Domstols Målregister

Målet gäller: Upphävande av varumärkesregistreringen SKYR i figur

Ink datum: 2015-03-06

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 512.705

PRV beslutsdag: 2014-12-23

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: 29

Juridiska sökord: särskiljningsförmåga, generisk beteckning, känt

Tekniska sökord: -

Lagrum: 1 kap. 7 §, 2 kap. 5 §, 8 § varumärkeslagen (2010:1877)

Måltyp: varumärke

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Kavli Holding AS

Ombud: Gunilla Hedenquist och Malin Thunberg McCann

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Skånemejerier AB

Ombud: Jonas Kullgren

Fler Motparter: -

Referat: Beteckningen skyr har ansetts vara generisk för en mejeriprodukt bestående av mjölk och yoghurtkultur.Beteckningen har inte ansetts känd av en betydande del av omsättningskretsen i Sverige som ett kännetecken för mejeriprodukter.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten avslår överklagandet.

YRKANDEN M.M.

Kavli Holding AS (Kavli) har yrkat att registreringen av varumärket SKYR i visst utförande ska bestå.

Skånemejerier AB har bestritt ändring.

Kavli har till grund för sin talan hållit fast vid att varumärket SKYR i visst utförande i sig har erforderlig särskiljningsförmåga för mjölk och mjölkprodukter som omfattas av registreringen i klass 29 och att varumärket i vart fall efter användning har förvärvat sådan förmåga.

Skånemejerier har till grund för sin talan hållit fast vid att SKYR i visst utförande saknar erforderlig särskiljningsförmåga. Bolaget har också hållit fast vid att varumärket inte genom användning förvärvat särskiljningsförmåga.

Kavli har till utveckling av talan, utöver vad som åberopats i PRV, anfört bl.a. följande. Det är riktigt att SKYR är ett ord som på Island används för att beskriva en inhemsk yoghurt som görs på skummjölk och yoghurtkultur. För att ett ord ska vara beskrivande för en viss typ av vara är det inte tillräckligt att konstatera att ordet har en viss betydelse. Det krävs dessutom att denna betydelse är känd inom den aktuella omsättningskretsen, jfr Patentbesvärsrättens avgörande i mål nr 14-066 angående varumärket RELAIS DE LA GARE. Trots att märkets betydelse var direkt beskrivande för aktuella tjänster ansåg Patentbesvärsrätten att märket hade särskiljningförmåga eftersom allmänheten inte ansågs känna till denna betydelse.

Att ordet SKYR har en viss betydelse på isländska fråntar inte dess förmåga att fungera särskiljande på den svenska marknaden.

Utifrån förekomsten i Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) och Wikipedia har PRV dragit slutsatsen att det kan förutsättas att svenska konsumenter inte är helt obekanta med ordet. Det finns dock skäl att ifrågasätta betydelsen av att ett ord förekommer i dessa källor för bedömningen av huruvida ett varumärke ska anses ha särskiljningsförmåga. Patentbesvärsrätten har tidigare slagit fast att en hänvisning till Wikipedia inte är tillräckligt för att dra slutsatsen att ett varumärke är beskrivande för en viss vara, jfr Patentbesvärsrättens dom i mål nr 11-059 angående varumärket FOPPATOFFEL. Domstolen ansåg det inte visat att FOPPATOFFEL var ett etablerat begrepp för en viss typ av sko.

Vad gäller förekomsten i SAOB bör det noterats att denna ordbok är en omfattande historisk kartläggning av av det svenska språket från 1521 fram till våra dagar. Att ett ord historiskt förekommit i språket innebär inte att det idag är känt i omsättningskretsen. Den artikel i SAOB som beskriver SKYR är daterad 1974 och den senaste av de källor artikeln hänvisar till är från 1961. Det är Svenska Akademiens Ordlista (SAOL) som beskriver hur dagens svenska stavas och böjs. I denna ordlista förekommer inte SKYR. Vid lanseringen 2011 fanns ingen jämförbar produkt på den svenska marknaden. Det är därför inte sannolikt att omsättningskretsen kände till SKYR eller någon eventuell betydelse av detta ord. Sedan lanseringen har bolaget konsekvent använt SKYR som ett varumärke, ofta tillsammans med tillägget ”isländsk yoghurt”. Det har därmed varit tydligt för omsättningskretsen att SKYR är ett varumärke för en isländsk yoghurt.

