Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

14-152
2016-05-31
-
Upphävande av patent på anordning för rengöring av slutna utrymmen
2014-12-05
-
2016-07-29
0950419-2
2014-09-29
-
-
B08B9/093
Uppfinningshöjd
Spolanordning; Rengöring; Snäckväxel
2 § patentlagen (1967:837)
patent
bifall
intressant
invändare
Alfa Laval Corporate AB, 556007-7785
Markus Öberg
-
Scanjet Marine AB, 556291-2427
Tord Sjökvist
-
En anordning för rengöring av slutna utrymmen med hjälp av en utsprutad vätska, innefattande ett hus med en stationär del och en roterbar del, vilken är roterbart anordnad med ett nav med sprutmunstycken, och med en snäckväxel anordnad i huvudvätskeflödet för överföring av rotationskraft till navet och den roterbara delen, har ansetts sakna uppfinningshöjd.
-
DOMSLUT

Med upphävande av det överklagade beslutet häver Patentbesvärsrätten patentet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLDA YRKANDEN M.M.

Scanjet Marine AB (Scanjet) ansökte den 8 juni 2009 om och beviljades den 5 april 2011 patent på ”Anordning för rengöring av slutna utrymmen”. Sedan Alfa Laval Corporate AB (Alfa Laval) framställt invändning avslog PRV genom det överklagade beslutet invändningen och anförde i beslutet att de i patentkraven gjorda ändringarna hade stöd i grundhandlingarna samt att uppfinningen var ny och hade uppfinningshöjd.

Uppfinningen

I patentskriften anges bland annat följande om uppfinningens bakgrund och ändamål.

Uppfinningen avser en anordning för rengöring av slutna utrymmen med hjälp av en utsprutad vätska. Anordningen innefattar ett hus med en stationär del konfigurerad att mottaga vätskan till anordningen och en roterbar del anordnad med den stationära delen. Den roterbara delen är roterbart anordnad med ett nav med minst ett sprutmunstycke.

Den internationella patentansökan WO 9204994 [D1] uppvisar en anordning för rengöring av slutna utrymmen. I anordningen enligt WO 9204994 strömmar vätska genom anordningen mot dess mynning för att sprutas ut i utrymmet där den är anordnad. Inne i anordningen är en planetväxel positionerad. Planetväxeln överför rotationsrörelse via ett antal kugghjul till anordningen varvid vätskan som tillförs anordningen därmed sprutas enligt ett spolmönster runt i utrymmet. Vätskan som leds in i anordningen kan ibland innehålla partiklar som bl.a. kan härröra från tankar eller ledningar. När partiklarna kommer in i planetväxeln med dess ingående kugghjul kan det resultera i att de kilar fast sig mellan två motstående kuggspår. Detta resulterar då i att kugghjulen kan låsa sig. Vid sådan låsning förhindras anordningen att utföra spolmönstret med utsprutning av vätska i utrymmet. För att åtgärda detta måste anordningen plockas isär varvid den hindrande partikeln mellan två kuggspår därmed kan avlägsnas. Detta är ett förfarande som är tidskrävande och ger ett fördyrande arbete vid rengöring av ett slutet utrymme.

Ett ändamål med uppfinningen är att erhålla en förbättrad driftsäkerhet av anordningen när vätska innefattande partiklar strömmar genom anordningen.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att kunna erhålla en hög utväxling av växeln inne i anordningen. Detta samtidigt som anordningen skall vara kompakt och inte utrymmeskrävande.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att överkomma ovan nämnda problem från känd teknik.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en anordning och en metod som är kostnadseffektiv att applicera jämfört med traditionell teknik, vilken anordning skall vara enkel att konstruera varvid kostnad och tid vid tillverkning kan optimeras.

Yrkanden

Alfa Laval har i Patentbesvärsrätten vidhållit sitt yrkande att patentet ska upphävas.

Scanjet har i första hand bestritt ändring. I andra hand har bolaget yrkat att patentet ska upprätthållas med patentkrav inkomna till PRV den 7 maj 2013 och i tredje respektive fjärde hand yrkat att patentet ska upprätthållas med patentkrav inkomna till Patentbesvärsrätten den 8 mars 2016.

Uppfinningen definieras i det självständiga patentkravet 1 enligt förstahandsyrkandet på följande sätt.

Anordning för rengöring av slutna utrymmen med hjälp av en utsprutad vätska, innefattande ett hus (1) med en stationär del (2) konfigurerad att mottaga vätskan till anordningen och en roterbar del (3) anordnad med den stationära delen (2), varvid den roterbara delen (3) är roterbart anordnad med ett nav (4) med minst ett sprutmunstycke (5), varvid i huset (1) en axel (6) är anordnad, vilken axel (6) med en del är förbunden med ett rotationsalstrande element (7) och med en andra del är anordnad med gängor bildandes en snäckskruv (8), vilken snäckskruv (8) är anordnad att passa in i gängor till ett angränsande första kugghjul (9) bildandes en snäckväxel (10), vilken snäckväxel (10) vid rotation av denna från det rotationsalstrande elementet (7) via axeln (6) överför en rotationskraft till och rotation av dels navet (4) och dels den roterbara delen (3), kännetecknad därav att det rotationsalstrande elementet (7), axeln (6) samt snäckväxeln (10) är anordnade i en för vätskan genom anordningen konfigurerad flödesväg (11), varvid huvuddelen av vätskeflödet strömmar genom snäckväxeln (10) med en riktning mot minst ett sprutmunstycke (5).

