i förhållande till känd teknik.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten häver PRV:s beslut och upphäver patentet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLDA YRKANDEN

Sedan HB framställt invändning mot patentet ”Luftfilter¬arrangemang och ett förfarande för tillverkning av ett sådant luftfilter¬arrangemang” och yrkat att patentet skulle upphävas och Zehnder Group Nordic AB (Zehnder) yrkat att patentet skulle upprätthållas, avslog PRV genom det överklagade beslutet invändningen.

Uppfinningen

Patentets beskrivning innehåller bland annat följande om uppfinningens bakgrund och ändamål.

Uppfinningen avser ett luftfilterarrangemang och ett förfarande för till¬verkning av ett sådant luftfilterarrangemang. Luftfilterarrangemanget innefattar en luftkanal, ett första luftfilter som är monterat i luftkanalen, vilket första luftfilter innefattar en filterstomme, som är försedd med åtminstone en passage för genomströmning av luft, och en filterkropp som innefattar elektrostatiskt laddningsbara fibrer som är fästa på filter¬stommen så att filterkroppen erhåller en sträckning från filterstommen till en på avstånd från och nedströms filterstommen belägen position med avseende på luftens avsedda strömningsriktning genom luftkanalen.

Då luft strömmar igenom ett första luftfilter av ovan angivet slag upp¬kommer inbördes rörelser mellan fibrerna i filterkroppen så att de gnids mot varandra. Denna gnidning och den friktion som uppkommer då luft ström¬mar förbi fibrerna resulterar i att fibrerna upprätthåller en elektro¬statisk laddning. Denna typ av luftfilter avskiljer partiklar från luft genom både elektrostatisk och mekanisk verkan. Utmärkande för denna typ av luftfilter är att tryckfallet över luftfiltret är väsentligen oförändrat under filtrets livslängd. Luftflödet genom luftfiltret blir därmed väsent¬ligen konstant under filtrets livslängd. Antalet partiklar som fångas och kvarhålls på fib¬rernas ytor ökar dock successivt med tiden, vilket leder till att de fiberytor som kan användas för att fånga efterkommande par¬tiklar med elektrostatisk verkan minskar. Luftfiltrets avskiljningsgrad reduceras därmed med tiden. Den mängd ren luft som tillhandahålls med hjälp av luftfiltret avtar därmed med tiden. Då avskiljningsgraden redu¬cerats till en lägsta accepta¬bel nivå byts luftfiltret ut mot ett nytt.

Vanligtvis utnyttjas spärrfilter av olika slag för att filtrera luft från par¬tiklar. Ett spärrfilter innefattar i regel en filterduk som är försedd med fina passager som är avsedda att släppa igenom luft medan partiklar i luften är avsedda att fastna på filterduken. Filterduken kan vara utfor¬mad av ett textilmaterial men även andra typer av material kan använ¬das. Passagerna täpps dock successivt igen av partiklar som fastnar på filterduken. Spärrfiltrets avskiljningsgrad av partiklar ökar i takt med att passagerna täpps igen. Samtidigt ökar även tryckfallet över spärr¬filtret, vilket resulterar i att luftflödet genom filtret reduceras. Effekten av det reducerade luftflödet genom spärrfiltret är dock mer markant än filtrets ökande avskiljningsförmåga. Därmed avtar den mängd ren luft som spärrfiltret tillhandahåller med tiden. Då spärrfiltret nått en viss grad av igentäppning byts det ut mot ett nytt.

Syftet med föreliggande uppfinning är tillhandahålla ett luftfilter¬arrangemang som har en lång livslängd samtidigt som det kan tillhanda¬hålla en väsentligen konstant mängd ren luft under väsentligen hela filterarrange¬mangets livslängd.

Detta syfte uppnås med det inledningsvis definierade luftfilterarrange-manget som kännetecknas av att det innefattar ett andra luftfilter, som innefattar en filterduk, som i ett monterat tillstånd är anpassad att sträcka sig tvärs över luftkanalen, så att den genomströmmas av luft som strömmar i en huvudsaklig längdriktning i luftkanalen, och att det andra luftfiltret är monterat i luftkanalen i en position som är belägen ned¬ströms det första luftfiltret med avseende på luftens avsedda strömnings¬riktning genom luftkanalen.

