Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

P 88-359
1993-04-29
1996-02-28
Verktyg för brytning av fast material
1988-12-28
-
1993-06-28
8301584-2
1988-10-26
-
Ej prövningstillstånd
-
-
-
2 §, 13 §, 26 § patentlagen (1967:837)
patent
bifall
vägledande
sökande
Sandvik AB
-
-
Kennamental Incorp
Awapatent AB
-
1) Visst i patentkrav angivet utförande vilket framgår enbart av ursprungligen ingiven ritning, har ansetts ha motsvarighet i grundhandlingarna. 2) Testverksamhet av verktyg för vägmaskiner, innebärande att en tillverkare anlitat vissa speciellt utvalda entreprenörer (contractors), har ansetts ej innebära öppen utövning av verktyget (sådant utövande att verktyget därigenom blivit känt) 3) Vid bifall till besvär av sökande över Patentverkets beslut att efter invändning anslå en ansökning har ansökningen bifallits till patent.
-
YRKANDEN

I besvären vidhåller sökanden patentansökningen med i första hand de vid överklagade beslutet gällande patentkraven, inkomna den 22 oktober 1986, och i andra t.o.m. femte hand nya patentkrav i fyra alternativa lydelser inkomna den 25 november 1992 och betecknade Alternativyrkande 1, 2, 3 resp. 4. Sökanden har därjämte den 8 april 1993 inkommit med en reviderad beskrivning.

Invändaren yrkar att besvären ej skall bifallas.

I målet har hållits muntlig förhandling.

Patentbesvärsrätten bifaller på så sätt besvären att den med undanröjande av det överklagade beslutet bifaller ansökningen till patent på grundval av patentkraven enligt sökandens i femte hand framställda yrkande, d.v.s. de den 25 november 1992 inkomna och med Alternativyrkande 4 betecknade patentkraven, den nya, den 8 april 1993 inkomna beskrivningen och utläggningsskriftens ritningsfigurer 1-4.

SKÄL

Uppfinningen avser enligt ingressen till kravet 1 i samtliga fem kravversioner ett verktyg för brytning eller avverkning av fasta material såsom asfalt och avsett att monteras roterbart i en hållare. Verktyget innefattar härvid en verktygskropp och ett på denna genom exempelvis lödning fastsatt skär som är utbildat med en i huvudsak konisk spets och med en skuldra avsedd att anligga mot en stödyta på verktygskroppen.

Ett verktyg av ovan angivet slag är i enlighet med vad som anges i ansökningens beskrivning förut känt och tillika visat i ansökningens ritningsfigur 1. Hos detta kända verktyg, som då det är monterat i en bearbetningsmaskin till följd av sin rotationsförmåga är självskärpande, uppvisar det av hårdmetall bestående skäret mellan den koniska spetsen och skuldran ett mellanliggande koniskt parti som uppges skydda det skäret omgivande partiet av verktygskroppen, vilken består av stål, mot en sådan förslitning som skulle medföra att skäret lossnar. Vidare blir, såsom också anges i beskrivningen, vid avverkning av slitstarkt material den koniska spetsen trubbig när skäret förslitits något, vilket ökar den erforderliga skärkraften. Genom att det mellanliggande partiet har en nästan lika stor diameter som skuldran är den erforderliga skärkraften redan från början hög och ökar allt efter som spetsen blir trubbig.

Syftet anges sålunda vara att åstadkomma ett verktyg av den nämnda typen vilket erfordrar en låg skärkraft samtidigt som risken för att skäret skall lossna är liten.

Mot bakgrund härav anges därför i den kännetecknande delen av patentkravet 1 enligt förstahandsyrkandet att ett mellan spetsen och skuldran mellanliggande parti av skäret innefattar ett konkavt parti vilket bildar övergången mellan skuldran och det mellanliggande partiet. Genom ett sådant utförande uppnås, enligt beskrivningen, att den erforderliga skärkraften kan bibehållas låg även när spetsen förslitits samtidigt som det konkava partiet och skuldran skyddar det omgivande stålet i verktygskroppen mot förslitning.