Patentkraven enligt andra- tredje- respektive fjärdehandsyrkandet framgår av bilagor 2-4.

Grunder

Alfa Laval har till grund för sin talan i Patentbesvärsrätten vad gäller Scanjets samtliga yrkanden anfört att uppfinningen saknar uppfinningshöjd samt att införda ändringar i patentkraven enligt första- respektive tredjehandsyrkandet saknar stöd i grundhandlingarna.

Scanjet har anfört att uppfinningen har uppfinningshöjd samt att införda ändringar i patentkraven har stöd i grundhandlingarna.

Anförda mothåll och övrig bevisning

Alfa Laval har i PRV anfört följande mothåll.

D1. WO 9204994 A1

D2. Tank Cleaning Machine, Type TZ-65 Fixed Operators Manual, No. 91A200-01, Version 991

D3. User Instruction and Maintenance Manual for Tank Cleaning Machine
Type TZ-65, Fixed, No. 91A201, version 881

D4. Instruction Manual, Type Gunclean Toftejorg
SSt40T, IM-TE91A560-EN041

D5. Tank Cleaning Machine Type TJ20G Operators Manual No. 91A600-01, Version 991

D6. GB 867384

D7. Instruction Manual Toftejorg SaniMega, IM-TE91A590-EN1, augusti 2005

D8. Faktura gällande försäljning av en produkt med beteckning

TZ-65FIX (INVOICE No 17065)

D9. Faktura gällande försäljning av en produkt med beteckning SaniMega (INVOICE No 10932)

D10. Utdrag ur elektronisk ordbok

Vidare har Alfa Laval i Patentbesvärsrätten anfört följande mothåll.

D11. Instruction Manual Toftejorg TZ-74, IM-TE91A150-EN6, First published 1974

D12. Instruction Manual Toftejorg SaniMega, IM-TE91A590-EN2, First published 1998

D13. Utdrag ur ”Internet Archive WayBackMachine”, http://web.archive.org/web/20041119144924/http://www.tankcleaningtechnologies.co.uk/products6.htm

D14. Utdrag ur ”Internet Archive WayBackMachine”, http://web.archive.Org/web/20071026120433/http://www.technoservice.gr/content/vie w/15/17/

D15. Typgodkännande av Det Norske Veritas, certifikat nr P-13094, för produkten Toftejorg TZ-65 F, https://exchange.dnv.com/taridocs/TA-CERT/45/07025760.htm

D16. Typcertifiering av produkten Toftejorg TZ-65F, november 2000

Härutöver har både Alfa Laval och Scanjet anfört skriften WO 0224317.

Vidare har Alfa Laval inkommit med intyg undertecknade av CG, BAB, YT respektive RP avseende köp av anordningar för rengöring av tankar av typen ”Toftejorg™ TZ-74”, intyg undertecknade av GF, BL respektive RP avseende köp av anordningar för rengöring av tankar av typen ”Toftejorg™ SaniMega” samt intyg undertecknat av BL avseende köp av anordning för rengöring av tankar av typen ”Toftejorg™ TZ-79”.

Utveckling av talan

Alfa Laval har bland annat anfört följande.

Stöd i grundhandlingarna

Patentkraven 1 och 15 [enligt förstahandsyrkandet] omfattar särdrag som inte framgick av ansökan på inlämningsdagen. Patentkrav 1 innehåller bestämningen ”vilken axel (6) med en del är förbunden med ett rotationsalstrande element (7)”. I det ursprungligen inlämnade kravet 1 motsvaras denna bestämning av ”vilken axel (6) har en del vilken är förknippad med ett rotationsalstrande element (7)”.

”Förbunden med” kan inte användas synonymt med ”förknippad med”. I det sammanhang som begreppen används i krav 1 kan ”förknippad med ” bara tolkas som ett generellt samband mellan axeln och elementet, medan ”förbunden med” anger att det kan finnas både en direkt och indirekt koppling mellan axeln och elementet.

Av de ursprungliga handlingarna framgår det att rotationselementet är anordnat på axeln. ”Förbunden” har inte samma betydelse som ”anordnat”. Istället är särdraget ”förbunden” en precisering av det generella särdraget ”anordnat”. Ett generellt särdrag kan aldrig ersättas med ett mer preciserat särdrag som inte är angivet i de ursprungligen inlämnade handlingarna.