Yrkanden

HB har i Patentbesvärsrätten yrkat att patentet ska upp¬hävas.

Zehnder har yrkat att patentet ska upprätthållas i ändrad lydelse med patentkrav som inkom till Patentbesvärsrätten den 1 augusti 2013.

Uppfinningen definieras i de självständiga patentkraven 1 och 11 på följande sätt.

1. Luftfilterarrangemang, vilket innefattar en luftkanal (2), ett första luftfilter (8) som är monterat i luftkanalen (2), vilket första luftfilter innefattar en filter-stomme (10), som är försedd med åtminstone en passage (10a) för genomström¬ning av luft, och en filterkropp (11) som innefattar elektrostatiskt laddningsbara fibrer som är fästa på filterstommen (10) så att filterkroppen (11) erhåller en sträckning från filterstommen (10) till en på av¬stånd från och nedströms filter¬stommen (10) belägen position med avseende på luftens avsedda strömnings¬riktning genom luftkanalen (2), varvid det första luftfiltret (8) har egenskapen att avskiljningsgraden minskar med tiden, kännetecknat av att luftfilterarran¬gemanget innefattar ett andra luftfilter (9), som innefattar en filterduk som, i ett monterat tillstånd, är anpassad att sträcka sig tvärs över luftkanalen (2) så att den genomströmmas av luft som strömmar i en huvudsaklig längdriktning i luftkanalen (2), varvid det andra luftfiltret har egenskapen att avskiljnings¬graden ökar med tiden, och varvid det andra luftfiltret är monterat i luftkanalen (2) i en position som är belägen nedströms det första luftfiltret (8) med avseende på luftens avsedda strömningsriktning genom luftkanalen (2) så att luftfilter-arrangemanget erhåller en väsentligen konstant avskiljningsgrad av partiklar från luft under en stor del av sin livslängd.

11. Förfarande för att tillverka ett luftfilterarrangemang, vilket innefattar en luftkanal (2), varvid förfarandet innefattar steget att montera ett första luftfilter (8) i luftkanalen (2), vilket första luftfilter innefattar en filterstomme (10) som är försedd med åtminstone en passage (10a) för genomströmning av luft och en filterkropp (11) som innefattar elektrostatiskt laddningsbara fibrer som är fästa på filterstommen (10), så att filterkroppen (11) erhåller en sträckning från filter¬stommen (10) till en på avstånd från och nedströms filterstommen (10) belägen position med avseende på luftens avsedda strömningsriktning genom luftkana¬len (2), varvid det första luftfiltret (8) har egenskapen att avskiljningsgraden minskar med tiden, kännetecknat av stegen att montera ett andra luftfilter (9) som innefattar en filterduk i luftkanalen (2), så att filterduken sträcker sig tvärs över luftkanalen (2) så att den genomströmmas av luft som strömmar i en huvudsaklig längdriktning i luftkanalen (2), varvid det ”första” luftfiltret ”(8)” har egenskapen att avskiljningsgraden ökar med tiden, och att montera det andra luftfiltret (9) i luftkanalen (2) i en position nedströms det första luftfiltret (8) med avseende på luftens avsedda strömningsriktning genom luftkanalen (2) så att luftfilterarrangemanget erhåller en väsentligen konstant avskiljningsgrad av partiklar från luft under en stor del av sin livslängd.

Grunder

HB har till grund för sin talan anfört att uppfinningen saknar nyhet och uppfinningshöjd. Vidare har han ifrågasatt uppfin¬ningens tekniska effekt och huruvida fackmannen kan utöva uppfin¬ningen.

Zehnder har till grund för sin talan hållit fast vid att uppfinningen har nyhet, uppfinningshöjd och teknisk effekt samt kan utövas av fackman¬nen.

Anförd teknik

HB har i Patentbesvärsrätten anfört följande dokument.

US 5230723 (D1)

WO 9533569 (D2)

WO 8404467 (D3)

US 5681374 (D4)

WO 2006015808 (D5)

Utveckling av talan

HB har i Patentbesvärsrätten i huvudsak anfört följande.

Varken arrangemangets livslängd eller avskiljningsförmåga blir bättre över tiden än om ingående filter används var för sig.

