Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

92-240
1994-08-29
1994-08-29
Framställning enligt 72 § PL
1992-06-09
-
-
83306691.3
1992-03-23
-
-
-
72 § patentlagen
-
-
patent
bifall
intressant
sökande
Pfizer Inc
Grahn Patentbyrå AB, Oscar
-
-
-
-
Patenthavaren, som ansvarade för inbetalning av årsavgifterna, försatte förfallodagen för en årsavgift men uppdrog åt det svenska ombudet att med förhöjning betala avgiften inom sex månader från fristens utgång. Av misstag av handläggaren på byrån blev avgiften inte betald. Patentbesvärsrätten fann att misstaget fick tillskrivas den mänskliga faktorn; handläggaren hade befunnits sig i en personlig krissituation och ombudet var okunnig om detta. Vid en samlad bedömning av vad som förekommit i målet biföll PBR besvären.
-
YRKANDE

Pfizer Inc. har vidhållit sin begäran om förklaring enligt 72 § patentlagen.

Patentbesvärsrätten upphäver Patentverkets beslut och förklarar med stöd av 72 § patentlagen att den åttonde årsavgiften skall anses erlagd i rätt tid.

SKÄL

Av utredningen i målet framgår bland annat följande. För patenthavarens – Pfizer Inc. – räkning uppdrog Pfizer Limited i maj 1986 åt det svenska ombudet, Oscar Grahn Patentbyrå AB, att i ärendet angående ansökan om europeiskt patent ombesörja och till Patentverket ge in svensk översättning av den för patentet avsedda texten. I oktober 1986 meddelades det europeiska patentet och ombudet uppdrog åt Patrafee AB att svara för betalningen av årsavgifterna. Patrafee inbetalade årsavgifterna för åren 1986 och 1987, motsvarande fjärde respektive femte årsavgiften. Därefter tog Pfizer Inc. över betalningsansvaret och Patrafee lät då patentet utgå ur sitt system för bevakning av årsavgifterna. I december 1990 upptäckte ombudet att patentet var upptaget på en lista som Patentverket upprättat och som redovisade patent för vilka årsavgifter för löpande patentår inte erlagts trots att avgifterna förfallit till betalning under november 1990. I ett den 2 januari 1991 dagtecknat brev informerade ombudet Pfizer Limited att årsavgiften, som förfallit till betalning den 3 november 1990, inte erlagts men att avgiften kunde betalas med förhöjning senast den 31 maj 1991. – Ombudet fick den 2 januari 1991 ett den 20 december 1990 dagtecknat brev från Pfizer Inc. med uppdrag att betala in den förfallna årsavgiften med förhöjning. Av brevet framgår att i handlingarna hos Pfizer Inc. förelåg motstridiga instruktioner om betalningen av årsavgifterna. Pfizer Inc. åtog sig fullt ansvar för betalningen av alla framtida årsavgifter och angav därför att det inte var nödvändigt att ombudet hade kvar patentet i sitt register över årligen återkommande inbetalningar. Ombudet anmodades bekräfta mottagandet av de lämnade instruktionerna. Handläggaren hos ombudet verkställde bekräftelsen den 3 januari 1991 och markerade på brevet att det skulle sorteras in i patentbyråns akt. Den hade tagits fram från arkivet när informationsbrevet till Pfizer Limited skulle sändas. I ärendet i Patentverket uppgav ombudet att när brevet från Pfizer Inc. hade bekräftats blev akten sannolikt av misstag återförd till arkivet. Handläggaren kan ha tolkat situationen så att Patrafee fortfarande ansvarade för betalningarna. Genom att akten med brevet från Pfizer Inc. lades tillbaka i arkivet blev ordern om betalning av den åttonde årsavgiften inte utförd. Detta upptäcktes i september 1991 när Patentverket betalade tillbaka den nionde årsavgiften som Pfizer Inc. erlagt.