Patentkrav 15 innehåller bestämningen "det rotationsalstrande elementet (7) övervägande är anordnat i den stationära delen (2)". I det ursprungligen inlämnade kravet 15 motsvaras denna bestämning av "det rotationsalstrande elementet (7) huvudsakligen är anordnat i den stationära delen (2)". I svaromålet av den 24 mars 2010 uttrycker patenthavaren åsikten att uttrycket övervägande "tydligare beskriver att det är mer än hälften som avses". Därmed medger man att "övervägande" har införts som en nödvändig precisering av vad som egentligen avsågs med "huvudsakligen". De ursprungligen inlämnade handlingarna anger inte någonstans att det rotationsalstrande elementet övervägande är anordnat i den stationära delen. Därmed finns inget i det ursprungligen inlämnade handlingarna som indikerar vad som egentligen avsågs med uttrycket "huvudsakligen".

En synonym kan inte ersätta ett begrepp om någon form av betydelseändring av begreppet sker. Det är en eventuell betydelseförändring som måste bestämmas. Om sammanhanget pekar på en betydelseändring, vilket är fallet för både krav 1 och krav 15, så kan synonymen inte användas, dvs. synonymen utgör då ett särdrag som inte framgick av ansökan på inlämningsdagen.

Allmän tillgänglighet för D2-D5, D7, D11 och D12

D11 samt D12 visar tankrengöringsutrustning som sålts till ett stort antal kunder och som genom sådan försäljning gjorts allmänt tillgängliga före 2009-06-08. Det som visas i D11 motsvarar i allt väsentligt det som visas i D2, medan det som visas i D12 i allt väsentligt motsvarar det som visas i D7. Dokumenten pekar på informationens allmänna tillgänglighet före 2009-06-08, och de kan anföras på samma sätt som D2 respektive D7.

Av ingivna intyg framgår att produkten Toftejorg TZ-74 gjorts allmänt tillgänglig genom försäljning före den 8 juni 2009. Produkten Toftejorg TZ-74 visas i D11. Företaget Marston’s PLC köpte produkten Toftejorg TZ-74 den19 december 2005 från företaget inTank Technologies Limited som är distributör av Alfa Lavals produkter. Det finns indikationer på att inTank Technologies har publicerat ett produktdatablad för Toftejorg TZ-74 den 19 mars 2004 på Internat, se D13.

Företaget Technoservice publicerade den 26 oktober 2007 att ”We manufacture complete Toftejorg TZ-65 and TZ-75 units”, se D14.

Det Norske Veritas utgav den 13 mars 2009 ett typgodkännande för bland annat produkten Toftejorg TZ-65 F, vilket är samma produkt som visas i D2 och D3, se D15.

Den publicerade skriften WO0224317 refererar till produkten SaniMega vilket ger en tydlig indikation på att det som visas i D7 och D12 varit allmänt tillgängligt före år 2002.

D13, D14, D15 samt WO0224317 styrker att det som visas i D2, D3, D7, D11 och D12 varit allmänt tillgängligt före 8 juni 2009.

Det Norske Veritas utförde den 9 januari 2001 en typcertifiering för produkten Toftejorg TZ-65 F, vilken är samma produkt som visas i dokumenten D2 och D3, se D16. D16 styrker att det som visas i D2 och D3 varit allmänt tillgängligt före 8 juni 2009.

Av ingivna intyg framgår även att produkten Toftejorg SaniMega gjorts allmänt tillgänglig genom försäljning före den 8 juni 2009. Produkten Toftejorg SaniMega visas i D7.

Uppfinningshöjd

Det som anges i patentkrav 1 saknar uppfinningshöjd vid en kombination av D1 och något av dokumenten D2, D7, D11 och D12.

D1 representerar den mest närliggande kända tekniken genom att uppvisa en kombination av särdrag som utgör den mest lovande utgångspunkten för en uppenbar modifiering som leder till det som anges i patentkravet 1.

D1 beskriver en anordning för rengöring av slutna utrymmen med hjälp av en utsprutad 
vätska, innefattande ett hus med en stationär del (1) konfigurerad att mottaga vätskan 
till anordningen och en roterbar del (16) anordnad med den stationära delen, varvid den roterbara delen (16) är roterbart anordnad med ett nav (11) med 
minst ett sprutmunstycke (12), varvid i huset en axel (24) är anordnad, vilken axel (24) med en del är förbunden med ett rotationsalstrande element (23) och med en andra del är anordnad med en planetväxel, vilken planetväxel vid rotation av denna från det rotationsalstrande elementet 
(23) via axeln (24) överför en rotationskraft till och rotation av dels navet (11) 
och dels den roterbara delen (16), varvid det rotationsalstrande elementet (23), axeln (16) samt planetväxeln är 
anordnade i en för vätskan genom anordningen konfigurerad flödesväg, varvid huvuddelen av vätskeflödet strömmar genom planetväxeln med en riktning mot minst ett sprutmunstycke (12).

Anordningen enligt patentkravet 1 skiljer sig från D1 genom att axeln med en andra del är anordnad med gängor bildandes en snäckskruv, vilken snäckskruv är anordnad att passa in i gängor till ett angränsande första kuggjul bildandes en snäckväxel. Den enda praktiska skillnaden mellan kravet 1 och D1 består därmed i att en snäckväxel används istället för en planetväxel.

