Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 14-122

Beslutsdatum: 2016-03-16

Lagakraft: 2016-05-17

Målet gäller: Upphävande av patent på spolanordning för rengöring av insidorna på ett slutet område

Ink datum: 2014-08-28

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 0900478-9

PRV beslutsdag: 2014-06-26

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: B08B9/093

Juridiska sökord: Nyhet; Uppfinningshöjd; Beskrivningens tydlighet

Tekniska sökord: Rengöring; Spolanordning; Munstycken; Spolvätskerör

Lagrum: 2 § och 8 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Alfa Laval Corporate AB

Ombud: Markus Öberg

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Scanjet Marine AB

Ombud: Tord Sjökvist

Fler Motparter: -

Referat: En spolanordning för rengöring av insidorna av ett slutet utrymme med hjälp av spolvätska, där spolvätskeröret rengörs med hjälp av de munstycken som rengör det slutna utrymmet, har ansetts ha nyhet och uppfinningshöjd. Beskrivningen av uppfinningen har ansetts vara så tydlig att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten avslår överklagandet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLDA YRKANDEN M.M.

Scanjet Marine AB (Scanjet) ansökte den 9 april 2009 om och beviljades den 6 december 2011 patent på ”Spolanordning för rengöring av insidorna på ett slutet område”. Efter invändning av Alfa Laval Corporate AB (Alfa Laval) avslog PRV genom det överklagade beslutet invändningen.

Uppfinningen

I patentskriften anges bland annat följande om uppfinningens bakgrund och ändamål.

Uppfinningen avser en spolanordning för rengöring av insidorna av ett slutet utrymme med hjälp av spolvätska. Spolanordningen innefattar ett i det slutna utrymmet anordnat spolvätskerör försett med minst ett i huvudsak kring spolvätskerörets längdaxel roterbart drivet spolhuvud och med en på spolhuvudet anordnad roterbart driven munstycksanordning. Munstycksanordningen uppvisar ett eller flera munstycken för avgivande av en eller flera mot det slutna utrymmets insidor riktade spolvätskestrålar för rengöring av det slutna utrymmet.

En sådan spolanordning är till stora delar tidigare känd genom t.ex. SE 0602447-5. Spolanordningen används för att rengöra t.ex. fartygstankar eller andra behållare då dessa är tomma. Spolanordningen kan programmeras att t.ex. arbeta under en given tidsperiod och i enlighet med ett givet rengöringsmönster för optimal rengöring med minsta möjliga spolvätskeförbrukning. Spolanordningen kan vara permanent monterad eller vara monterad bara då densamma används. En nackdel med denna spolanordning är att den inte medger rengöring av framförallt spolvätskeröret till spolanordningen.

Genom US 5 333 630 A är det känt en annan spolanordning för rengöring av insidorna av ett slutet utrymme med hjälp av spolvätska. För att utnyttja spillvätska som sipprar ut från öppningar och spår för självrengöring av spolanordningen och spolvätskeröret, är navet försett med en separat sköld, till vilken vätska förs via en kanal.

Skölden enligt US 5 333 630 A medger visserligen också spridning av spolvätskestrålar, men munstyckena i denna kända spolanordning är i sig inte utformade härför och skölden samverkar inte med munstyckena, utan med ovannämnda öppningar och spår i spolhuvudet. Erforderlig omlänkning av spolvätska med hjälp av skölden för rengöring av spolvätskeröret, via spolhuvudet, innebär också att mycket kraft som behövs för rengöringen går förlorad.

Även i WO 2006048067 A1 och WO 2007090395 A1 beskrivs alternativa anordningar för rengöring av spolanordningar. I WO 2006048067 A1 delas spolvätskeströmmen in i flera delströmmar som bildar separata strålar med olika riktning, dock inte i riktning direkt mot spolvätskeröret. I WO 2007090395 A1 används separata munstycken för rengöring av spolvätskeröret.

Extramunstyckena enligt WO 2006048067 A1 och WO 2007090395 A1 för rengöring av spolvätskeröret är också för klent dimensionerade jämfört med munstyckena för rengöring av insidorna av det slutna utrymmet för att uppfylla sitt syfte på ett specifikt sätt. Alternativt går det åt för mycket kraft som måste tas från munstyckena för rengöring av insidorna av det slutna utrymmet, varvid dessa inte medger en effektiv rengöring av utrymmet.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en spolanordning enligt ovan som utöver sitt ursprungliga syfte att rengöra slutna utrymmen såsom tankar eller behållare av annat slag även medger rengöring av i det slutna utrymmet befintliga delar av spolanordningen och därvid framförallt spolvätskeröret till spolanordningen.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en spolanordning för ovannämnda ändamål som inte behöver göras mera komplicerad än tidigare, utan densamma uppvisar i huvudsak samma antal komponenter med i huvudsak samma utförande. Spolanordningen förblir således kostnadseffektiv och enkel att konstruera.