Vidare är de självständiga kraven 1 och 11 långt vidare än vad som moti¬veras av det angivna syftet med uppfinningen. Det torde vara ofrånkom¬ligt att de självständiga kraven på något sätt anger att de i arrange¬manget ingående filtren ska ha sådana varandra kompletterande egen¬skaper som antyds i beskrivningen. Med den aktuella utformningen in¬tecknas varje arrangemang där två filter av angivet slag, i vilket ut¬förande som helst, ordnas i angiven ordning, oavsett syftet med arrange¬manget. Det innebär att de självständiga kraven även omfattar såväl tidigare som blivande uppfinningar där syftet t.ex. är en filtrering i två steg, men någon kombinationseffekt av det slag beskrivningen anger inte eftersträvas.

Patentkraven 1 och 11 definierar endast i vilken ordning filtren ska in¬fogas i luftkanalen, inte på vilket sätt filtren i övrigt ska vara anordnade i luftkanalen. Kraven anger inte heller hur luftkanalen ska vara utfor¬mad. Först i det osjälvständiga kravet 3 anges ett utförande där den del av kanalen som omfattar de båda filtren har en rak sträckning.

Att filtren i D2 och D3 är anordnade i en luftkanal är uppenbart. Det är en förutsättning för att de ska fungera på avsett sätt. Av fig. 4 i D2 fram¬går tydligt hur luften leds (kanaliseras) från kanalens inlopp till dess utlopp. Där visas hur luftkanalen 15 avslutas med en invändig ring eller fläns varvid luften leds in i det första filtret och sedan genom det andra filtret, för att fortsätta i röret till ett eventuellt ytterligare filter. Filter¬kombinationens inloppsgavel och bottengavel utgör i detta fall de för luften ogenomträngliga väggar som definierar luftkanalen. Att luftström¬men vid två tillfällen byter riktning har ingen betydelse för funktionen och utesluts inte av de självständiga patentkraven. Att det andra filtret radiellt omger det första utesluts inte heller av de självständiga kraven.

I D3, sid. 8, rad 27 påpekas att uppfinningstanken inte är begränsad till just den geometriska utformning som visas på ritningarna. Sålunda kan de båda filterskikten, dvs. grovfilterskiktet respektive finfilterskiktet ha annan form än just cylindriskt. Exempelvis kan de båda skikten ha for¬men av två på varandra följande plana väggar anordnade på tvären i en luftledningskanal av godtyckligt slag. Här beskrivs sålunda ett arrange¬mang som är mer eller mindre identiskt med det i patentet.

Patentets skyddsomfång är inte begränsat till en kombinationseffekt. Inte heller är skyddsomfånget begränsat till rätlinjig strömningsriktning.

I kraven 1 och 11 definieras inte någon typ av filter. Av kraven framgår endast att det andra filtret ska innefatta en filterduk. Begreppet filterduk innebär inte annat än att det i sammanhanget får anses utgöra ett för¬hållandevis tunt material av luftgenomsläpplig karaktär.

Såväl D2 som D3 anger att de elektrostatiskt laddade remsorna har en partikeluppfångande funktion. Då partikelanhopningar vuxit sig så stora att de inte kan kvarhållas av den elektrostatiska kraften kan de falla mot filtrets botten. Så blir fallet även i patentet, men då faller de mot det andra filtret.

Patenthavarens påstående att det elektrostatiska filtret i D1 är av kon¬ventionellt slag, därmed avseende den typ av elektrostatiska filter som kräver strömtillförsel och består av en joniseringsenhet och en uppsam¬lingsenhet är felaktigt. D1 visar inte ett sådant filter som patenthavaren beskriver. Det framgår klart av beskrivning och ritningar att det är ett självverkande elektrostatiskt filter som avses, dvs. ett filter som verkar enligt samma principer som filtret 8 i patentet. Som framgår av rit¬ningarna i D1 är filtrets 30 längd i luftens strömningsriktning endast några centimeter. Det är inte möjligt att på det avståndet anordna ett filter bestående av en joniseringsenhet och en uppsamlingsenhet.

Vidare anförs dokumenten D4 och D5, vilka har anförts av det ameri¬kanska patentverket (USPTO) respektive det europeiska patentverket (EPO) och åberopas vad dessa myndigheter har anfört vid granskningen av motsvarande ansökningar.

Det är inte uppenbart att uppfinningen har teknisk effekt.

