Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: P 88-318

Beslutsdatum: 1993-12-22

Lagakraft: 1995-11-29

Målet gäller: Sätt att omkristallisera sprängämnena oktogen och hexogen

Ink datum: 1988-11-15

Reg datum: -

Överklagat: 1994-02-21

PRV:s nummer: 8401857-1

PRV beslutsdag: 1988-08-31

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: Ej prövningstillstånd

Klass: -

Juridiska sökord: -

Tekniska sökord: HMX, RDX, oktogen, hexogen, butyrolakton

Lagrum: -

Måltyp: patent

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Dyno Industrier A/S, Nitroglycerin Compagniet

Ombud: AB Stockholms patentbyrå

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Nobel Kemi AB

Ombud: Olsson G, Nobel Koncernservice AB

Fler Motparter: -

Referat: Omkristallisation av oktogen resp. hexogen i γ−butyrolakton eller i γ−valerolakton

Referat fortsättning : -

Text: YRKANDEN

Invändaren har yrkat att ansökningen avslås.

Sökanden har vidhållit patentansökningen med oförändrade patentkrav.

I målet har hållits muntlig förhandling.

Patentbesvärsrätten undanröjer överklagade beslutet och avslår ansökningen.

SKÄL

Den patentsökta uppfinningen avser ett sätt att omkristallisera högenergisprängämnena oktogen (HMX) respektive hexogen (RDX) genom upplösning av kristaller av dessa i γ-butyrolakton alternativt γ-valerolakton varefter kristaller på i och för sig känt sätt utfälls.

Tidigare har för omkristallisation av oktogen använts bl.a. aceton och cyklohexanon. Dessa lösningsmedel ger den önskade β-formen, men en nackdel är att oktogen inte är särskilt lättlösligt i dessa lösningsmedel.

Invändaren har hävdat att det patentsökta förfarandet inte väsentligen skiljer sig från vad som är förut känt. Som stöd härför har åberopats att det är förut känt att oktogen är lättlösligt i γ-butyrolakton och kan kristalliseras därur. Se Anna S. Teetsov och Walter C. McCrone: "The Microscopical Study of Polymorph Stability Diagrams", The Microscope, vol 15 (1968), s. 13-29, i målet benämnd ref. 2. Av samma artikel framgår även att oktogen föreligger i – den i sammanhanget nödvändiga – β-formen från rumstemperatur upp till ca 115 oC (s. 18-21).

Sökanden har hävdat att det av uppgifterna i ref. 2 inte klart framgår att endast β-formen utan någon närvaro av ∝-formen förekommer vid de angivna temperaturerna och att även en liten mängd oktogen i ∝-form kan vara ödesdiger. Sökanden har vidare framhållit att γ-butyrolakton kunde förväntas medföra problem på grund av komplexbildning med oktogen. Som stöd för denna uppfattning har invändaren hänvisat till H.J. Scullion et al: "Reversible Complex Formation as an Identification Aid in Chemical Microscopy", The Microscope, vol. 16 (1968), s. 15, tredje st, i målet benämnd ref. 4.

Mot bakgrund av vad som sålunda och i övrigt förekommit gör rätten följande bedömning.

Vid en samlad bedömning finner Patentbesvärsrätten att det får anses ligga nära till hands att vid omkristallisation av oktogen pröva att byta ut tidigare använda lösningsmedel mot det effektivare lösningsmedlet g-butyrolakton, särskilt som oktogen vid temperaturer inom en övervägande del av det i kravet angivna temperaturintervallet enligt anfört material föreligger i b-form efter kristallisation ur g-butyrolakton (ref. 2) och det dessutom är känt att eventuellt bildat komplex lätt sönderdelas (ref. 2, s. 18 och ref. 4, s. 15, femte st, r 1-3). Några fördelar i samband med det patentsökta förfarandet som inte är en följd av vad fackmannen kan förvänta sig med kännedom om omkristallisationsförfaranden i allmänhet har inte gjorts sannolikt av sökanden.

Vid denna bedömning har rätten även tagit i beaktande att fackmannen inom sprängämnesområdet på grund av explosionsrisker många gånger hellre arbetar enligt beprövade metoder än slår in på nya vägar.

Det patentsökta sättet enligt kravet 1 utgör därför inte en patenterbar uppfinning.

Det har inte framkommit annat än att hexogen kan omkristalliseras med hjälp av samma lösningsmedel som oktogen (Jfr Rudolf Meyer: Explosives, 2nd revised and extended edition, 1981, s. 250) och att g-valerolakton, som är mycket närbesläktad med g-butyrolakton, kan fungera som lösningsmedel på samma sätt som denna för såväl oktogen som hexogen.

Inte heller dessa alternativ kan därför anses utgöra en patenterbar uppfinning.

Suzanne Depken Per Carlson Ann-Charlotte Widegren

Referent

Enhälligt

BESVÄRSHÄNVISNING, se bilaga (Formulär A)

Visa mer Visa mindre