I det beviljade patentet hävdas att denna skillnad medför att partiklar i vätskan är mindre benägna att fastna i växeln. Denna effekt är enbart ett påstående och det finns i det beviljade patentet inga som helst belägg för att detta är sant.

Det objektiva tekniska problemet består därför i att finna en alternativ växel för anordningen i D1. Från ett hypotetiskt perspektiv, om den påstådda effekten skulle uppnås, består ett hypotetiskt objektivt tekniskt problem i att finna en växel som är mer driftsäker när den genomströmmas av vätska innefattande partiklar.

Vid en lösning av något av dessa problem skulle fackmannen konsultera D2 eftersom detta dokument visar en anordning för rengöring av slutna utrymmen. D2 är synnerligen lämpad för en kombination med D1 eftersom det visar en växel som smörjs med och genomströmmas av samma sorts vätska som sprutas ut genom munstyckena. Fackmannen finner därför tydligt incitament att kombinera det som anges i D1 med D2 i syfte att lösa både det objektiva problemet alternativt det hypotetiska objektiva problemet. Fackmannen ser också att D2 visar en snäckväxel som åstadkommer precis sådan rotation som anges i patentkrav 1.

För att lösa respektive tekniska problem ovan skulle fackmannen ersätta planetväxeln i D1 med snäckväxeln i D2. Detta kan göras utan problem eftersom D2 visar en axel som funktionellt motsvarar axeln i D1. En andra del av axeln i D2 är anordnad med gängor bildandes en snäckskruv, vilken snäckskruv är anordnad att
passa in i gängor till ett angränsande första kuggjul bildandes en snäckväxel.

Att D2 anger att ett läckflöde finns genom snäckväxeln visar att snäckväxeln är lämplig att användas när någon form av flöde genom växeln finns, och eftersom D1 visar en växel med genomflöde så är det uppenbart för fackmannen att snäckväxeln i D2 är lämplig att använda som växel i anordningen enligt D1.

En kompakt utformning och effektiv genomspolning av växeln med hjälp av spolvätskans huvudflöde motiverar inte uppfinningshöjd, eftersom D1 visar samma kompakta utformning och genomspolning av växeln med spolvätskans huvudflöde.

För anordningen i D1 förblir t.ex. anordningens rotationsaxlar, växelns position, impellerns läge, drivaxelns läge etc. desamma. Samtidigt krävs ingen omfattande modifiering av snäckväxelns axlar, kugghjul etc. När en snäckväxel enligt D2 anordnas i anordningen enligt D1 motsvarar den en sådan snäckväxel som anges i patentet.

D7 är en manual som visar en typ av tankrengöringsutrustning med en snäckväxel som är placerad i en huvudflödesväg för vätska som används för rengöring. Tankrengöringsutrustningen har sålts till ett stort antal kunder. Anordningen enligt patentet saknar uppfinningshöjd vid en kombination av [anordningen som visas i] D1 och [anordningen som visas i] D7.

De problem som patenthavaren nämner angående snäckväxlar går inte att utläsa i de dokument som anförts. SaniMega från 1998, vilken visas i D12 [och D7], har en snäckväxel i ett huvudflöde. Det visar att några fördomar om snäckväxlar inte existerar.

För att en fördom ska anses föreligga inom ett tekniskt område måste en sådan uppfattning vara vida spridd bland experter inom det området. Det som patenthavaren anfört kan inte anses visa att det finns en generell uppfattning bland experter inom det aktuella teknikområdet som fackmannen skulle uppfatta som en fördom mot att använda snäckväxeln Toftejorg™ SaniMega eller snäckväxeln Toftejorg™ TZ-74 i tankspolningsanordningen enligt D1.

Det handlar bara för fackmannen om att hitta en annan växel än den i D1. Snäckväxeln i SaniMega är samma växel som i patentet, axlarna har samma riktning och antalet kugghjul är desamma.Växeln i SaniMega skulle vara möjlig att placera i anordningen enligt D1. Eftersom det tekniska problemet är att hitta en alternativ växel kommer fackmannen att hämta snäckväxeln från D12 och placera den i en anordning enligt D1.

Scanjet har bland annat anfört följande.

Stöd i grundhandlingarna

Patentkrav 1 beskriver konstruktionen av och kopplingen mellan delar av en mekanisk rengöringsanordning, varför det torde vara uppenbart att uttrycket att ”en axel (6) har en del vilken är förknippad med ett rotationsalstrande element (7)” inte kan tydas på annat sätt än att det är frågan om en reell förbindelse mellan delarna ifråga och inte några egenskaper hos ett material, varför uttrycket ”förknippad med” torde kunna ersättas av uttrycket ”förbunden med”. Det är också uppenbart av grundhandlingarna att det rotationsalstrande elementet är förbundet med axeln, eftersom det anges att elementet bringar axeln att rotera. En rörelseöverföring i en mekanisk anordning kräver att delarna är förbundna med varandra på något sätt. Rörelseöverföringen kan inte ske på annat sätt.

Uttrycket ”huvudsakligen” torde indikera att det är frågan om ”mer än hälften” och uttrycket ”övervägande” anger tydligare att så är fallet, inte att det i sak är frågan om en precisering.