Att anordna två filter, med vilka egenskaper som helst, på det sätt som anges i de självständiga kraven kommer inte annat än slumpvis medföra den påstådda effekten. Det är t. ex. uppenbart att ett utförande enligt krav 9 inte kommer att medföra avsedd effekt. Patenthavaren saluför filtret 8 i storleken 600x600 mm med ett djup av 230 mm och uppger i produktspecifikation att filtret har en filteryta av 225 m2. Ett planfilter av den typ som anges i patentet (fig. 4) har då en filteryta av 0,36 m2, eller 0,16 % av ytan i filtret 8. Det får anses uteslutet att en sådan filter¬kombination skulle medföra en meningsfull, eller ens objektivt mätbar, teknisk effekt. Fackmannen kommer därmed inte heller att kunna utöva uppfinningen.

Patenthavarens ändring av patentkraven har inte tillfört eller förtydligat något. I princip alla filterkonstruktioner med självverkande elektrosta¬tiska filter i kombination med spärrfilter, i vart fall i den ordningen, är hindrande. Den påstådda effekten kan endast uppkomma under vissa ej angivna betingelser, i den mån den överhuvudtaget uppstår. Det har emellertid inte preciserats några begränsningar med avseende på egen¬skaperna för de i arrangemanget ingående filtertyperna. Det innebär att den påstådda effekten med lika hög, eller låg, grad av sannolikhet kom¬mer att uppstå i samtliga motanförda anordningar som i sökandens filter¬arrangemang.

Zehnder har i Patentbesvärsrätten i huvudsak anfört följande.

Syftet med uppfinningen uppnås med ett filterarrangemang som inne¬fattar ett första luftfilter som är ett elektrostatiskt luftfilter av den typ som definieras i patentkravets 1 ingress och ett andra luftfilter av den typ som definieras i patentkravets 1 kännetecknande del. Vidare erford¬ras att det andra luftfiltret är monterat nedströms det första luftfiltret. Då filterarrangemanget är nytt sker väsentligen all filtrering av partiklar från luften i det första luftfiltret. Luften som når det andra luftfiltret är väsentligen fri från partiklar. Efter en tids användning ansamlas en allt större mängd partiklar på det första luftfiltrets elektrostatiskt laddade fiberytor. Därmed avtar fibrernas förmåga att avskilja efterkommande partiklar från luften. Luften som når det nedströms arrangerade andra luftfiltret innehåller en allt större mängd partiklar. Dessa partiklar filtre¬ras från luften i det andra luftfiltrets filterduk. Filterdukens passager blir därmed allt trängre. Avskiljningsgraden för det andra luftfiltret ökar därmed med tiden samtidigt som avskiljningsgraden för det första luft¬filtret minskar med tiden. I och med detta kan en kombination av nämn¬da luftfilter tillhandahålla en väsentligen konstant hög avskiljningsgrad av partiklar från luft under en stor del av filterarrangemangets livslängd.

De två filtren i dokumentet D2 är inte anordnade i en luftkanal på det sätt som definieras i de godkända självständiga patentkravens 1 och 11 kännetecknande delar. Ett andra filter som radiellt omger ett första filter är inte av den typ som definieras i de självständiga patentkraven.

Inte heller filtren i D3 är arrangerade i en luftkanal på det sätt som defi¬nieras i patentkraven 1 och 11. Dessutom omges det första elektrosta¬tiska filtret radiellt av ett kombinerat grovfilter och finfilter vilket inte heller kan inläsas i de självständiga patentkraven.

D1 visar en filtreringsenhet som innefattar moduler med olika typer av luftfilter. De utföringsformer som visas i fig. 1-6 innefattar ett elektrosta¬tiskt filter, ett påsfilter och ett HEPA-filter som är monterade i nämnd ordning efter varandra i olika moduler. En fläkt är anpassad att suga luft genom filtren. Det elektrostatiska filtret är av konventionellt slag och används för att förfiltrera luften innan den renas i påsfiltret och HEPA-filtret. Det kan antas att den huvudsakliga filtreringen sker i påsfiltret och HEPA-filtret som torde utgöra huvudfilter i filterarrangemanget. HEPA-filtret filtrerar bort 99,97 % av partiklarna som har en storlek av åtminstone 0, 3 mikrons eller större.

