Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

14-009
2016-03-24
2016-05-25
Patent på "Lamineringsteknik"
2014-02-04
-
-
1250291-0
2013-12-09
-
-
B32B5/18, B32B27/08,B32B27/32, B32B37/04, B32B37/22, B60R13/01, B32B3/30
Uppfinningshöjd
Laminat; Polypropen
2 § patentlagen (1967:837)
patent
avslag
intressant
sökande
KH
-
-
-
-
-
En anordning för laminering av en polypropenskiva med minst ett skikt plastfilm har inte ansetts skilja sig väsentligen från känd teknik.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten avslår överklagandet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLT YRKANDE M.M.

Sedan KH ansökt om patent på en uppfinning benämnd ”Lamineringsteknik” avslog PRV ansökan. Som skäl angav PRV att uppfinningen saknar uppfinningshöjd i förhållande till känd teknik.

PRV hänvisade i beslutet till teknik känd genom US 3677874 A (D1), konferensbidraget ”Blowing Agents and Foaming Processes”, RAPRA Technology Ltd, paper 28, sid. 3, från en konferens i mars 2001 (D2) och US 20020006507 A1 (D3).

Uppfinningen

Av patentansökans beskrivning framgår bland annat följande om uppfinningens tekniska område och bakgrund samt syfte.

Uppfinningen avser en anordning för laminering av en polypropenskiva med minst ett skikt plastfilm, innefattande ett övre och ett undre värmesystem samt ett övre och ett undre presshuvud, varvid polypropenskivan är avsedd att matas mellan det övre och det undre värmesystemet varvid åtminstone en sida hos polypropenskivan värms upp, varefter polypropenskivan samt plastfilmen tillsammans är avsedda att matas mellan det övre och det undre presshuvudet och därmed pressas samman.

Det har genom åren funnits olika sätt att framställa isolerande skivor såsom de som används i lastbilsskåp. Cellplast, närmare bestämt Frigolit®, har använts som isolerande kärna i kombination med omgivande, skyddande skikt av aluminium. Detta ger dock en förhållandevis tung skiva. Idag används företrädesvis cellplast som isolerande kärna i kombination med glasfiber, vilket ger en lättare konstruktion. Glasfibern fästs vid cellplasten genom användning av ett tvåkomponentslim, vilket ger inte bara en mer komplicerad framställningsprocess p.g.a. limningen utan även att cellplast och glasfiber inte kan separeras vid återvinning. Därför återvinns dessa skivor genom förbränning och inte genom återvinning. Utöver detta så är glasfiber ett synnerligen ofördelaktigt material att arbeta med eftersom detta, vid framställning och användning, kan splittras till fragment som lätt kan inandas. Exponering för glasfiberpartiklar medför en ökad risk för lungcancer och kan leda till irritation av hud och slemhinnor i de övre luftvägarna.

Det är därmed fördelaktigt att kunna tillverka förhållandevis lätta, isolerande skivor utan användning av vare sig tvåkomponentslim eller glasfiber. En sådan isolerande skiva samt dess framställning visas i US

3677874 [(D1)]. D1 visar en skiva med en kärna av polystyrenskum vilken lamineras med ett ytskikt vilket även det består av polystyrenskum, dock med en annan densitet än det skum som används i kärnan. Ytskiktet fästs vid kärnan med hjälp av uppvärmning, närmare bestämt genom varmluftspistoler, och tryck. Utöver användning av polystyren nämns även polyuretan.

Polystyren är ett material med högt energiinnehåll vilket gör att återvinning sker främst med avseende på energi, dvs. i kraftvärmeverk, och inte med avseende på material. Polystyren är ett hårt och sprött material som inte är särskilt slagtåligt vilket är ett krav vid användning av isolerande skivor i exempelvis lastbilsskåp. Vidare så kommer användningen av polystyren att begränsas då det finns lagförslag på att detta material inte ska få användas vid kontakt med livsmedel eller leksaker. Polyuretan är ett ofördelaktigt och svårhanterligt material att arbeta med eftersom detta, liksom glasfiber, splittras vid bearbetning till fragment som lätt kan inandas, dvs. det dammar väsentligt.