Genom att inte använda nya delar i form av t.ex. spolvätskeavledande sköldar eller extramunstycken enbart i syfte att rengöra spolvätskeröret, erhålles enligt uppfinningen inte bara en alternativ, utan även en billigare och mera effektiv lösning på att hålla såväl tanken som spolvätskeröret rent. Användningen av ett eller flera av de redan befintliga munstyckena för rengöring av insidorna av det slutna utrymmet, medför att spolvätskestrålarna från dessa inte försvagas på något sätt genom omlänkning av spolvätskestrålarna eller genom att delar av spolvätskestrålarna används för annat ändamål. Spolvätskestrålarna enligt uppfinningen bringas i sin helhet med full kraft (maximalt tryck) eller delar därav bringas med full kraft (maximalt tryck) träffa spolvätskeröret för rengöring därav.

Yrkanden

Alfa Laval har i Patentbesvärsrätten yrkat att patentet upphävs i sin helhet.

Scanjet har bestritt ändring.

Uppfinningen definieras i det självständiga patentkravet 1 på följande sätt.

Spolanordning för rengöring av insidorna av ett slutet utrymme med hjälp av spolvätska, vilken spolanordning (1) innefattar ett i det slutna utrymmet (2) anordnat spolvätskerör (6) med minst ett i huvudsak kring spolvätskerörets längdaxel (A) roterbart drivet spolhuvud (7) och med en på spolhuvudet anordnad, i huvudsak kring en väsentligen tvärs spolvätskerörets längdaxel förlöpande axel (B) roterbart driven munstycksanordning (8) med ett eller flera munstycken (9, 11) för avgivande av en eller flera i huvudsak mot det slutna utrymmets insidor riktade spolvätskestrålar (10, 12), kännetecknad av att minst ett av nämnda ett eller flera munstycken (9, 11) på munstycksanordningen (8) är anordnat vinklat mot spolvätskeröret (6) och/eller utformat för spridning av spolvätskestrålen (10 resp. 12) från munstycket så, att åtminstone en del av spolvätskestrålen från munstycket under åtminstone en del av munstycksanordningens rotation träffar spolvätskeröret (6) utmed en del av spolvätskerörets omkrets och så, att åtminstone nämnda del av spolvätskestrålen från munstycket under spolhuvudets (7) rotation träffar spolvätskeröret utmed hela eller delar av dess omkrets för rengöring av spolvätskeröret.

Grunder

Alfa Laval har till grund för sin talan anfört att uppfinningen enligt patentet saknar nyhet och uppfinningshöjd samt att uppfinningen enligt patentkraven 6, 7 respektive 10 inte är så tydligt beskriven att en fackman med ledning av beskrivningen kan utöva den.

Scanjet har anfört att uppfinningen är ny och har uppfinningshöjd samt att uppfinningen enligt patentkraven 6, 7 respektive 10 är så tydligt beskriven att en fackman med ledning av beskrivningen kan utöva den.

Anförd teknik

Alfa Laval har anfört följande dokument.

D1. US 20040238009 A1

D2. US 6568413 B1

D3. Gunclean Toftejorg SSt40T

D4. WO 92/04994 A1

D5. WO 2008/060223 A1

Utveckling av talan

Alfa Laval har i Patentbesvärsrätten anfört i huvudsak följande.

Krav 1 innehåller särdrag formulerade som alternativ: "minst ett av nämnda ett eller flera munstycken på munstycksanordningen är anordnat vinklat mot spolvätskeröret och/eller utformat för spridning av spolvätskestrålen från munstycket så, att...".

Alternativet 1 enligt patentkrav 1 avser bestämningen ”utformat för spridning av spolvätskestrålen från munstycket så, att...", dvs. utan det alternativa särdraget "anordnat vinklat mot spolvätskeröret".

D1 beskriver en spolanordning för rengöring av insidorna av ett slutet utrymme med hjälp av  spolvätska, vilken spolanordning innefattar ett i det slutna utrymmet anordnat  spolvätskerör med minst ett i huvudsak kring spolvätskerörets längdaxel  roterbart drivet spolhuvud och med en på spolhuvudet anordnad, i huvudsak kring en väsentligen tvärs spolvätskerörets längdaxel förlöpande axel roterbart driven munstycksanordning med ett eller flera munstycken för avgivande av en eller flera i huvudsak mot det slutna utrymmets insidor riktade spolvätskestrålar.  

I figuren i D1 visas tydligt att spolvätskestrålarna ("cleaning jets") divergerar i en riktning från munstyckena på ett sådant sätt att åtminstone en del av spolvätskestrålen träffar spolvätskeröret.

I PRV:s beslut anges att "Följer man strålarna så som de är ritade i figuren skulle dessa träffa spolvätskeröret, ...". Detta är en helt riktig tolkning av det som visas i D1 och är samma tolkning som en fackman skulle gjort när han studerar D1. Eftersom man kan göra denna tolkning av D1, dvs. utläsa detta ur D1, så är därmed särdragen i patentkrav 1, alternativ 1, att åtminstone en del av spolvätskestrålen från munstycket under åtminstone en del av munstycksanordningens rotation träffar spolvätskeröret utmed en del av spolvätskerörets omkrets och så, att åtminstone nämnda del av spolvätskestrålen från munstycket under spolhuvudets rotation träffar spolvätskeröret utmed hela eller delar av dess omkrets för rengöring av spolvätskeröret beskrivna.