I patentkraven 1 och 11 anges att det första luftfiltret innefattar elektro¬statiskt laddningsbara fibrer som har en sträckning i luftens strömnings¬riktning. Ett utmärkande särdrag hos denna typ av filter är att partikel¬avskiljningsgraden reduceras med antalet partiklar som fastnar i filtret medan tryckfallet över filtret är väsentligen oförändrat. I D1 mäts tryck¬fallet över förfiltret och det rengörs så fort tryckfallet över filtret blir för högt. Tryckfallet över förfiltret i D1 ökar således med användningstiden och kan inte utgöra den typ av elektrostatiskt filter som definieras som första luftfilter i patentkraven. Syftet med det elektrostatiska förfiltret verkar vara att eliminera mycket små partiklar från luften innan reste-rande partiklar tas om hand i påsfiltret och HEPA-filtret. Eftersom det elektrostatiska förfiltret eliminerar partiklar av en annan storlek än de efterföljande huvudfiltren sker ingen samverkan mellan filtren på det sätt som definieras i patentkraven i patentkraven 1 och 11. I filterarran¬gemanget i D1 erhålls en succesivt ökande avskiljningsgrad av partiklar då filtren täpps igen på bekostnad av ett ökande tryckfall.

Dokumentet D4 visar en anordning för att separera mikroskopiska par¬tiklar från luft. Anordningen innefattar ett huvudfilter med elektrosta¬tiskt laddningsbara fibrer. Ett första fast filter 12 är anordnat uppströms det elektrostatiska filtret och ett andra fast filter 13 är arrangerat ned¬ströms det elektrostatiska filtret. Filtren 12, 13 har en identisk konstruk¬tion. Det står visserligen i dokumentet att filtren 12, 13 kan vara av ett konventionellt och godtyckligt slag men att de i praktiken är så kallade ”electrete filter” som är tillverkade av ett lämpligt polymermaterial med en fluffig struktur så att tryckfallet över filtren minimeras. Syftet med de fasta filtren verkar vara att filtrera bort större partiklar från luften. Huvudfiltret torde därmed ha som uppgift att ta hand om mindre par¬tiklar såsom bakterie, virus, pollen etc. efter att de dödats med ultra¬violett ljus. De fasta filtren och huvudfiltret har således olika uppgifter och samverkar således inte på det sätt som luftfiltren enligt föreliggande uppfinning gör.

Det kan åtminstone konstateras att de fasta filtren 12, 13 inte kan vara filterdukar som har egenskapen att de erhåller en ökande avskiljnings¬grad med tiden. Om de fasta filtren skulle vara filterdukar skulle väsent¬ligen alla partiklar med tiden fastna i det första filtret 12 och resultera i en succesivt ökande avskiljningsgrad på bekostnad av ett stort tryckfall över detta filter. Filterarrangemanget i D4 har således inte en väsent¬ligen konstant avskiljningsgrad under sin livstid.

Dokumentet D5 visar i fig. 5 ett filter 10 med elektrostatiskt laddnings¬bara fibrer som är monterat mellan ett förfilter 60 och/eller ett efterfilter 70. Förfiltret 60 och efterfiltret 70 är dimensionerade för att filtrera bort stora partiklar medan det elektrostatiska laddningsbara filtret filtrerar bort mycket små partiklar. En kombination av det elektrostatiskt ladd¬ningsbara filtret och efterfiltret kommer därmed inte att ha samma positiva egenskaper som filterkombinationen enligt föreliggande uppfin¬ning då de två filtren inte filtrerar partiklar av samma storlek.

Inget av de anförda dokumenten visar det som anges i de självständiga patentkraven 1 och 11. Med föreliggande uppfinning uppnås ett luft-filterarrangemang som har en lång livslängd samtidigt som det kan till-handahålla en väsentligen konstant mängd ren luft under hela filter-arrangemangets livslängd. I de kända filterarrangemangen reduceras mängden ren luft med filterarrangemangens livslängd.

Att en uppfinning har industriell tillämpbarhet innebär att uppfinningen ska ha teknisk karaktär, teknisk effekt och vara reproducerbar. Att filterarrangemanget enligt föreliggande uppfinning uppfyller detta är självklart och behöver inte närmare motiveras.