Uppfinningshöjd

Alfa Laval gör gällande att tekniken i deras tankspolmaskiner TZ-74 och den snarlika TZ-65 och SaniMega varit allmänt tillgänglig innan dagen för patentansökan.

Några bevis för att produkten enligt D2, D7, D11 eller D12 har sålts och/eller att information enligt D2, D7, D11 och D12 varit allmänt tillgänglig innan den 8 juni 2009 har inte presenterats.

Manualer får betraktas som resultatet av ett internt arbete och typiska företagspapper som manualer får anses vara, kan inte per automatik anses ha blivit allmänt tillgängliga på samma sätt som tekniska och vetenskapliga artiklar, tidskrifter och liknande. En sådan tolkning har också stöd av Europeiska Patentverkets Boards of Appeal, t.ex. i beslut T37/96.

Fakturorna D8 och D9 som åberopades som stöd för påstådd allmän till- gänglighet av D2 respektive D7 ger inte otvivelaktigt stöd för att så är fallet.

D8 sägs visa att en utrustning enligt D2 sålts innan den 8 juni 2009, men D2 saknar datum och D8 som är daterad den 20 mars 2006 kan således inte utan tvivel anses avse en utrustning enligt D2.

Vad gäller D11 räcker det inte med enbart en datering som bevis för allmän tillgänglighet. Dateringen "First published 1974" verkar dessutom ha tillkommit i samband med utfärdandet av D11 den 11 mars 2014. Något som styrker en publicering av D11 eller allmän tillgänglighet av produkten enligt D11 har inte presenterats.

Tankspolanordningen enligt D1 saknar en snäckväxel. Istället finns här en planetväxel. Planetväxeln är placerad i flödesbanan genom anordningen för spolvätskans huvudflöde. Planetväxeln är utformad med rotationsaxlarna för de i planetväxeln ingående komponenterna förlöpande i huvudsak parallellt med varandra för att uppnå angivet primärt syfte med uppfinningen enligt D1 att bygga in växelkomponenterna i ett hus till tankspolanordningen och se till att anordningen blir så kompakt som möjligt och att planetväxeln tar lite plats i huvudflödesbanan för spolvätskan genom anordningen för att inte negativt påverka det i så stor utsträckning som möjligt obrutna och i en jämn båge förlöpande spolvätskeflödet genom anordningen. Huset till tankspolanordningen enligt D1 har därför givits ett långsmalt utförande. En snäckväxel har aldrig varit aktuell vid tankspolanordningen enligt D1, eftersom en snäckväxel aldrig kan ge eftersträvat långsmalt utförande på spolhuvudet.

D11 avser en något modifierad maskin jämfört med maskinen enligt D2 genom att maskinen enligt D11 uppvisar en kåpa nedtill med en skärmliknande del mittför dräneringsöppningar som även finns i maskinen enligt D2. Därutöver kan det i korthet påtalas att snäckväxeln enligt såväl D2 som D11 är anordnad utanför huvudflödet för spolvätskan och isolerad från huvudflödet i syfte att åstadkomma en så fri bana som möjligt för spolvätskans huvudflöde. Snäckväxeln är isolerad för att hindra större föroreningar från att komma in i växeln. Snäckväxeln genomspolas endast av ett läckflöde för smörjning av snäckväxeln. Läckflödet kan inte användas för spolning av en tank. Eftersom läckflödet efter att ha passerat snäckväxeln måste ta vägen någonstans, är dräneringsöppningar anordnade. Dessa dräneringsöppningar är till stor nackdel eftersom, då tanken fylls med produkt, produkten tränger in i maskinen via dräneringsöppningarna och snäckväxeln därvid ändå riskerar sättas igen. Produkter som sedimenterar innebär att den negativa påverkan av snäckväxeln blir ännu större. Syftet med uppfinningen i D1 är att åstadkomma en kompakt och slank spolhuvudkonstruktion med ett effektivt ohindrat huvudflöde av spolvätska till spolmunstyckena, varför en planetväxel används. En kombination av D1 med D2 eller D11 ger för handen att ska en snäckväxel enligt D2 eller D11 användas och placeras som i D1, kan detta syfte inte uppfyllas. Snäckväxelns enligt D2 eller D11 mekaniska konstruktion och placeringen av dess komponenter i förhållande till spolvätskans huvudflöde samt i förhållande till övriga delar av tankspolanordningen förhindrar detta.

Det går inte av intyget från CG att entydigt utläsa att produkten Toftejorg TZ-74 enligt instruktionsmanualen som betecknas D11 blivit allmänt tillgänglig genom köp innan dagen för ifrågavarande patentansökan. Av intyget framgår indirekt att produkten levererades med en annan instruktionsmanual än instruktionsmanualen som betecknas som D11.

Internethänvisningarna D13 och D14 ger ingen entydig information om hur de namngivna produkterna ser ut.

I typgodkännandet D15 från Det Norske Veritas omnämns en produkt Toftejorg TZ-65 F. Hur denna produkt ser ut framgår inte av typgodkännandet.

Att WO0224317 nämner en produkt SaniMega säger inte något om produktens konstruktion.