Resonemanget i PRV:s beslut som sedan förs är därför märkligt: det framförs att figurer inte behöver vara skalenliga och att strålarna som ritats också kan tolkas som ett sätt att illustrera att det går strålar ur munstyckena, vilket skulle göra att strålens exakta spridning därför inte kan utläsas ur figuren.

Även om ett sådant resonemang förs så kan man inte bortse från tolkningen att strålarna skulle "träffa spolvätskeröret". Då figurerna betraktas kan ingen annan tolkning göras - man måste kunna utgå från det som närmast kan utläsas från figuren, dvs. att strålarna träffar röret.

I D1, stycke 23, anges att alla interna ytor träffas av rengöringsvätskan. Detta ger en tydlig indikation på att allt ska rengöras, även rengöringsanordningen.

Att strålarna omnämns som "cleaning jets" gör inte att man kan tolka strålen som helt rak, dvs. att den inte träffar spolvätskeröret. Tvärtom. Strålen är i D1 inte beskriven i text och den enda rimliga tolkningen av strålen är att den, precis som illustrerad i figuren, är en divergerande stråle som träffar röret. Eftersom strålen träffar röret så är munstycket därmed, precis som angivet i krav 1, alternativ 1, "utformat för spridning av spolvätskestrålen från munstycket".

Ovanstående styrks av att vid en implementation av uppfinningen enligt D1 så skulle fackmannen utforma "cleaning jets" enligt den information som finns tillgänglig i D1, vilken tydligt visar strålar som divergerar på ett sätt som gör att de träffar röret. Eftersom fackmannen skulle implementera sådana strålar så är de rimligtvis också redan beskrivna.

Ett dokument beskriver inte bara särdrag som explicit kan utläsas, utan också alla särdrag som implicit kan utläsas av en fackman vid en granskning av dokumentet. Europeiska Patentverket har riktlinjer för att utläsa känd teknik på detta sätt, och figurer i ett patentdokument har samma betydelse och vikt som dess beskrivning (se Guidelines for Examination at the European Patent Office, G-VI.2 samt T169/83).

Del av känd teknik är också särdrag som, när en uppfinning enligt ett dokument utövas, blir resultaten av en implementering av uppfinningen. Detta leder till att alla särdrag i krav 1, alternativ 1, uppfylls och därmed kan utläsas från känd teknik. Europeiska Patentverket har riktlinjer för att utläsa känd teknik på detta sätt (se Guidelines for Examination at the European Patent Office, G-VI.6, samt beslut T666/89 och T12/81).

Från ett hypotetiskt perspektiv, i det fall uppfinningen enligt patentkrav 1, alternativ 1 skulle anses ha nyhet i förhållande till D1, så skulle uppfinningen likväl inte vara patenterbar eftersom den saknar uppfinningshöjd.

D1 representerar den mest närliggande kända tekniken genom att uppvisa en kombination av särdrag som utgör den mest lovande utgångspunkten för en uppenbar modifiering som leder till det som anges i patentkrav 1, alternativ 1.

Uppfinningen enligt patentkrav 1, alternativ 1, skiljer sig från D1 genom särdragen att åtminstone en del av spolvätskestrålen från munstycket under åtminstone en del av munstycksanordningens rotation träffar spolvätskeröret utmed en del av spolvätskerörets omkrets och så, att åtminstone nämnda del av spolvätskestrålen från munstycket under spolhuvudets rotation träffar spolvätskeröret utmed hela eller delar av dess omkrets för rengöring av spolvätskeröret.

Den tekniska effekten av denna skillnad består i att mindre smuts eller avlagringar finns kvar på spolvätskeröret efter rengöring av tanken. Det objektiva tekniska problemet består därför i att finna ett sätt att mer effektivt rengöra spolvätskeröret samtidigt som tanken rengörs.

Ställd inför detta problem skulle fackmannen från D1 utläsa att strålarna divergerar mot och träffar röret. Även om D1 inte explicit anger att detta medför en rengöring av röret så inser fackmannen att så är fallet, eftersom det är allmänt känt att det är lättare att rengöra ett objekt om rengöringsvätska träffar objektet.

Det är därför uppenbart för fackmannen att en effektivare rengöring av spolvätskeröret uppnås, dvs. att det objektiva tekniska problemet kan lösas, om åtminstone ett av munstyckena D1 utformas för att sprida spolvätskestrålen från munstycket så att åtminstone en del av strålen träffar spolvätskeröret.

Alternativet 2 enligt patentkrav 1 avser bestämningen ”anordnat vinklat mot spolvätskeröret”, dvs. utan det alternativa särdraget "utformat för spridning av spolvätskestrålen från munstycket".