Patentkravet 1 enligt sökandens andrahandsyrkande skiljer sig från förstahandsyrkandets krav 1 enbart därigenom att det på sista raden i den kännetecknande delen i sistnämnda krav förekommande uttrycket "skuldran" ersatts med "skuldrans omkrets". Enligt beskrivningen medför ett sådant utförande, där det konkava partiet sträcker sig ut till skuldrans omkrets, att materialflödet utefter det konkava partiet kan ske obehindrat vilket bidrar till relativt sett låga skärkrafter.

Tredjehandsyrkandets krav 1 innehåller utöver vad som anges i kravet 1 enligt andrahandsyrkandet uppgift om förhållandet mellan vissa avstånd (mått) hos skäret. Fördelen med ett sådant utförande anges vara att det medför lägre skärkrafter.

Utöver vad som ingår i kravet 1 enligt tredjehandsyrkandet innehåller patentkravet 1 enligt fjärdehandsyrkandet ytterligare uppgifter om avståndsförhållanden hos skäret. Härigenom påverkas, enligt beskrivningen, skärkrafterna gynnsamt.

Patentkravet 1 enligt sökandens femtehandsyrkande innehåller utöver vad som anges i andrahandsyrkandets krav 1 uppgiften att det mellanliggande partiet innefattar ett närmast spetsen beläget väsentligen cylindriskt parti. Detta cylindriska parti som innefattas i det mellanliggande partiet medför enligt beskrivningen den effekten att vid förslitning av det cylindriska partiet skärkrafterna kan bibehållas konstanta.

Invändaren åberopar som stöd för sitt yrkande i första hand föregiven öppen utövning och i andra hand vad som är förut känt genom den sovjetiska patentskriften 899 916. Invändaren säger sig vidare, med anledning av uppgiften i kravet 1 enligt vart och ett av yrkandena i andra t.o.m. femte hand att det konkava partiet skall bilda övergången mellan skuldrans omkrets och det mellanliggande partiet, ifrågasätta dels om denna nya definition med hänvisning till skuldrans omkrets har tillräckligt stöd i grundhandlingarna dels huruvida någon överraskande teknisk effekt eller lösning på något specifikt tekniskt problem uppnås medelst ifrågavarande övergång.

Patentbesvärsrätten tar först upp den av invändaren aktualiserade frågan av formell karaktär.

Vad gäller uppgiften att det konkava partiet bildar övergången mellan skuldrans omkrets och det mellanliggande partiet, vilket skall förstås så att det konkava partiet sträcker sig ända ut till skuldrans periferi, kan konstateras att ett sådant utförande inte kan utläsas ur vare sig den ursprungliga beskrivningen eller de samtidigt ingivna patentkraven. Däremot kan fackmannen av den ursprungligen ingivna ritningen klart och otvetydigt utläsa att förhållandet vad gäller det konkava partiet och skuldrans periferi är sådant som anges i patentkravet 1 i den här avhandlade lydelsen. Denna får därför anses ha erforderlig motsvarighet i ansökningens grundhandlingar – jämför RÅ 91 not 17. Den med det aktuella utförandet erhållna effekten är enligt sökanden, såsom redan tidigare berörts, att materialflödet utefter det konkava partiet kan ske obehindrat, något som bidrar till relativt sett låga skärkrafter. Att denna effekt, som Patentbesvärsrätten saknar anledning att ifrågasätta, ej framgår av grundhandlingarna utgör dock ingen grund att frånkänna uppgiften om utförandet motsvarighet i grundhandlingarna.

Beträffande frågan om öppen utövning gör Patentbesvärsrätten följande bedömning.