Bolagets varumärke innehåller vidare figurativa element. Utformningen av logotypen är ett resultat av medvetna och väl genomtänkta marknadsrättsliga överväganden. Samtliga bokstäver uppvisar en fantasifullhet genom dess asymmetriska och lekfulla utformning. Sett som en helhet förmedlar logotypen en identitet åt de produkter som marknadsförs under denna. SKYR i visst utförande har det som krävs för att fungera som ett varumärke då det möjliggör för konsumenter att förstå att produkter som tillhandhålls under märket har ett visst kommersiellt ursprung, jfr Patentbesvärsrättens avgörande i mål nr 11-137, BARISTA FAIR TRADE COFFEE i figur som ansågs besitta särskiljningsförmåga i förhållande till såväl kaffe som utskänkning av mat och dryck.

SKYR i visst utförande har i vart fall förvärvat särskiljningsförmåga genom omfattande användning och marknadsföring. Den omständigheten att det vid lanseringen av varumärket inte fanns någon produkt jämförbar med bolagets har påverkat varumärkets framgång på marknaden och det har på relativt kort tid etablerat sig och nått en hög känneteckensnivå hos konsumenterna. Bolaget har lagt ner ett omfattande arbete på lanseringen av SKYR. Detta styrks av ingivet material i målet.

Det finns inte något frihållningsbehov för ordet SKYR. Frihållningsbehovet ska inte ses som en fristående bedömningsgrund. Avgörande för bedömningen är i stället om märket i omsättningskretsen i praktiken kan fungera som ett individualiseringsmedel. De som önskar marknadsföra en liknande produkt måste inte använda sig av ordet SKYR. Kavli använder själv isländsk yoghurt som generisk beteckning. Konsumenter av mejeriprodukter är dessutom vana vid liknande benämningar, exempelvis grekisk och turkisk yoghurt. Situationen är mycket lik den då Arla introducerade kvarg i Sverige under varumärket KESELLA. Det faktum att de var först i Sverige med denna produkt medförde att de fick en särställning. Arlas varumärkesregistrering har inte hindrat andra aktörer från att senare lansera kvarg på den svenska marknaden.

Utgångspunkten när en ny produkt introduceras på marknaden måste vara att den tilltänkta omsättningskretsen inte känner till vare sig produkten eller dess namn. I de fall produkten funnits på andra marknader kan man visserligen tänka sig att en del trendkänsliga konsumenter, via resor eller media, redan skapat sig en uppfattning om produkten innan den nått Sverige. I förevarande fall finns det inget som tyder på att den svenska allmänheten skulle haft kännedom om isländsk yoghurt innan Kavli introducerade SKYR. Det är inte heller sannolikt eftersom den isländska matkulturen får anses ha synnerligen begränsat inflytande i Sverige.

Skånemejerier har till utveckling av talan, utöver vad som åberopats i PRV, anfört bl.a. följande. Kavli påstår att skyr endast är ett isländskt ord och inte ett svenskt ord. Detta är inte korrekt och Kavlis hänvisning till rättsfall avseende utländska ord saknar relevans.

Skånemejerier delar Kavlis uppfattning att endast ett utdrag från Wikipedia inte är tillräckligt för att visa att ett ord är beskrivande. I förevarande mål har det dock hänvisats till ett mycket stort antal andra välrenommerade källor t.ex. SAOB. Det är felaktigt att SAOL skulle utgöra en uttömmande lista för svenska ord. Som Kavli får förstås instämmer de i det faktum att ordet skyr är generiskt men påstår att ordet i dag är föråldrat och har en undanskymd tillvaro. Ett ord eller en produkt kan pendla i aktualitet över tiden. Detta innebär inte att den generiska beteckningen för produkten i fråga upphör att existera när intresset för produkten är lågt och det därmed skulle vara fritt att monopolisera så snart det finns en efterfrågan på produkten igen.

Skånemejerier kan konstatera att förutom ett uppochnervänt S saknar Kavlis varumärke helt särskiljande moment. Utformningen av varumärket kan således inte medföra att särskiljningsförmåga har uppnåtts. Kavli hänvisar till Patentbesvärsrättens mål nr 11-137 BARISTA FAIR TRADE COFFEE i figur och påstår att rätten ansåg varumärket besitta särskiljningsförmåga för bl.a. kaffe. Detta är dock felaktigt. Målet avsåg vilka särskiljande moment som skulle beaktas vid en förväxlingsbedömning och om märket i sig besatt särskiljningsförmåga.

Enligt praxis saknar det betydelse att ett ord är känt i omsättningskretsen när ordet är generiskt och måste kunna användas av andra när produkten får en bredare spridning.

I och med rådande hälsotrend har skyr fått stor spridning även i andra länder, t.ex Danmark. På samma sätt som i Sverige är skyr ett generiskt ord i Danmark. Det kan noteras att den danska varumärkesmyndigheten i ärendet CVR-/P-nummer 12425694 beträffande ansökan för Rjoma Skyr förklarat att registrering inte är möjlig bl.a. då ordet skyr saknar särskiljningsförmåga för mjölk och mjölkprodukter.