Uppfinningen enligt patentkrav 1, alternativ 2, skiljer sig från D1 genom att ett eller flera munstycken på munstycksanordningen är anordnat vinklat mot spolvätskeröret.

Den tekniska effekten av denna skillnad består i att mindre smuts eller avlagringar finns kvar på spolvätskeröret efter rengöring av tanken. Det kan konstateras att D1 åstadkommer en rengöring av spolvätskeröret med användning av de divergerande "cleaning jets" som delvis träffar spolvätskeröret. Det objektiva tekniska problemet består därför i att finna ett sätt att mer effektivt rengöra spolvätskeröret samtidigt som tanken rengörs.

Det är allmänt känt att det är lättare att spola bort smuts från en yta med hjälp av en vätskestråle om vätskestrålen riktas mot den smutsiga ytan, och att vinkeln på ett munstycke som avger vätskestrålen påverkar vätskestrålens riktning mot den smutsiga ytan.

Det är därför uppenbart för fackmannen att en effektivare rengöring av spolvätskeröret uppnås om åtminstone ett av munstyckena i D1 riktas mot spolvätskeröret. Fackmannen inser även att denna lösning är kostnadseffektiv eftersom inga ytterligare komponenter behövs; allt som krävs är en enkel vinkling av ett munstycke.

Alternativt, vid en lösning av det tekniska problemet skulle fackmannen också kunna konsultera D2 eftersom detta dokument visar en tvättanordning för rengöring av slutna utrymmen. I figur 2 syns tydligt hur munstycken är anordnade vinklat mot ett spolvätskerör och hur vätska från munstyckena sprutas i en riktning mot spolvätskeröret. Genom att betrakta figuren inser fackmannen det lämpliga i att vinkla munstyckena mot spolvätskeröret för bättre rengöring av detsamma.

Från D2 vet fackmannen att det är möjligt att använda ett ytterligare (”auxiliary”) munstycke för att rengöra spolanordningen. Att det är ett ytterligare munstycke för att rengöra spolanordningen innebär att även de andra munstyckena har denna funktion.

Det som anges i patentkrav 1, alternativ 2 saknar uppfinningshöjd i förhållande till en kombination av D1 med allmän kunskap eller D2. Även kombinationen av de två alternativa särdragen (motsvarande ”och” i ”och/eller ” i patentkrav 1) saknar uppfinningshöjd i förhållande till D1 i kombination med allmän kunskap eller D2 av samma skäl som ovan.

Det beviljade patentet anger inte några som helst strukturella särdrag för hur en reglering enligt patentkrav 6, 7 eller 10 åstadkoms. Fackmannen lämnas helt utan ledning för hur regleringen i praktiken ska implementeras och den enda uppfinningsinsats som utövats är att skriva ordet "reglerbar" i patentansökan.

Fackmannen måste därför använda den ovan angivna allmänna kunskapen för att åstadkomma regleringen. Utan denna kunskap så skulle den i patentkravet 6, 7 eller 10 angivna regleringen inte vara så tydligt beskriven att en fackman med ledning av beskrivningen kan utöva den.

Scanjet har i Patentbesvärsrätten anfört i huvudsak följande.

Tankrengöringsutrustningen enligt D1 innefattar ett spolvätskerör med ett roterbart drivet spolhuvud och en på spolhuvudet anordnad munstycksanordning med munstycken som avger spolvätskestrålar för rengöring av tankens insidor.

I D1 sägs inget om hur spolvätskestrålarna är utformade eller riktade, eftersom detta inte är av intresse för uppfinningen enligt D1, vars syfte är att åstadkomma en anordning för recirkulation av spolvätskan så att denna kan återanvändas flera gånger. I D1 anges endast att då tankrengöringsutrustningen är i funktion rengörs tankens insidor genom att spolhuvudet roterar kring en vertikal axel och munstyckena roterar kring en horisontell axel samtidigt som spolvätskestrålarna lämnar munstyckena, vilket tankrengöringsutrustningen enligt D1 har gemensamt med många andra kända tankspolanordningar. Spolvätskestrålarnas utformning enligt figuren är tillfällig och är som den är uteslutande för att på ett tillförlitligt sätt åskådliggöra att det är frågan om spolvätskestrålar som lämnar ett munstycke. Exempelvis kunde de lika gärna ha varit mindre divergerande eller i huvudsak raka för att uppfylla sitt syfte att rengöra tankens insidor och då dessutom bättre stämma överens med texten, i vilken uttrycket "cleaning jets" används för spolvätskestrålarna. Invändaren har även under den muntliga förhandling som hållits, indirekt vidgått att med uttrycket "cleaning jets" avses raka eller åtminstone i huvudsak raka spolvätskestrålar. Med tanke på att tankrengöringsutrustningen enligt D1 återanvänder förorenad spolvätska torde detta bättre stämma överens med det faktiska förhållandet, eftersom större rengöringskraft hos spolvätskestrålarna därmed eftersträvas och för rengöringen optimala spolmönster uppnås med raka eller i huvudsak raka spolvätskestrålar.