Syftet med uppfinningen är att undanröja, eller åtminstone reducera, de nämnda problemen och att framställa en slagtålig skiva som kan återvinnas till 100 % i ett stycke och som kan tillverkas relativt dammfritt.

Yrkande

KH har i Patentbesvärsrätten vidhållit patentansökan med oförändrade patentkrav. Patentkravens lydelser framgår av PRV:s beslut, se bilaga 1.

Grunder

KH har till grund för sin talan, som Patentbesvärsrätten har uppfattat den, anfört att uppfinningen har uppfinningshöjd.

Utveckling av talan

KH har till utveckling av talan anfört i huvudsak följande.

Det är troligen svårt att med värmepistol, enligt D1, få en exakt jämn värmefördelning på en styrenskiva så att en styrenfilm fastnar jämnt och exakt på den övre och undre sidan av skivan. När styrenskivan värms upp till 100 grader sjunker den ihop och blir förstörd. Samtidigt som styrenskivan värms upp och sjunker ihop ska den transporteras framåt så att styrenfilmen fastnar på den och därefter föras in mellan presshuvuden. Det kan ifrågasättas hur en sådan sandwichskiva ser ut och vad den har för kvalité.

För att tillverka en sandwichskiva med värmepistoler måste en färdig styrenskiva förberedas med plåtinlägg för olika förankringsdetaljer, som t.ex. surrningsskena, gångjärn till dörrblad m.m., eftersom det inte går att skruva direkt i styrenskivan. Spår fräses ner i styrenskivan så att plåtinläggen kan limmas in i styrenskivan med tvåkomponentslim, varefter skivan läggs åt sidan medan limmet härdar. När limmet härdat läggs styrenskivorna i ett matningsmagasin som matar fram styrenskivorna till värmepistolerna där styrenfilmen appliceras mot styrenskivan. Det kan sättas i fråga hur styrenfilmen fästs mot plåtinläggen och om limmet inte tappar sin styrka när det värms upp igen. En fackman skulle förstå vilka stora problem som skulle uppstå vid en färdig produkt med alla släppningar vid plåtinläggen.

I dagens produktion, som används i hela Europa, används inga värmepistoler. Istället används vakuumbord i vilket materialen sammanfogas. Först rullas en glasfiberskiva ut och därefter sprids lim ut på glasfiberskivan. Alla plåtinläggen läggs ut i limmet och därefter styrenisoleringen. Nytt lim sprids på ovansidan av styrenskivan och sen läggs en ny glasfiberskiva ut. Därefter rullas en gummiduk ut över hela bordet och luft som finns under gummiduken sugs ut. Detta ligger sedan i press i 6 timmar innan produkten lyfts från bordet. Allt görs för hand.

Dessa två tillverkningssätt medför på grund av användning av styrenmaterial, glasfibermaterial och tvåkomponentslim inte återvinningsbara eller miljövänliga produkter. Vidare vet alla hur farligt det är att jobba med styrenlaminat, styrenisolering, tvåkomponentslim och glasfiberlaminat. Vid bearbetning av en sådan sandwichskiva till exakta dimensioner bildas damm som är farligt att inandas. Styrenprodukterna skulle inte heller fungera för att tillverka skåp till tung trafik, containerskåp, lastbilsskåp, släpvagnsskåp, järnvägsvagnar och båttrafik.

Vid tillverkning av en polypropenskiva med hjälp av värmelampor enligt uppfinningen är alla förstärkningar av hårdare polypropenmaterial insmält för gångjärn, surrskenor m.m. För att göra dessa insmältningar används en stående form med insprutningsmunstycken. När rätt mängd av ett hårdare polypropenmaterial är insprutat i formen tillförs ett mjukare polypropenmaterial. När dessa två densiteter smält samman blir det en mjuk övergång, inget tvärt avslut mellan dessa material. Risken för att det hårda och mjuka materialet skulle få en svag brytningspunkt finns inte. Vid tillverkning av en sandwichskiva med hjälp av lampsystem används färdig polypropen av hårdare och mjukare material för olika infästningar. Polypropenskivan läggs in i ett matarmagasin som transporterar skivan in till värmelamporna som värmer upp ytan så att den blir klibbig. Polypropenskivan matas sedan in mellan polypropenlaminatet och presshuvuden så att polypropenlaminatet fastnar på både den övre och den undre sidan av skivan.

