Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

13-086
2013-12-04
2014-02-05
Registrering av varumärket ESTRID ERICSON
2013-07-12
-
-
11-00621
2013-05-06
-
-
35, 41, 42
egenartat efternamn, konstnärsnamn
-
2 kap. 10 § 2 varumärkeslagen (2010:1877)
varumärke
bifall
intressant
sökande
Svenskt Tenn AB, 556032-0375
Magdalena Jerner, Zacco Sweden AB
-
-
-
-
Begreppet egenartat namn i 2 kap. 10 § 2 varumärkeslagen har tolkats på samma sätt som enligt namnlagen. Även konstnärsnamn eller likartat namn har bedömts på samma sätt.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar ansökan åter till PRV för fortsatt handläggning.

YRKANDEN M.M.

Svenskt Tenn Aktiebolag har yrkat att varumärket ESTRID ERICSON ska registreras för samtliga sökta tjänster.

Svenskt Tenn har som grund för sin talan anfört att Estrid Ericson möjligen kan anses vara ett allmänt känt konstnärsnamn men att Svenskt Tenns användning av namnet inte kan anses vara till nackdel för bäraren av namnet.

Till utveckling av sin talan har Svenskt Tenn vid Patentbesvärsrätten anfört bl.a. följande. Svenskt Tenn var Estrid Ericsons livsverk och hon är än idag känd som dess grundare. De tjänster hon blev känd för inom ramen för Svenskt Tenns verksamhet liknar de som ansökan avser. Det kan därför knappast vara till nackdel för henne, som bärare av namnet, att hennes namn fortsätter att användas av Svensk Tenn. Det finns inte heller några till Estrid Ericson efterlevande som kan drabbas på ett negativt sätt av Svenskt Tenns användning av namnet.

Enligt etablerad praxis kan släktnamn registreras om behörighet till namnet visas (se t.ex. Patentbesvärsrättens mål 95-411 BLÜCHER, 03 179 DE BOER, 02-369 DE LAVAL, 01-299 DURAK). Behörighet kan t.ex. vara att namnet tillhört en grundare eller inflytelserik styrelsemedlem. Samma praxis bör vara tillämplig på konstnärsnamn.

DOMSKÄL

Ett varumärke får enligt 2 kap. 10 § 2 varumärkeslagen (2010:1877) inte registreras om det innehåller eller består av något som är ägnat att uppfattas som någon annans egenartade efternamn, allmänt kända konstnärsnamn eller likartat namn, om användningen av märket skulle medföra en nackdel för bäraren av namnet och om namnet uppenbarligen inte syftar på någon sedan länge avliden.

Denna bestämmelse har anpassats till bestämmelserna i namnlagen. I förarbetena anges att innebörden av begreppet egenartat efternamn får tolkas på samma sätt som enligt namnlagen (se prop. 2009/10:225 s. 194 ff.). Detsamma bör gälla avseende innebörden av övriga namntyper i bestämmelsen.

Ett efternamn ska, enligt 20 § tredje stycket namnlagen, anses som egenartat om det är ägnat att utmärka tillhörigheten till en viss släkt.

Patentbesvärsrätten har i tidigare domar på namnrättens område uttalat att med konstnärsnamn förstås ett särskilt artistnamn under vilket en konstnär arbetar och blir känd (se Patentbesvärsrättens domar i mål 02 228 Amnelius och 05-152 Gossart). Till likartade namn räknas t.ex. pseudonymer, signaturer och speciella namn på personer verksamma i underhållningsbranschen (se exempelvis SOU 1960:5 s. 168).

Eftersom det sökta märket, enligt vad som anförts ovan, varken innehåller eller består av ett egenartat efternamn, konstnärsnamn eller likartat namn finns det inte hinder mot registrering av varumärket på de av PRV anförda skälen.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

I avgörandet har deltagit patenträttsråden Peter Strömberg, ordförande, och Jeanette Bäckvall, referent, samt adjungerade ledamoten Felisa Krzyzanski. Enhälligt.

LC
Visa mer Visa mindre