Den av invändaren påstådda öppna utövningen avser å ena sidan ett i USA tillverkat och utnyttjat verktyg och å andra sidan ett verktyg som härrör från Tyskland och utnyttjats där.

Vad gäller det förstnämnda (amerikanska) verktyget är följande ostridigt. Ett roterbart verktyg för asfaltfräsning innefattande en verktygskropp och ett vid denna fastsatt hårdmetallskär med konisk spets och skuldra hade före ingivandet den 23 mars 1983 av förevarande patentansökan, som ej åberopar prioritet, utvecklats hos American Mine Tool (AMT) ingående i GTE Products Corporation (GTE), av en anställd, Randall W. Ojanen. Verktyget patentsöktes i USA i april 1983 men testades dessförinnan och före ingivandet av förevarande ansökan genom Ojanens försorg av fyra olika vägentreprenörer på skilda arbetsplatser för reparation av Highways och motsvarande inom USA.

Invändaren gör vad avser den nu aktuella testverksamheten, med hänvisning till intyg från såväl Ojanen och andra anställda vid AMT/GTE som anställda hos entreprenörerna, gällande bl.a. följande: Under perioden 10 februari till 22 mars 1983, d.v.s. före ingivandet av förevarande ansökan, hade vid 21 tillfällen sammanlagt 18 171 enheter av "Ojanens verktyg" av GTE försålts och levererats till de fyra entreprenörerna i enlighet med en ingiven förteckning. Nio av leveranserna styrks därvid av fakturakopior från GTE. Av ett ingivet intyg från en av entreprenörerna framgår att verktygen tillhörande två av de upptagna leveranserna, totalt 1225 verktyg, inte omgärdades av några särskilda restriktioner utan mottogs och användes öppet före det kritiska datumet den 23 mars 1983. Vidare har GTE, som gjort invändning mot det mot förevarande patentansökan svarande europeiska patentet 0 122 893, grundat invändningen på öppen utövning bl.a. med hänvisning till vissa av de tidigare nämnda 21 fakturorna, något som enligt invändaren ytterligare styrker att öppen utövning ägt rum.

Sökanden bestrider att någon öppen utövning skett och anför därvid bl.a. följande. Spridningen och användningen av Ojanens verktyg ingick i ett testprogram för att pröva hans uppfinning. De fyra entreprenörerna (Contractors) som Ojanen valt ut stod i ett speciellt förhållande till honom och GTE och var medvetna om att de deltog i ett testprogram av icke offentlig karaktär. Det rörde sig om enbart fyra entreprenörer och kretsen får anses vara så begränsad som åsyftas vid sådan testverksamhet som patentlagen tillåter. Att entreprenörerna i viss mån fick beställa och betala för testverktygen förtar inte verksamheten karaktären av att vara tillåten. Vad gäller det av invändaren påstådda antalet 18 171 verktyg är knappt hälften styrkt genom fakturakopior. Antalet verktyg är dock av sekundär betydelse då samtliga beställningar ostridigt härrör från de Contractors som deltog i testverksamheten. När man bedömer omfattningen av och antalet från GTE utlämnade verktyg måste man beakta att en enda maskin av aktuellt slag förbrukar mellan 300 och 600 sådana verktyg per dag beroende på maskinstorlek och bearbetning. Det innebär att exempelvis 10 000 verktyg utgör c:a 20 dagars förbrukning för en maskin. Det är inte möjligt för allmänheten att vid asfaltfräsning under arbetets gång skaffa sig kännedom om verktygens specifika utseende. Maskinerna är sålunda konstruerade på ett sådant sätt att verktygen är dolda. Vidare är verksamhetens allmänna farlighet sådan att allmänheten inte tillåts komma i närheten. Verksamheten har också bedrivits på Interstate Higways, där det råder stoppförbud.

Patentbesvärsrätten finner vid en samlad bedömning av vad som anförts att det inte kan anses styrkt att den aktuella testverksamheten, i vilken härvid också inbegrips inköp och leverans av verktygen, försiggått öppet, d.v.s. på ett sådant sätt att en obestämd krets av personer därigenom kunnat skaffa sig kunskap om de testade verktygen.

