Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

P 88-157
1993-05-13
1993-07-13
Anordning och/eller sätt baserad på frekvensvalsprincip
1988-05-06
-
-
8302738-3
1988-02-17
-
-
-
-
virvelströmsprövning
-
patent
avslag
övrigt
sökande
Törnbloms Kvalitetskontroll AB
-
-
-
-
-
-
-
YRKANDEN

I besvären vidhåller sökanden ansökningen med nya patentkrav enligt två, den 22 april 1993 ingivna alternativ betecknade Alternativ I och Alternativ III, varav det förra skall prövas i första hand och det senare i andra hand.

I målet har hållits muntlig förhandling.

Patentbesvärsrätten bifaller inte besvären.

SKÄL

Under patentansökningsärendets handläggning i Patentverket har följande dokument anförts:

D1: US,A, 4 303 885

D2: Derwents Abstract No. E 9739 E/17, SU-847-174 (sammandrag av ryskt patentdokument)

D3: SE,B, 393867 (motsvarande den svenska patentansökningen 7507857-6)

D4: SE,B, 423650 (motsvarande den svenska patentansökningen 7613708-2 utgörande en ansökan om tilläggspatent utgående från D3).

Den patentsökta uppfinningen är en vidareutveckling av den teknik som är känd genom D3 och som avser en anordning för provning av elektriskt ledande kroppar medelst inducerade virvelströmmar för att detektera bl.a. defekter i sådana kroppar. I huvudsak innebär den kända anordningen att en givare matas med strömmar med olika frekvens, varvid man från givaren får utsignaler som beror av egenskaper hos provkroppen samt av den induktiva kopplingen mellan denna och givaren. Dessa signaler behandlas så att de resulterande givarsignalerna – såsom närmare förklaras i D4 – får ett i huvudsak konstant förhållande till varandra såsom en funktion av avståndet givareprovobjekt (LIFT-OFF; betecknat LO i det följande), så långt som provobjektet inte uppvisar några defekter, medan detta förhållande ändras då en defekt föreligger hos provobjektet (se i D3 fig. 2, se krav 1, se sid 2 rad 1-22, se sid 4 rad 11-12, och i D4 s. 3, mittenstycket samt s. 4 sista stycket). Så långt överensstämmer uppfinningen med den kända anordningen.

Det nya i uppfinningen avser främst själva valet av frekvenser, något som i D3 inte berörs mera än att det anges att lämpliga frekvenser väljs för att därigenom erhålla ett optimalt mätresultat. Enligt sökanden medför det tidigare, "konventionella" sättet att välja frekvenserna problem att upptäcka förekomsten av sprickor med litet djup eftersom differensen mellan givarsignalerna då blir liten och svår att detektera.

Enligt uppfinningen sådan den definieras i de numera i första hand åberopade självständiga patentkraven 1 och 4 väljs ett par frekvenser så, att den ena ger ett ströminträngningsdjup som är mindre än djupet hos de minsta defekter som skall indikeras och den andra så att den ger ett ströminträngningsdjup som är större än nämnda minsta defektdjup. Därjämte skall frekvenserna skilja sig tillräckligt – i nämnda krav 1 och 4 uttryckt så att kvotförhållandet mellan dem skall vara större än 10, dvs. motsvarande ett förhållande mellan ströminträngningsdjupen om √10 eller ca 3.16. Det innebär med andra ord att den ena frekvensen väljs så hög att djupare liggande fel (i det här fallet den del av en defekt som ligger under ett djup motsvarande den minsta defekt som skall indikeras) inte påverkar den motsvarande utsignalen, medan den andra frekvensen väljs så låg att – p.g.a. det större inträngningsdjupet – dess utsignal kommer att påverkas av (och således även innehålla information om) den del av en defekt som ligger under nämnda djup. Som framgår av vad sökanden anfört utgör det ovannämnda numeriska värdet på kvotförhållandet inte något kritiskt värde. I grundhandlingarna anges utöver detta explicita värde också kvotförhållandet 4.

Genom D1 är känd en anordning för virvelströmsprovning av ledande material för detektering av defekter. Man utgår från en testsignal med en frekvens på 400 kHz. För att kompensera för LO-beroende ("wobble") används en ytterligare testsignal med en frekvens på 1.6 MHz, vilken frekvens är så hög att skineffekten (d.v.s. det faktum att en hög frekvens ger ett litet ströminträngningsdjup) medför att den häremot svarande givarsignalen blir väsentligen opåverkad av förekommande defekter, medan den mot frekvensen 400 kHz med dess större ströminträngningsdjup svarande givarsignalen påverkas av defekterna. Förhållandet mellan frekvenserna är 4. De två givarsignalerna (svarande mot testsignalerna med frekvenserna 400 kHz respektive 1.6 MHz) behandlas sedan genom viktning och subtraktion så att en resulterande utsignal fås med LO-effekterna eliminerade (se bl.a. spalt 7 rad 45 - spalt 8 rad 2 och patentkravet 25). Också genom D2 är en motsvarande frekvensvalsprincip känd.

Vid angivna förhållanden och då vad avser själva kvotförhållandet mellan den högre och den lägre frekvensen utredningen inte ger stöd för annan slutsats än att det ligger inom fackmannens normala kunnande att optimera detta i det enskilda tillämpningsfallet kan de självständiga kraven enligt sökandens förstahandsyrkande inte anses ange en uppfinning som väsentligen skiljer sig från känd teknik. De motsvarande självständiga kraven i andrahandsyrkandet innefattar inte något som medger en annan bedömning. Besvären kan därför inte bifallas.

Lennarth Törnroth Sten-Ove Henningsson Per Carlson

Referent

Byrådirektören Magnus Stiebe har biträtt vid föredragningen av målet.

Enhälligt

BESVÄRSHÄNVISNING, se bilaga (Formulär A)

LC
Visa mer Visa mindre