Typcertifieringen D16 från Det Norske Veritas inkluderar en del ritningar som växelvis anges visa produkten Toftejorg TZ-65 F och produkten Toftejorg TZ-65. Det som blivit allmänt tillgängligt genom typcertifieringen är de ritningar som bifogats denna, inget annat.

Tankspolmaskinen enligt D7 och D12 (SaniMega) uppvisar en snäckväxel som är anordnad i huvudflödet för spolvätska. Snäckväxeln återfinns inte i tankspolmaskinens spolhuvud utan ovanpå tanken, på tankens utsida, och medverkar till att driva ett spolhuvud kring en vertikal axel via en vertikal drivaxel i spolröret. Skälet till snäckväxelns placering framgår inte av det material som presenterats men kan tänkas bero på att snäckväxeln därigenom är lättare åtkomlig för underhåll och reparationer. Eftersom snäckväxeln är voluminös får man dessutom en mindre öppning ned i tanken ifall växeln placeras utvändigt om densamma. Konstruktionen på spolhuvudet som snäckväxeln är avsedd att medverka till att driva, innebär inte att växeln behöver placeras i spolhuvudet. Drivning av ett spolhuvud enligt patentet medges inte med en snäckväxel som är placerad som snäckväxeln enligt SaniMega utan ytterligare transmissioner i spolhuvudet. Drivning via en drivaxel som löper i riktningen för huvudflödet genom spolröret samt snäckväxelns utformning i övrigt med t.ex. en ram för växeldelarna för att medge drivning av drivaxeln, indikerar att tankspolanordningen p.g.a. snäckväxelns negativa påverkan av huvudflödet är avsedd för mindre tankar som kräver en lägre spoleffekt. I åberopade instruktionsmanualer avseende SaniMega talas det om vertikala cylindriska tankar och om spolrör med en maximal längd på 1500 mm. Även spolmunstyckenas utformning som slitsar i spolhuvudet indikerar att spolstrålarna har mindre spolkraft varför applikationen avser mindre tankar och varför någon indikation på eller behov av att placera snäckväxeln i spolhuvudet därför inte heller föreligger.

Att använda snäckväxeln enligt SaniMega istället för en planetväxel i tankspolmaskinen i D1 skulle ge ett alltför voluminöst spolhuvud och snäckväxeln är inte konstruerad för att kunna anbringas i ett spolhuvud och där driva en roterbar del av spolhuvudet samt driva ett nav med munstycken på den roterbara delen av spolhuvudet. För att inte förfela syftet med tankspolmaskinen i D1 att åstadkomma ett kompakt spolhuvud, är det mer närliggande att anbringa en ytterligare transmission nedtill i spolhuvudet.

Trots att det enligt Alfa Laval varit känt sedan långt innan dagen för patentansökan att anordna en planetväxel i spolhuvudet till en tankspolmaskin och i banan för huvudflödet av spolvätska genom spolhuvudet (D1), anordna en snäckväxel i spolhuvudet till en tankspolmaskin, men utanför huvudflödet av spolvätska genom spolhuvudet (D2, D11 (TZ-74, TZ-65)) och anordna en snäckväxel utanför spolhuvudet till en tankspolmaskin, men i huvudflödet av spolvätska genom spolhuvudet (D7, D12 (SaniMega)), har ingen fackman kommit på en konstruktion motsvarande uppfinningen enligt patentet.

En fackman som ställs inför problemet att hitta en växel med bättre drift- säkerhet (och där storleken på spolhuvudet alltså inte är så viktig), får med utgångspunkt från ovannämnda tankspolmaskin enligt D1 inte någon indikation på att gå till väga som vid uppfinningen enligt patentet eftersom det ingenstans i materialet avseende tankspolmaskinerna TZ-74, TZ-65 och SaniMega framgår att en snäckväxel används för att den skulle ha en större driftsäkerhet än en planetväxel. Genomspolningen av planetväxeln av huvudflödet av spolvätska genom spolhuvudet tycks vad gäller rengöringen av planetväxeln uppfylla de av Alfa Laval ställda kraven, liksom eftersträvad spolning av tanken som ska rengöras, då detta sker med hjälp av ett av planetväxeln i mindre utsträckning påverkat huvudflöde. Konstruktionen av tankspolmaskinen enligt D1 ger stöd för att något utbyte av planetväxeln i denna inte varit aktuellt eller ens förespeglat fackmannen.

Det är känt att snäckväxeln är känslig för föroreningar i spolvätskan. Därför har snäckväxeln tidigare antingen inneslutits i en separat kammare med för växeln särskilt smörjmedel eller placerats utanför tanken. För att undvika problemen med snäckväxlar finns det därför flera exempel på att man istället har använt en planetväxel och placerat denna i huvudflödet. Fördomarna mot snäckväxlar har varit så stora att ingen har provat att placera dem i huvudflödet. Fördomarna har senare visat sig vara ogrundade eftersom snäckväxeln fungerar utmärkt när den placerats i huvudflödet. Det är nytänkande att placera snäckväxeln i huvudflödet eftersom den högre kraften medför en ökad driftsäkerhet hos växeln. Den nu aktuella uppfinningen har omkullkastat flera i patentlitteraturen existerande fördomar.