Europeiska Patentverkets riktlinjer för att utläsa känd teknik säger bl.a. att för att undanröja kravet på nyhet måste ett i ett patentkrav definierat kännetecknande drag hos en uppfinning kunna härledas direkt och entydigt från ett mot nyheten åberopat dokument. För att kunna realisera de kunskaper som görs kända genom det åberopade dokumentet, ska en fackman ofrånkomligen komma fram till ett resultat som ligger inom patentkravets definitioner och detta görs möjligt endast då ingen rimlig tveksamhet kan anses föreligga vad gäller det praktiska utförandet av nämnda kunskaper.

Så är inte fallet vad gäller D1. Det som visas i fig. 1 i D1 är endast att spolvätskestrålar lämnar spolmunstyckena. För att ge fackmannen urskiljbar och reproducerbar teknisk kunskap för att uppfylla kriterierna för uppfinningen enligt patentet hade det varit nödvändigt att på något sätt indikera spolvätskestrålarnas förlopp och hur och var de träffar spolvätskeröret för rengöring därav (jfr beslutet T748/91 taget av Europeiska Patentverkets Boards of Appeal). Detta har emellertid inte varit av intresse för uppfinningen enligt D1 och därför har spolvätskestrålarnas utsträckning inte visats närmare i fig. 1. Man har endast velat visa principen för hur den i fig. 1 schematiskt åskådliggjorda tankrengöringsutrustningen enligt D1 är tänkt att fungera vid spolning. Likaså måste fackmannen ur ritningarna klart och otvetydigt kunna härleda konstruktion och funktion på de kännetecknande drag som definierar en uppfinning (jfr T169/83).

Framgår ett för en uppfinning kännetecknande särdrag uteslutande av en ritning, ska inte bara konstruktion utan även den tekniska funktion som uppnås därmed kunna härledas från ritningen (jfr T241/88).

Kännetecknande drag från enbart en ritning är nyhetshindrande endast då fackmannen kan härleda teknisk kunskap ur densamma (jfr T204/83).

Slutledningar från mätningar på en diagrammatisk illustration (jfr en förlängning av de divergerande linjer som åskådliggör att spolvätskestrålar lämnar munstyckena i fig. 1 i D1) är inte nyhetshindrande (jfr T857/91 och T272/92).

Ett tekniskt kännetecknande drag som härletts från eller baserats på företeelser hämtade från en diagrammatisk illustration och som tekniskt motsäger kunskaper hämtade från beskrivningen (spolvätskestrålarna 10 i fig. 1 kontra texten som talar om "cleaning jets" 10, d.v.s. raka strålar) är inte nyhetshindrande (jfr T56/87).

Det ifrågasätts att fackmannen vid studium av D1 seriöst skulle ha beaktat de kännetecknande drag som definierar uppfinningen enligt patentet eftersom sådana kännetecknande drag inte förelåg i D1 därför att de saknade betydelse och således inte heller kunde ligga till grund för en otvetydig, implicit tolkning av det som framgår av D1 (jfr T666/89).

Det är uppenbart att D1 inte föregriper nyheten för det av invändaren betecknade alternativ 1 enligt patentkrav 1 i patentet.

För att visa att det av invändaren betecknade alternativ 1 enligt patentkrav 1 saknar uppfinningshöjd, hänvisar invändaren i överklagandet till D1 såsom varande den mest närliggande kända tekniken. Med utgångspunkt från D1 konstruerar invändaren ett problem som inte existerar enligt D1, varför ett behov av att lösa detta problem inte heller föreligger.

Det kan av D1 inte utläsas direkt och entydigt att spolvätskestrålarna från munstyckena träffar spolvätskeröret. Att utgå från en tolkning att spolvätskestrålarna från munstyckena träffar spolvätskeröret är alltså missvisande.

I beslutet T967/97 säger Europeiska Patentverkets Boards of Appeal att problemlösningskonceptet i väsentlig utsträckning ska baseras på den faktiska kännedom om tekniska problem och sätt att lösa dessa tekniskt som fackmannen förväntas besitta objektivt vid prioritetsdagen.

I T273/92 sägs att ett dokument inte kan vara kvalificerat som närmast liggande känd teknik uteslutande p.g.a. sammansättningen av produkter (konstruktionen), utan även dess lämplighet för användning som enligt uppfinningen måste vara beskriven i dokumentet (se även T327/92). Närmast liggande känd teknik är den som är mest lämpad för det syfte som avses med uppfinningen (spola rent ett spolvätskerör till en tankspolanordning) och som kännetecknar uppfinningen (jfr T506/95). Det mest idealiska är ifall uppfinningssyftet redan beskrivits i det kända dokumentet (jfr T298/93 och T859/03).