I Patentbesvärsrätten har klaganden tillagt bland annat följande. Det har framkommit att handläggaren hos ombudet under slutet av år 1990 och i början av år 1991 hade stora personliga påfrestningar på grund av familjeproblem. Handläggaren hade goda kunskaper i hanteringen av årsavgifter och den felaktiga hanteringen kan ha berott på bristande koncentration på grund av den personliga situationen. Sannolikt hade handläggaren för avsikt att dagen efter mottagandet av brevet från Pfizer Inc. ordna med betalningen av årsavgiften eller diskutera ärendet med sin överordnade, något som var rutin på byrån när tveksamheter uppstod vid handläggningen. Brevet blev emellertid inlagt i akten och årsavgiften därmed inte betald. I besvären åberopas vidare ett av handläggaren den 23 september 1992 dagtecknat intyg om dennes personliga situation vid årsskiftet 1990/91. Handläggaren uppger i intyget att det personliga tillståndet kan ha påverkat det oförklarliga handlingssättet och att hon efteråt insett att det hade varit bättre att avstå från att arbeta vid denna tid som var den mest belastande.

Med hänsyn till det anförda och vad som i övrigt framgår av utredningen gör Patentbesvärsrätten följande bedömning.

Ansvaret för att årsavgifterna betalades för det aktuella patentet har alltsedan det beviljades under kortare perioder legat på olika händer, ett förhållande som i sig kan sägas innebära en risk för att avgifter inte blir erlagda i rätt tid på grund av oklarheter, missförstånd och dylikt om ansvarsförhållandet. Hos det svenska ombudet har det emellertid i målet för tiden fram till det att betalning av den åttonde årsavgiften skulle erläggas inte framkommit något när det gäller ansvarsfrågan som direkt påverkat eller lett fram till den uteblivna betalningen. Varken ombudets uppdrag till Patrafee eller vad som förekom när Pfizer Inc. övertog betalningsansvaret kan sålunda belasta ombudet för det inträffade. Tvärtom hade ombudet all anledning räkna med att Pfizer Inc., som enligt åtagande och inom föreskrivna frister erlagt sjätte och sjunde årsavgifterna, skulle ombesörja inbetalningen av den åttonde årsavgiften, i synnerhet som Pfizer Inc. inte, såvitt ombudet då visste, hade gett något nytt betalningsuppdrag eller andra instruktioner. Ombudets åtgärd att underrätta Pfizer Limited, som var ombudets ursprunglige uppdragsgivare, om den uteblivna betalningen vidtogs inte lång tid efter det att ombudet fått kännedom om förhållandet och alltså i god tid före den sista betalningsmöjligheten. Den får i den föreliggande situationen bedömas som korrekt och tillräcklig. Patenthavaren har dessutom själv, oberoende av ombudets underrättelse, uppmärksammat betalningsmisstaget. Därvid bör inte den åtgärden läggas patenthavaren till last som bristande omsorg, att denne, med avvikande från den eljest gällande ordningen enligt vilken patenthavaren själv betalade årsavgifter för patentet, uppdragit åt sitt svenska ombud att betala just den felande årsavgiften. Vidare har patenthavarens instruktioner i detta avseende till ombudet varit tillräckligt tydliga.

Vad därefter gäller frågan om ombudets ansvar för att betalningsuppdraget inte kom att utföras är först att märka att det primära betalningsansvaret för årsavgifterna för patentet alltjämt låg kvar hos patenthavaren och att det nu var fråga om ett tillfälligt uppdrag avseende en enstaka avgift. Hos ombudet har betalningsuppdraget hafts om hand av en handläggare som var väl insatt i hanteringen av årsavgiftfrågor. Hon var också införstådd med de rutiner på ombudsbyrån, vilka bland annat till förebyggande av misstag innebar att tveksamma frågor alltid skulle diskuteras med en överordnad. Denna hanteringsordning hos ombudet får med hänsyn till omständigheterna i målet anses godtagbar ur omsorgssynpunkt. Orsaken till att avgiften ändå inte kommit att betalas innan det var för sent får istället tillskrivas den mänskliga faktorn där det framstår som inte osannolikt dels att den personliga kris som vid den aktuella tiden drabbat handläggaren varit av betydelse för de misstag hon begick, dels att ombudet vid denna tid inte haft kännedom om handläggarens krissituation.

Vid en samlad bedömning bör därför varken patenthavaren eller hans ombud anses ha brustit i skälig omsorg för att iaktta den ifrågavarande betalningsfristen. Då även förutsättningar i övrigt föreligger för bifall till framställningen skall besvären bifallas.

Lennarth Törnroth Stig Bragnum Sten-Ove Henningsson

Referent

Enhälligt

ak

Visa mer Visa mindre