I D11 är snäckväxeln placerad i en avskild kammare. Det går inte att bortse från att växelns placering skiljer sig åt i de båda dokumenten. Det som skiljer D11 från de kända äldre tankspolanordningarna är att snäckväxeln smörjs av läckvätska. Lärdomen fackmannen får av D11 är att mycket små mängder läckvätska kan användas som smörjmedel för snäckväxeln. I D1 och i den danska prioritetsgrundande ansökan till D1 omtalas dock en konstruktion som påminner om D11 som då närmast känd teknik. Av D1 och det danska prioritetsgrundande dokumentet framgår att ett problem med konstruktionen i D11 är nedsmutsning av huset både in- och utvändigt. Läckflödet räcker inte till både smörjning och rengöring utan att påverka spolkraften negativt. Uppfinnaren har i D1 löst problemet genom att istället använda en planetväxel som placerats i huvudflödet. Fackmannen skulle inte kombinera D1 med D11 eftersom man i D1 har konstaterat att det finns ett antal nackdelar med konstruktionen i D11. När fackmannen ser planetväxeln i D1 inser han att det inte går att placera en snäckväxel på samma sätt. Även om det tekniska problem som fackmannen ställs inför skulle vara att finna en alternativ växel skulle fackmannen inte lyckas.

I D12 är snäckväxeln i och för sig placerad i huvudflödet men den är inte kapabel att utföra två rotationer. Den kan därmed inte utföra samma funktioner som planetväxeln i D1. D12 leder därför bort från den nu aktuella uppfinningen. Snäckväxeln har inte heller samma driftsäkerhet och är därför inget alternativ för fackmannen. Fackmannen skulle inte kombinera D1 och D12.

_____________

I målet har hållits muntlig förhandling.

DOMSKÄL

Allmänt tillgänglig teknik

Alfa Laval har anfört att tankspolanordningar med beteckningarna Toftejorg™ TZ-74, som visas i instruktionsmanualen D11, och Toftejorg™SaniMega, som visas i instruktionsmanualen D12, har varit allmänt tillgängliga genom försäljning innan patentansökan gavs in. Till stöd för detta har Alfa Laval åberopat viss skriftlig bevisning. Som huvudbevisning har RP:s (inTank Technologies Ltd) intyg åberopats. Som stödbevisning har Alfa Laval åberopat intyg från YT (Daiwa Hanbai Corp. Ltd), BAB (Alectia Ltd), CG (Marston’s PLC), GMF (FMA Process Engineering Ltd) och BL (Carsoe A/S). Härutöver har Alfa Laval anfört bl.a. dokumenten D2, D8, D13, D14, D15 och D16 för att styrka den allmänna tillgängligheten av de anordningar som visas i D11 och D12.

Scanjet har inte vitsordat att de tankspolanordningar som avses med dokumenten D11 och D12 var allmänt tillgängliga vid tiden för patentansökan. Bolaget har inte ifrågasatt att intygen har undertecknats av de personer som anges i respektive intyg men har anfört att det hade varit önskvärt att intygen undertecknats i närvaro av notarius publicus eftersom de är tänkta att ersätta vittnesmål. Vidare har Scanjet anfört att det saknas dokument som visar att de köp och vidareförsäljningar som nämns i handlingarna också faktiskt har ägt rum, att det hade varit önskvärt att få ta del av manualerna i original samt att det saknas information om på vilket sätt de som skrivit intygen varit aktiva vid köp, installation m.m.. Det har också anförts att det finns ett beroendeförhållande mellan Alfa Laval och flera av intygsgivarna.

De åberopade intygen från RP och BL innehåller uppgifter om hur intygsgivarna kommit i yrkesmässig kontakt med de ifrågavarande spolanordningarna i egenskap av anställda vid företag till vilka de sålts och från vilka de vidaresålts som delar av tankrengöringssystem. I intygen finns preciserade uppgifter om när återförsäljning skett av de inköpta spolanordningarna. Intygsgivarna har också givit en tydlig beskrivning av sina möjligheter att bedöma huruvida de sålda produkterna är identiska med vad som framgår av de i målet aktuella manualerna, D11 och D12.

Patentbesvärsrätten anser inte att Scanjet har anfört något som sätter uppgifterna i de ingivna intygen i fråga och bedömer att det genom dessa är styrkt att produkterna Toftejorg™ TZ-74 och Toftejorg™SaniMega, så som de framträder i manualerna D11 respektive D12, har sålts före den dag patentansökan ingavs, och att dessa produkter därmed blivit allmänt tillgängliga före denna dag.

Frågan om uppfinningshöjd

Patentbesvärsrätten bedömer att tekniken i dokumentet D1 är den teknik som kommer uppfinningen enligt patentet närmast. D1 beskriver en anordning för rengöring av slutna utrymmen med hjälp av en utsprutad vätska innefattande en stationär del och en roterbar del, varvid den roterbara delen är roterbart anordnad med ett nav med sprutmunstycken. En planetväxel är anordnad i den stationära delen för att överföra en rotationsrörelse till den roterbara delen och navet på sådant sätt att vätskan som sprutas ut genom munstyckena under rotationen sveper över hela den inre ytan av utrymmet. Planetväxeln är anordnad så att huvuddelen av vätskeflödet strömmar genom planetväxeln.