Hur tryckfallet och avskiljningsgraden för de två enskilda typerna av partikelfilter som definieras i patentkraven varierar med tiden torde vara känt för en fackman. Hur tryckfallet och avskiljningsgraden varierar för föreliggande filterkombination är inte uppenbar. Att denna effekt är oväntad kan bevisas av bland annat invändarens ifrågasättande av den tekniska effekten.

Att en fackman kan utöva uppfinningen med kännedom om innehållet i föreliggande patentdokument är även självklart då uppfinningen i grova drag avser att anordna två specifika typer av luftfilter i en bestämd ord¬ning i en luftkanal.

DOMSKÄL

Syftet med uppfinningen är att tillhandahålla ett luftfilterarrangemang som har en lång livslängd samtidigt som det kan tillhandahålla en väsentligen konstant mängd ren luft under väsentligen hela filter¬arrangemangets livslängd. Syftet uppnås med ett luftfilterarrangemang som innefattar ett första elektrostatiskt filter som har egenskapen att tryckfallet över filtret är väsentligen oförändrat under filtrets livslängd medan filtrets avskiljningsgrad minskar med tiden, samt ett nedströms det första filtret anordnat andra filter med egenskapen att avskiljnings¬graden ökar med tiden.

Patentbesvärsrätten gör bedömningen att dokumentet D5 beskriver den teknik som kommer uppfinningen enligt patentkraven närmast.

D5 visar ett luftfilterarrangemang innefattande ett första luftfilter och nedströms det första filtret ett andra luftfilter (70) av traditionell typ. Det första luftfiltret innefattar en filterstomme (20) och en filterkropp som innefattar elektrostatiskt laddningsbara fibrer (10) som är fästa på filter¬stommen så att filterkroppen erhåller en sträckning från filterstommen till en på avstånd från och nedströms filterstommen belägen position. Det andra luftfiltret innefattar en filterduk anordnad vinkelrät mot den genomströmmande luftens flödesriktning. Denna typ av filter är välkänd och har egenskapen att avskiljningsgraden ökar med tiden, vilket t. ex. framgår av föreliggande patents beskrivning av teknikens stånd-punkt. Att filterarrangemanget i D5 är avsett att anordnas i en luftkanal är uppenbart.

I patentkrav 1 definieras luftfilterarrangemanget, förutom med struktu¬rella särdrag som anger luftfilterarrangemangets konstruktion, och som överensstämmer med det i D5 beskrivna luftfilterarrangemanget, med bestämningen ”så att luftfilterarrangemanget erhåller en väsentligen konstant avskiljningsgrad av partiklar från luft under en stor del av sin livslängd”. Denna bestämning anger ett resultat som ska uppnås med luftfilterarrangemanget. Det framgår inte av patentet, eller av vad som i övrigt framkommit i målet, och är inte heller uppenbart för fackmannen, att denna bestämning tillför några andra tekniska särdrag till luftfilter¬arrangemangets utformning än de som explicit anges i patentkravet 1.

Bestämningen särskiljer således inte luftfilterarrangemanget i patent¬krav 1 från luftfilterarrangemanget i D5.

Patenthavaren argumenterar att efterfiltret 70 är dimensionerat för att filtrera bort stora partiklar medan det elektrostatiska laddningsbara filtret 10 filtrerar bort mycket små partiklar. En kombination av det elektrostatiskt laddningsbara filtret och efterfiltret kommer därmed inte att ha samma positiva egenskaper som filterkombinationen enligt patentet då de två filtren inte filtrerar partiklar av samma storlek.

Det anges dock inte i vare sig patentkraven eller patentets beskrivning att luftfilterarrangemanget endast är avsett för filtrering av partiklar av samma storlek. Inte heller finns angivet några egenskaper hos luftfilter¬arrangemanget som begränsar arrangemangets användning till filtrering av partiklar av samma storlek.

Luftfilterarrangemanget enligt patentkrav 1 saknar således nyhet i förhållande till den genom D5 kända tekniken.

Vid denna bedömning finner Patentbesvärsrätten inte anledning att pröva övriga i målet uppkomna frågor.

Patentet ska av ovan anförda skäl upphävas.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

I avgörandet har deltagit patenträttsråden Jeanette Bäckvall, ordförande, Marianne Bratsberg, referent, och Heléne Eliasson. Enhälligt.

LC Visa mer Visa mindre