Man kan även dra paralleller med försäljningen av kvarg. Även kvarg hade en slumrande tillvaro tills svenska konsumenter efterfrågade en dylik produkt. Trots att en aktör var först säljs kvarg idag under flera varumärken. Det skulle varit orimligt om någon aktör avskärmat övriga aktörer från att använda ordet i sin marknadsföring.

Skyr är en generiskt benämning som helt saknar särskiljningsförmåga. Ordet har inte några andra alternativ. Frihållningsbehovet måste därför vara mycket stort näst intill absolut. Isländsk yoghurt synes vara det begrepp Kavli själv lanserat i Sverige och det får anses högst osäkert om detta är ett begrepp som anammats av andra aktörer.

Skånemejerier bestrider att Kavli var först att lansera skyr på den svenska marknaden. Skyr är en produkt som använts i Sverige sedan lång tid tillbaka, vilket också framgår av den bevisning Skånemejerier åberopat. Det Kavli nu har gjort är att erbjuda produkten till en större krets.

Kavlis bevisning när det gäller bedömningen av om skyr förvärvat särskiljningsförmåga är knapphändig och bristfällig. Skånemejerier vill särskilt lyfta fram att den undersökning som Kavli låtit göra utvisade att det endast var 2 procent som hade spontan kännedom om skyr bland repondenter mellan 20 och 59 år. Inte heller visar den bevisning som Kavli gett in till Patentbesvärsrätten att skyr har förvärvat särskiljningsförmåga. Den av Kavli åberopade PR-planen är en intern plan från 2011 och säger inget om den marknadsföring som genomfördes. Det framgår inte på vilket sett marknadsföring skedde för att skyr skulle uppfattas som ett varumärke. Uppgifterna om investeringar avser en så kort period, två månader, att de knappast kan tillmätas någon betydelse. Det framgår inte vilken typ av investeringar det rör sig om eller på vilket sätt de skulle påverka särskiljningsförmågan. Vidare synes flera stora aktörer saknas. Sammanfattningsvis har Kavli inte inkommit med tillräcklig bevisning för att skyr ska ha förvärvat erforderlig särskiljningsförmåga.

Parterna har gett in viss utredning i Patentbesvärsrätten.

DOMSKÄL

Frågan i målet gäller först om beteckningen skyr är generisk (anger varans art) för en mejeriprodukt som innehåller mjölk och yoghurtkultur.

Genom att ordet skyr förekommer i Svenska Akademiens Ordbok, SAOB, med den betydelse PRV angivit, är det utrett att ordet har använts i det svenska språket. Enligt SAOB är den senaste förekomsten i litteraturen daterad till 1974. Att det inte enligt ordboken anges någon senare förekomst beror rimligen på att ordbokens band nr 27 som innehåller uppslagsordet skyr kom ut år 1977 och inte har uppdaterats sedan dess.

För att undersöka huruvida beteckningen skyr har använts även på senare tid får man vända sig till andra källor. Av utredningen i målet framgår att ordet skyr förklaras i tidskriften Språktidningen den 14 november 2011 under rubriken Veckans nyord samt att det omnämnts i Wikipedia som en yoghurtliknande produkt som är vanlig på Island. Den omständigheten att ordet skyr är omnämnt i detta öppna uppslagsverk är inte ensamt tillräckligt för visa att ordet är generiskt för en viss mejeriprodukt men det indikerar att ordet används även på senare tid.

Vid en sammantagen bedömning av det som har förekommit i målet finner Patentbesvärsrätten att ordet skyr fortfarande får anses benämna en särskild mjölkprodukt. Det finns därför hinder mot varumärkesregistreringen av SKYR för mjölk och mjölkprodukter i klass 29.

Vid denna bedömning har Patentbesvärsrätten att pröva om SKYR har blivit känt i en betydande del av omsättningskretsen i Sverige som ett kännetecken för mjölk och mjölkprodukter som omfattas av registreringen.

Patentbesvärsrätten delar PRV:s bedömning att utredningen inte ger stöd för att skyr är känt i en betydande del av omsättningskretsen i Sverige på ett sådant sätt att det inte längre uppfattas som en generisk beteckning utan som ett kännetecken.

Överklagandet ska med hänsyn till det anförda inte bifallas.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

I avgörandet har deltagit patenträttsråden Peter Strömberg, ordförande, och Jeanette Bäckvall, referent, samt adjungerade ledamoten Felisa Krzyzanski. Enhälligt.

EV Visa mer Visa mindre