I besluten T5/81, T63/97, T170/97 och T414/98 sägs att vid bedömning av uppfinningshöjden måste en tolkning av det kända dokumentet såsom varande influerat av det problem som löses med hjälp av uppfinningen, och där detta problem varken nämnts eller ens föreslagits i dokumentet, undvikas. Detta anses vara resultatet endast av en efterkonstruktion.

D1 såsom varande den mest närliggande kända tekniken kan mot bak- grund av ovanstående ifrågasättas. Det är snarare så, att av den av invändaren åberopade kända tekniken är D2 den som ligger närmast uppfinningen enligt patentet.

D1 föregriper alltså inte heller uppfinningshöjden på uppfinningen enligt det av invändaren betecknade alternativ 1, patentkrav 1. Fackmannen skulle istället, ifall ett behov förelåg, tillgripa lösningar som enligt D2, som de facto anger ett sätt att rengöra även spolvätskeröret till en tankrengöringsutrustning.

Tankrengöringsutrustningen i D2 är tippbar inom ett vinkelintervall. Den långsträckta delen uppvisar munstycken som är anordnade vid en speciell punkt på kroppen i dennas längdriktning, nämligen i ändarna, för att i enlighet med uppfinningssyftet vara lätt åtkomliga för service och underhåll via en öppning efter nämnda tippning eller snedställning av tankrengöringsutrustningen. Några munstycken är snedställda åt olika håll i den långsträckta delens tvärriktning sett och ett par av dessa är snedställda inåt i riktning mot kroppens vertikala centrala del för att förbättra rengöringen av "targets", t.ex. de ytor på tanken som skall rengöras, d.v.s. att munstyckena är vinklade som en konsekvens av deras placering i ändarna på den i huvudsak horisontella långsträckta delen av kroppen, så att samma spoleffekt som om munstyckena var placerade utmed den i huvudsak horisontella långsträckta delens hela längd uppnås. Vinklingen inåt av ett par munstycken är alltså ett försök att kompensera för att man annars inte kan nå alla ytor på tanken som behöver rengöras. Detta gäller då även munstyckena som är riktade utåt. Munstyckena som är riktade inåt är emellertid inte riktade mot den centrala delen, d.v.s. inte tillräckligt vinklade för att renspolning av denna kan ske, vilket alltså inte heller eftersträvas. Det framgår inte av publikationen om och i så fall hur mycket munstyckena är vinklade åt ett eller annat håll i den i huvudsak horisontella långsträckta delens längdriktning sett. De inåt vinklade munstyckena kan även av detta skäl vara förhindrade att träffa den centrala delen med sina spolvätskestrålar.

I D2 anges att det är möjligt att förete ett ytterligare tvättarrangemang för att tvätta själva tankrengöringsutrustningen med hjälp av det i nämnda ytterligare tvättarrangemang ingående munstycket ifråga. Detta munstycke återfinns inte på tankrengöringsutrustningen, utan i taket på tanken. En fackman får härvid en indikation på att för rengöring av tankrengöringsutrustningens spolvätskerör ska ett separat munstycke som inte återfinns på tankrengöringsutrustningen användas, inte de snedställda munstyckena på tankrengöringsutrustningen som är avsedda för rengöring av insidorna på tanken. Nämnda ytterligare tvättarrangemang visar att effektiv rengöring av spolvätskeröret inte uppnås och inte heller eftersträvas med de snedställda munstyckena.

Lärdomen fackmannen drar av närmast liggande känd teknik för rengöring av ett spolvätskerör i en tankrengöringsutrustning är att det för detta krävs ett separat tvättarrangemang, skilt från tankrengöringsutrustningen i övrigt. D2 ger ingen indikation för fackmannen att för rengöring av spolvätskeröret i tankrengöringsutrustningen utnyttja ett eller flera munstycken på spolhuvudet som vid uppfinningen enligt patentet, d.v.s. munstycken som också medverkar till att rengöra tanken. Inte heller D2 föregriper alltså uppfinningshöjden på uppfinningen enligt patentkrav 1.

Invändaren har hävdat att D1 i kombination med allmän kunskap eller D2 föregriper det andra alternativet enligt nu gällande patentkrav 1, nämligen att minst ett munstycke är vinklat mot spolvätskeröret.

Vid tankrengöringsutrustningen enligt D1 föreligger inte något behov av att renspola spolvätskeröret. Ifall ett sådant behov hypotetiskt skulle föreligga, skulle en fackman vid beaktande av D2 inte snedställa munstyckena eftersom syftet med vinklingen av munstyckena i D2 är att medge rengöring av vissa ytor av en processanordning som p.g.a. munstyckenas placering annars inte hade blivit rengjorda. För rengöring av spolvätskeröret skulle vid tankrengöringsutrustningen enligt D1, med hänsyn taget till D2, ett separat munstycke anordnas i taket till tanken.

