Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

P 88-201
1995-05-09
1997-11-14
Hydrerat stärkelsehydrolysat, förfarande för framställning därav och användning av detta hydrolysat
1988-06-27
-
1995-07-07
7910191-1
1988-04-20
-
Ej prövningstillstånd
-
-
-
-
patent
avslag
övrigt
invändare
CPC Europe Ltd
AWAPATENT AB
-
Roquette Freres
Uppsala patentbyrå
-
-
-
YRKANDEN

I besvären yrkar invändaren att ansökningen avslås.

Sökanden vidhåller ansökningen med oförändrade patentkrav.

Patentbesvärsrätten bifaller invändarens besvär och avslår ansökningen.

SKÄL

Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett icke-kariogent hydrerat stärkelsehydrolysat som skall kunna användas inom konfektyrområdet. Icke-kariogenitet skall uppnås genom att halten polyoler med DP>20 i hydrolysatet är mindre än 3 viktprocent. I övrigt ingår 35-60 viktprocent maltitol, 0,1-19 viktprocent sorbitol samt väsentligen polyoler med DP 3-20.

Som grund för sin talan har invändaren åberopat att hinder mot bifall till ansökningen föreligger på grund av att den patentsökta produkten saknar nyhet i förhållande till de i överklagade beslutet angivna hänvisningarna 1) "Hydrogenated Starch Hydrolysates"; P Leroy från Roquette, 2) "Technological Problems in the Corporation of Hydrogenated Glucose Syrups and L-Sorbose"; M. Zimmermann från Roquette och 14) "Acid Production from Sucrose Substitutes in Human Dental Plaque"; D. Birkhed och S Edwardsson, University of Lund, vilka utgör referat av föredrag hållna vid ERGOB Conference on Sugar Substitutes, Genéve, 30 oktober – 1 november 1978. Alternativt åberopar invändaren att den patentsökta uppfinningen inte väsentligen skiljer sig från vad som är förut känt genom nämnda hänvisningar.

Sökanden, som inte bestritt att innehållet i de av invändaren åberopade hänvisningarna var allmänt tillgängligt före ansökningens prioritetsdag, har gjort gällande att det i patentkravet 1 angivna stärkelsehydrolysatet väsentligen skiljer sig från vad som är förut känt därigenom att det av hänvisningarna inte framgår att halten polyoler med DP>20 skall vara mindre än 3 viktprocent och att denna gräns är kritisk på så sätt att kariogeniteten ovanför denna gräns ökar markant.

Invändaren har bestritt att en sådan kritisk gräns vid 3 procent föreligger.

Mot bakgrund av vad som sålunda och i övrigt förekommit i målet gör rätten följande bedömning.

Hydrerade stärkelsehydrolysat benämnda Lycasin 80/55, vilka kan användas som sötningsmedel och som innehåller sorbitol och maltitol i halter som överensstämmer med dem enligt förevarande krav 1 är förut kända genom 1) och 2). Genom 14) är det förut känt att högre halt hydrerade högmolekylära polysackarider medför högre syraproduktion i placken, d.v.s. högre kariogenitet, och att Lycasin 80/55 medför förhållandevis låg syraproduktion.

Det kan inte anses framgå av hänvisningarna att nämnda Lycasin 80/55 innehöll mindre än 3 viktprocent polyoler med DP>20. Inte heller kan man med hjälp av broschyrer utgivna efter ansökningens inlämningsdag avgöra sammansättningen av Lycasin 80/55 vid tidpunkten för referenserna. Produkten enligt kravet 1 får därför anses vara ny i förhållande till vad som är förut känt.

Med hänsyn till vad som är förut känt genom 14) i kombination med 1) eller 2) är det dock näraliggande att minska halten högmolekylära polyoler för att söka undvika kariogenitet. Avgörande för om den i kravet 1 angivna produkten väsentligen skiljer sig från vad som är förut känt är därför om den i kravet 1 angivna gränsen mindre än 3 viktprocent polyoler med DP>20 kan anses utgöra en inte förutsebar kritisk gräns.

Sökanden har redan den 28 februari 1989 ingivit ett diagram enligt vilket 3 viktprocent utgör en kritik gräns för kariogeniteten mätt "in vitro" som ∆ pH i förhållande till ett referensprov. Invändaren har däremot genom diagram ingivna den 22 augusti 1988 visat att sambandet mellan kariogenitet och halt polyoler med DP>20 är linjärt.

Sökanden har därefter beretts tillfälle att visa att det av honom påstådda sambandet är entydigt.

Sökanden har även inkommit med ytterligare försöksresultat och diagram. Dessa kan dock inte anses visa ett sådant entydigt samband. Med hjälp av de punkter som förekommer i sökandens bilaga Q ingiven den 10 november 1994 eller i diagram Q" inkommet den 3 maj 1995 kan det inte anses framgå att en kurva med kritisk gräns vid 3 procent kan dras. Det enda som kan observeras är att punkter saknas i den fjärde kvadranten som motsvarar DP20>3% och ∆pH<1. Detta är dock inget oväntat eftersom ∆pH med utgångspunkt i vad som är förut känt skall öka med ökande halt högmolekylära polyoler. Inte heller av de få värden som redovisas i sökandens den 11 april 1994 ingivna inlaga, s. 5, tabell II eller av s. 9, tabell IX framgår någon kritisk gräns vid 3% DP>20. De värden som redovisas i sökandens bilaga O ingiven den 10 november 1994 och som avser samma försök dels utförda av Roquette och dels av NET och CLABO visar vid inritning i det diagram som inlämnades den 28 februari 1989 inte samma entydiga resultat som den tidigare inritade kurvan C1. Det kan även konstateras att de uppmätta ∆pH-värdena ibland varierar en hel del för identiska hydrolysat. Se t.ex ovan nämnda tabell IX. (Jfr de av invändaren åskådliggjorda försöksresultaten i fig 2, 3 och 4, vilka diagram ingivits den 7 april 1995).

Invändaren har kritiserat det kariogentest som sökanden använt och har dessutom hävdat att det inte varit möjligt att bestämma halten polyoler med DP>20 såsom den aktuella uppfinningen förutsätter.

Sökanden har inlämnat expertutlåtanden och en videofilm som motsäger invändaren i dessa avseenden.

Patentbesvärsrätten har i och för sig ej anledning ifrågasätta vad som uttalas i nämnda utlåtanden, men detta påverkar inte patenterbarhetsbedömningen.

Patentbesvärsrätten kan nämligen av den utredning som förebragts i målet inte anse att sökanden på ett övertygande sätt visat att 3 viktprocent polyol innebär en oväntad kritisk gräns. Den patentsökta produkten enligt kravet 1 får därför anses ligga nära till hands i förhållande till vad som är förut känt genom de ovan nämnda hänvisningarna 1), 2) och 14). och utgör därför inte en patenterbar uppfinning. Inte heller förfarandekravet 4 eller användningskravet 7 kan med hänsyn härtill och med hänsyn till konventionell teknik inom området anses ange en patenterbar uppfinning.

Suzanne Depken Sten-Ove Henningsson Mats Ryberg

Referent

Enhälligt

BESVÄRSHÄNVISNING, se bilaga (Formulär A)

ak
Visa mer Visa mindre