Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

92-450
1993-12-15
-
Likströmsmotor, med primär och sekundärpuls repulsionsmotor
1992-10-08
-
1994-01-03
8701298-5
1992-08-28
-
Ej prövningstillstånd
-
-
Likströmsmotor
-
patent
avslag
intressant
sökande
NJ
-
-
-
-
-
Likströmsmotor med en permanent magnetrotor, en stator med primär - resp sekundärlindning samt en brytaranordning i anslutning till rotoraxeln. Statorns primärlindning ansluts intermittent till likströmskällan. Sekundärlindningen bildar tillsammans med en kondensator en svängningskrets avsedd att åstadkomma omkastning av flödet i statorns magnetkrets.
-
YRKANDEN

I besvären vidhåller sökanden ansökningen med oförändrade patentkrav.

I målet har hållits muntlig förhandling.

Patentbesvärsrätten har inhämtat yttrande från Kungl. Tekniska Högskolan (bilaga 2).

Patentbesvärsrätten bifaller inte besvären.

SKÄL

Den i ansökningens beskrivning angivna likströmsmotorn innefattar en rotor bestående av permanentmagneter, en stator med lindningar samt en brytaranordning. Rotorn har två eller flera polpar och statorn en serie polstycken som till antalet överensstämmer med rotorns polantal och som växelvis är förbundna med de båda polerna hos statorns magnetkrets. Statorlindningen utgörs av en primärlindning och en sekundärlindning på samma spolkärna. Sekundärlindningen är sluten via en kapacitans så att en svängningskrets bildas. Brytaranordningen innefattar en på rotoraxeln anordnad kamskiva med halva antalet kammar i förhållande till antalet poler. Kamskivan samverkar med en brytare avsedd att intermittent ansluta primärlindningen till en likströmskälla.

Vad först angår funktionen hos ovannämnda motor gör sökanden gällande att när strömmen genom statorns primärlindning bryts induceras i sekundärlindningen en strömpuls med sådan riktning att magnetflödet i statorn kastas om. Detta anges gälla oavsett om sekundärlindningen är öppen eller om lindningen är sluten via en kapacitans. Denna funktionsbeskrivning strider emellertid helt mot Lenz´s lag som anger att en inducerad ström alltid har sådan riktning att den söker motverka den magnetflödesändring som skapat den. I föreliggande fall betyder detta att strömpulsen i sekundärlindningen vid brytning av primärströmmen söker vidmakthålla flödet i magnetkretsen och inte kasta om detta. En kondensator i serie med sekundärlindningen bildar tillsammans med denna en elektrisk svängningskrets där kondensatorn laddas upp av den inducerade strömpulsen och därefter i ett senare skede laddas ur genom lindningen med i förhållande till uppladdningspulsen motsatt strömriktning. Om primärlindningen är öppen kan den inte leda ström och följaktligen inte heller påverka magnetflödet. Att motorn i det senare fallet likväl fungerar förklaras av att rotorn vid varannan polpassage får tillräckligt momenttillskott för att hållas igång. Sökanden gör vidare gällande att den ifrågavarande motorkonstruktionen ger upphov till en halvering av strömförbrukningen. Detta kan emellertid gälla enbart under förutsättning av att effekten i motsvarande mån reduceras.

Vad därefter angår den patentsökta motorns konstruktion som sådan är det såsom framgår av utredningen i målet känt att vid likströmsmotorer utnyttja en kondensator för mellanlagring av energi i syfte att med hjälp av denna energi i samband med kondensatorns urladdning åstadkomma omkastning av flödet i motorns magnetkrets. Sålunda visar den i målet åberopade svenska patentskriften 27 833 en likströmsmotor (se Fig. 1) där rotorn och statorn har samma antal poler och där statorn utgörs av permanentmagneter. En kondensator är ansluten i serie med rotorlindningen så att den laddas upp när rotorlindningen intermittent ansluts till strömkällan via en på rotoraxeln anordnad kontaktanordning. I ett senare skede när rotorn vridits en poldelning urladdas kondensatorn genom lindningen via nämnda kontaktanordning varvid rotorns magnetflöde kastas om och rotorn därigenom erhåller ett momenttillskott. Från denna kända motor skiljer sig den i ansökningen angivna konstruktionen huvudsakligen därigenom att den energilagrande kondensatorn är induktivt kopplad till den elektriska primärkretsen medelst den på statorn anordnade sekundärlindningen. En sådan modifiering som innebär att den elektriska lagringskretsen galvaniskt skilts från strömkällan framstår emellertid som ett för fackmannen närliggande alternativ.

Vad slutligen angår driften av den patentsökta motorn med bruten sekundärkrets innebär detta som ovan angivits att flödesförhållandena i motorns magnetkrets inte påverkas av sekundärkretsen. Motorn kommer vid ett sådant driftfall att i princip motsvara en konstruktion av det slag som framgår av den i målet åberopade amerikanska patentskriften 2 173 282 där emellertid polstycksarrangemang och brytaranordning anpassats till en permanentmagnetrotor.

Vid angivna förhållanden är den i ansökningen angivna motorkonstruktionen inte patenterbar.

Lennarth Törnroth Sten-Ove Henningsson Per Carlson

Referent

Enhälligt

BESVÄRSHÄNVISNING, se bilaga 3 (Formulär A)

ak

Visa mer Visa mindre