Invändaren har inte troliggjort att den "allmänna kunskapen" skulle omfatta åtgärden att vinkla ett munstycke i en spolanordning för tankrengöring i syfte att rengöra ett vertikalt spolvätskerör till spolanordningen. Många förslag har presenterats för att åstadkomma tillfredsställande rengöring av spolanordningar inklusive spolvätskerören därtill, men inget som pekar på lösningen enligt patentet. Detta indikerar att det inte alls är allmänt bekant att vidtaga åtgärden att vinkla ett munstycke enligt patentkrav 1 eller att vidtaga en närliggande åtgärd.

Invändaren hävdar att D1 i kombination med allmän kunskap eller D2 föregriper det tredje alternativet enligt nu gällande patentkrav 1, nämligen att minst ett munstycke är vinklat mot och utformat så att spolvätskestrålarna från munstycket träffar spolvätskeröret.

Eftersom åberopad känd teknik eller den "allmänna kunskapen" inte föregriper dessa åtgärder var för sig, föregriper den inte heller åtgärderna i kombination.

Reglering av munstyckena kan ske på flera olika sätt beroende på hur spolanordningens spolhuvud och munstycksanordning med spolmunstycken är konstruerade och en fackman får, när fackmannen väl genom uppfinningen fått kunskap om att man kan använda spolanordningens ordinarie munstycken för tankrengöring även för rengöring av spolvätskeröret till spolanordningen, anses besitta sådan kunskap om spolanordningar i allmänhet att avsaknaden av anvisningar om hur en reglering av spolmunstyckena kan gå till inte medför att fackmannen inte kan utöva uppfinningen.

DOMSKÄL

Uppfinningen enligt patentet avser en spolanordning för rengöring av insidorna av ett slutet utrymme med hjälp av spolvätska som även medger rengöring av i det slutna utrymmet befintliga delar av spolanordningen och framförallt spolvätskeröret till spolanordningen.

Frågan om nyhet

Alfa Laval har anfört att en av de utföringsformer av uppfinningen som definieras i patentkrav 1 saknar nyhet i förhållande till D1. Alfa Laval har särskilt hänvisat till figuren i D1, av vilken det anses framgå att vätskestrålarna från munstyckena divergerar på ett sådant sätt att åtminstone en del av vätskestrålen kommer att träffa spolröret.

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

För att en uppfinning ska anses sakna nyhet i förhållande till känd teknik, måste uppfinningen vara direkt och otvetydigt härledbar från den kända tekniken för en fackman (se t ex EPO T511/92 och T411/98).

Då ett särdrag enbart visas i en ritning utan någon förklarande beskrivning måste en noggrann bedömning göras huruvida det är möjligt för fackmannen att hämta teknisk lärdom bara från återgivandet. Om detta är möjligt beror i det enskilda fallet på fackmannens kunskap och det sätt på vilket särdraget är visat i ritningen (se EPO T204/83 ).

Dokumentet D1 beskriver en anordning med roterande munstycken för rengöring av insidorna i tankar. Syftet med uppfinningen enligt D1 är att lösa problem med tillvaratagande av förbrukad rengöringsvätska och den stora mängd rengöringsvätska som ska tillföras rengöringsanordningen. Av beskrivningen i D1 framgår inte att själva rengöringsanordningen eller dess spolrör ska rengöras. Det framgår inte heller av figuren i D1 att de däri utritade vätskestrålarna (10) träffar spolröret.

Frågan blir då om det från figuren i D1 är direkt och otvetydigt härledbart för fackmannen att de i figuren utritade vätskestrålarna i sin förlängning kommer att träffa spolröret och rengöra detta.

Det anges inte i beskrivningen i D1 att någon viss typ av strålmönster för vätskan som lämnar munstyckena eller en speciell utformning av munstyckena för att få ett visst strålmönster är en del av den i D1 beskrivna anordningen. Den divergerande form som vätskestrålarna i figuren i D1 har getts bör ses som ett schematiskt sätt att illustrera vätskestrålar som avges från ett munstycke. Vinklingen av vätskestrålarna i figuren kan därför inte anses vara något annat än ett godtyckligt val av den som ritat figuren, utan någon påvisad praktisk betydelse för anordningens funktion. Den i figuren utritade vinklingen av vätskestrålarna har således inte visats ha någon teknisk betydelse för uppfinningen enligt D1. Det kan därför inte utifrån figuren i D1 anses vara direkt och otvetydigt härledbart för fackmannen att munstyckena i D1 är utformade för spridning av spolvätskestrålen så att åtminstone en del av spolvätskestrålen träffar spolvätskeröret.

Därmed skiljer sig spolanordningen i patentkrav 1 från den spolanordning som framgår av D1 genom att minst ett av munstyckena på munstycksanordningen för avgivande av en eller flera i huvudsak mot det slutna utrymmets insidor riktade spolvätskestrålar, är anordnat vinklat mot spolvätskeröret och/eller utformat för spridning av spolvätskestrålen från munstycket så, att åtminstone en del av spolvätskestrålen från munstycket under åtminstone en del av munstycksanordningens rotation träffar spolvätskeröret utmed en del av spolvätskerörets omkrets och så, att åtminstone nämnda del av spolvätskestrålen från munstycket under spolhuvudets rotation träffar spolvätskeröret utmed hela eller delar av dess omkrets för rengöring av spolvätskeröret.