Anordningen enligt patentkrav 1 enligt förstahandsyrkandet skiljer sig från den anordning som visas i D1 genom att en snäckväxel är anordnad i en för vätskan genom anordningen konfigurerad flödesväg, varvid huvuddelen av vätskeflödet strömmar genom snäckväxeln.

I patentskriften anges den anordning som beskrivs i D1 vara teknikens ståndpunkt och ett ändamål med uppfinningen enligt patentet anges vara att lösa problemet med den kända tekniken i D1, nämligen att partiklar kommer in i planetväxeln och leder till att anordningen måste plockas isär, vilket är tidskrävande och fördyrande. Att det angivna problemet med den kända anordningen har lösts genom användningen av en snäckväxel istället för en planetväxel har dock inte gjorts troligt i patentskriften. Inte heller har det gjorts troligt att det finns någon annan effekt av användningen av en snäckväxel istället för en planetväxel som går utöver de effekter som uppnås med anordningen enligt D1.

Det problem som fackmannen ställs inför mot bakgrund av tekniken enligt D1 är därför att ta fram en alternativ anordning för att överföra en rotationsrörelse till den roterbara delen och navet med sprutmunstycken i en anordning för rengöring av slutna utrymmen med hjälp av en utsprutad vätska.

Anordningar för att överföra en rotationsrörelse till den roterbara delen och ett nav med sprutmunstycken, vilka innefattar snäckskruvar, används i de av Alfa Laval sålda anordningarna för rengöring av slutna utrymmen som visas i D11. I rengöringsanordningen enligt D11 strömmar endast en del av vätskeflödet genom snäckväxelarrangemanget. I den av Alfa Laval sålda rengöringsanordningen innefattande ett snäckväxelarrangemang som visas i D12 strömmar huvuddelen av vätskeflödet genom snäckväxelarrangemanget. Dock är rengöringsanordningen enligt D12 inte utrustad med ett nav med sprutmunstycken.

Fackmannen som söker en alternativ anordning för att överföra en rotationsrörelse till den roterbara delen och navet med sprutmunstycken har från D11 kunskap om att ett arrangemang innefattande snäckskruvar är lämpligt för detta. Vidare vet fackmannen från D12 att det är möjligt att placera ett snäckväxelarrangemang i huvuddelen av vätskeflödet. Detta framgår även av den av båda parter åberopade skriften WO0224317, vilken i figur 9 visar en snäckväxel placerad i vätskeflödet till munstycket. Det kan alltså inte anses finnas någon fördom hos fackmannen mot att placera en snäckväxel i vätskans huvudflöde.

Med kunskap om användningen av snäckväxlar i en anordning enligt D11, i kombination med vad fackmannen känner till om möjligheten att placera snäckväxlar i huvuddelen av ett vätskeflöde, skulle fackmannen som söker en lösning på problemet ovan, modifiera en anordning för rengöring av slutna utrymmen av den typ som beskrivs i D1 och istället för den däri använda planetväxeln placera en snäckväxel av det slag som är känd genom D11 i vätskans huvudflöde och då även anpassa spolhuvudets form så att det är lämpligt för en sådan snäckväxel. Fackmannen skulle därmed komma fram till uppfinningen enligt patentkrav 1 enligt förstahandsyrkandet.

Anordningen enligt patentkrav 1 enligt förstahandsyrkandet saknar därför uppfinningshöjd.

Patentkrav 1 enligt andrahandsyrkandet anger att ”ett rotationsalstrande element är anordnat på en del av axeln”, till skillnad från patentkrav 1 enligt förstahandsyrkandet i vilket anges att axeln ”med en del är förbunden med ett rotationsalstrande element”. Bestämningen i andrahandsyrkandet medför ingen annan bedömning av uppfinningshöjden än den som gjorts avseende förstahandsyrkandet.

Patentkrav 1 enligt tredje- respektive fjärdehandsyrkandet anger utöver vad som anges i patentkrav 1 enligt första- respektive andrahandsyrkandet att komponenter till två snäckväxlar är anordnade i huset. Även det arrangemang med snäckväxlar som visas i D11 innefattar två snäckväxlar. Anordningen enligt patentkrav 1 enligt tredje- respektive fjärdehandsyrkandet saknar därför uppfinningshöjd av samma skäl som anförts beträffande första- respektive andrahandsyrkandet.

Vid denna bedömning ska överklagandet bifallas och patentet upphävas.

Med denna utgång prövar Patentbesvärsrätten inte frågan om stöd i grundhandlingarna.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 5 (Formulär A)

I avgörandet har deltagit patenträttsråden Peter Strömberg, ordförande, Marianne Bratsberg, referent, och Heléne Eliasson. Enhälligt.

EE
Visa mer Visa mindre