När polypropenskivans isolering sätts samman med polypropenlaminatet blir det en liten rökutveckling som blir till ånga, inget damm. Andra fördelar med uppfinningen är bl.a. att tillverkningen är snabbare och att sandwichskivan kan återanvändas helt och hållet.

DOMSKÄL

Uppfinningen enligt patentkrav 1 avser en anordning. En anordning ska normalt sett karakteriseras genom uppgifter om dess sammansättning eller konstruktiva detaljutformning. Den närmare karakteriseringen kan ske genom uppgifter om detaljernas funktion.

I den kännetecknande delen hos patentkrav 1 anges att temperaturen vid uppvärmningen uppnår mellan 100-140 C. Detta särdrag får förstås innebära att anordningen ska innefatta medel som möjliggör uppvärmning till en sådan temperatur.

I D1 beskrivs en anordning och en metod för framställning av en isolerande laminatskiva vars kärna utgörs av skummad termoplast och vars ytskikt, på var sida om kärnan, utgörs av en plastfilm av skummad termoplast med lägre densitet än materialet hos kärnan. Polystyren är ett föredraget material för såväl kärna som ytskikt men även andra skummade plastmaterial, såsom polyuretan, anges kunna användas.

Anordningen innefattar två valsar och två värmepistoler, där de senare har en avsmalnande utformning och ett smalt utlopp för upphettad luft. Luftens temperatur kan uppgå till omkring 1000 F (538 C) vid värmepistolernas utlopp och styrs av ett reglerorgan. Vid framställning av en isolerande laminatskiva matas skivans kärna mellan värmepistolerna och sedan mellan valsarna. I området för valsarna tillförs en plastfilm på var sida om kärnan. Värmepistolernas utformning möjliggör att den upphettade luften kan koncentreras till den önskade hopfogningspunkten mellan kärna och plastfilm, dvs. till den spets som bildas mellan kärnan och respektive tillförd plastfilm. Genomloppshastigheten för kärnan är sådan att plastfilmens temperatur vid hopfogningspunkten är omkring 200 F (93 C) i det fall plastfilmen utgörs av polystyren. Efter uppvärmningen fogas de olika skikten ihop genom att plastfilmerna pressas mot kärnan med hjälp av valsarna.

Patentbesvärsrätten delar PRV:s bedömning att anordningen, med värmepistoler, enligt D1 för en fackman framstår som lämplig för framställning av laminatskivor med en kärna av polypropen. Att värmepistoler kan användas vid framställning av polypropenbaserade laminatskivor bekräftas av att det i patentansökans beskrivning, sid. 4 rad 24-31, anges att sådana pistoler kan användas om deras munstycken är utformade på sådant sätt att värmen kan koncentreras till ett och samma ställe. Vidare framstår anordningen enligt D1 vara utformad på sådant sätt att en kärna som passerar mellan värmepistolerna kan värmas upp till en temperatur mellan 100-140 C.

Mot bakgrund av ovanstående skiljer sig anordningen enligt patentkrav 1 från anordningen enligt D1 genom att värmesystemet innefattar värmelampor. Patentbesvärsrätten gör vidare bedömningen att anordningen enligt patentkrav 1 saknar uppfinningshöjd av de skäl som PRV har angett i det överklagade beslutet.

Redan på grund av dessa skäl kan överklagandet inte bifallas.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

I avgörandet har deltagit patenträttsråden Jeanette Bäckvall, ordförande, Anders Brinkman, referent, och Marianne Bratsberg. Enhälligt.

EV
Visa mer Visa mindre