Spolanordningen enligt samtliga alternativa utföranden i patentkrav 1 är således ny i förhållande till D1.

Frågan om uppfinningshöjd

PRV har vid sin bedömning av uppfinningshöjd utgått från att D1 representerar den mest närliggande kända tekniken. Alfa Laval har anfört detsamma. Scanjet har å sin sida sagt att D2 är det dokument som ligger uppfinningen närmast.

Patentbesvärsrätten, som inte tar ställning i den frågan, behandlar samtliga av parterna anförda dokument vid sin bedömning av uppfinningshöjden.

Enligt Patentbesvärsrättens mening ställs fackmannen mot bakgrund av tekniken i D1 inför problemet att ta fram en spolanordning för rengöring av insidorna i slutna utrymmen som även rengör rengöringsanordningens spolvätskerör.

Dokument D1 ger inte fackmannen någon anvisning om hur problemet med rengöring av spolvätskeröret kan lösas.

Dokument D2 som, förutom D1, särskilt anförs av Alfa Laval i överklagandet, visar även det en spolanordning för rengöring av de inre ytorna i en processanordning. I D2 anges att de munstycken som tillför tvättvätskan är vinklade för att öka vätskestrålarnas täckyta, vilket visas i figur 2. På samma sätt som i D1 har i figur 2 vätskestrålarnas utbredning illustrerats i form av divergerande strålar. Av figur 2 framgår inte att vätskestrålarna träffar spolröret. Inte heller anges i beskrivningen i D2 någon avsikt att utforma munstyckena på sådant sätt att vätskestrålarna träffar spolröret.

Däremot nämner D2 att det är möjligt att utnyttja ett reservmunstycke för att rengöra själva rengöringsanordningen och hänvisar i det sammanhanget till figur 1a som visar ett extra munstycke.

Alfa Laval har gjort gällande att detta måste tolkas så att reservmunstycket utgör en extra hjälp för att rengöra rengöringsanordningen utöver den rengöring som sker av spolröret med de munstycken som rengör de inre ytorna av processanordningen. Patentbesvärsrätten kan inte finna att det finns stöd i övriga delar av beskrivningen och figurerna i D2 för en sådan tolkning. Att de i figurerna illustrerade vätskestrålarna skulle träffa spolvätskeröret och rengöra detta är inte heller direkt och otvetydigt härledbart för en fackman av samma skäl som ovan anförts avseende figuren i D1.

D2 visar alltså en annan lösning på problemet att rengöra spolvätskeröret än den lösning som anges i patentkrav 1.

Fackmannen får därför enligt Patentbesvärsrättens mening inte någon ledning från vare sig D1 eller D2, eller från en kombination av tekniken i dessa dokument, till att lösa problemet med rengöring av spolvätskeröret på det sätt som anges i patentkrav 1. Inte heller anser Patentbesvärsrätten att fackmannen med ledning av tekniken enligt något av dokumenten D1 eller D2 och sina allmänna kunskaper skulle komma fram till uppfinningen enligt patentkrav 1.

Tekniken i övriga anförda dokument, D3-D5, ger inte heller fackmannen någon ledning till uppfinningen enligt patentkrav 1.

Spolanordningen enligt samtliga alternativa utföranden i patentkrav 1 skiljer sig därigenom väsentligen från känd teknik och får därför anses ha uppfinningshöjd.

Frågan om beskrivningens tydlighet

En uppfinning ska enligt 8 § patentlagen vara så tydligt beskriven att en fackman med ledning därav kan utöva den.

Alfa Laval har anfört att uppfinningen enligt patentkraven 6, 7 respektive 10 inte uppfyller detta villkor, eftersom patentet inte anger några strukturella särdrag för hur en reglering enligt dessa patentkrav åstadkoms.

Enligt vedertagen praxis kan fackmannen förutom beskrivningen av uppfinningen även använda sina allmänna kunskaper inom teknikområdet för att kunna utöva uppfinningen (se t ex EPO T206/83).

Patentbesvärsrätten bedömer att fackmannen inom förevarande teknikområde har sådana allmänna kunskaper inom området att det för denne är uppenbart hur en spolanordning ska konstrueras för att orienteringen av munstycket, spridningen på spolvätskestrålen respektive vinkeln med vilken munstycket är riktat mot spolvätskeröret ska vara reglerbar, och att detta tillsammans med beskrivningen av uppfinningen gör det möjligt för fackmannen att utöva uppfinningen.

Vi denna bedömning och med beaktande av vad som tidigare sagts om nyhet och uppfinningshöjd ska patentet upprätthållas i oförändrad form. Överklagandet ska därför avslås.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

I avgörandet har deltagit patenträttsråden Peter Strömberg, ordförande, Marianne Bratsberg, referent, och Heléne Eliasson. Enhälligt.

EE Visa mer Visa mindre