Den öppna utövningen som enligt invändaren skulle ha förekommit i Tyskland hänför sig till en leverans av 50 verktyg från Saar-Hartmetallwerkzeuge GmbH till WIRTGEN GmbH enligt kopior av intyg (pag. 71 i akten) från Wolfgang Musseleck, anställd vid förstnämnda företag, och av ritning (pag.68 i akten), faktura (pag. 70 i akten) och följesedel (pag. 69 i akten).

Sökanden framhåller bl.a. att det här rörde sig om en enda leverans på 50 verktyg och att det inte finns någon korsreferens mellan ritningen, fakturan och följesedeln. Det framlagda materialet kan sammantaget omöjligt anses innebära att den åberopade leveransen skulle innebära en öppen utövning.

Patentbesvärsrätten finner det ej styrkt att den angivna leveransen varit av sådant slag att något öppet utnyttjande i patentlagens mening förekommit.

I själva patenterbarhetsfrågan gör Patentbesvärsrätten följande överväganden.

Avsikten med uppfinningen är, såsom angivits ovan, att åstadkomma ett verktyg som erfordrar låg skärkraft samtidigt som risken för att skäret skall lossna vid avverkningen är liten. Vad först gäller verktyget enligt förstahandsyrkandets krav 1 måste den i beskrivningen lämnade informationen om hur och med vilka medel detta syfte egentligen ernås betraktas som knapphändig och oklar. Att skuldran och det konkava partiet kan skydda stålet i verktygskroppen, så att stålet inte lossnar, framstår som uppenbart. Vad gäller storleken på den erforderliga skärkraften framgår dock enbart av en skrivelse från sökanden, inkommen den 8 april 1993, att anordnandet av ett konkavt parti som bildar övergången mellan skuldran och det mellanliggande partiet medför en diameterreduktion av det mellanliggande partiets diameter, varvid denna diameterreduktion måste ge upphov till en reduktion av skärkrafterna jämfört med vad som gäller vid det i fig. 1 visade verktyget. Gentemot detta påstående vill Patentbesvärsrätten dock invända att lydelsen av det nu aktuella patentkravet 1 på intet sätt utesluter ett utförande där det mellanliggande partiet i förhållande till det kända verktyget bibehålles oförändrat och skuldrans diameter i stället ökas vid bildandet av det konkava partiet. En utformning av sådant slag innebär uppenbarligen ingen reduktion av skärkrafterna. Vad gäller den erforderliga skärkraftens storlek anges vidare i beskrivningen i anslutning till en redogörelse för det i fig. 3 och 4 visade utförandet av det patentsökta verktyget, vilken helt överensstämmer med lydelsen av den kännetecknande delen av förstahandsyrkandets krav 1, bl.a. att härigenom ernås att den erforderliga skärkraften kan bibehållas låg även när spetsen förslitits – varmed synbarligen avses att skärkraften kan hållas på samma nivå som i initialskedet. Patentbesvärsrätten konstaterar dock att kravets lydelse ej heller uteslutar att det mellanliggande partiet är koniskt på samma sätt som är fallet vid det kända verktyget och att därför ett utförande av verktyget enligt förstahandsyrkandets krav 1 i och för sig inte medför att skärkraften kan bibehållas låg när spetsen förslitits. En kritik med samma innebörd som den ovan framförda vad gäller den i kravet angivna utformningens effekt på skärkraftens storlek träffar också patentkraven 1 enligt sökandens yrkanden i andra t.o.m. fjärde hand. Att det konkava partiets utsträckning till skuldrans omkrets enligt dessa krav medför att materialflödet kan ske obehindrat kan ej undanskymma en sådan kritik.

Vad gäller frågan om det patentsökta verktygets patenterbarhet måste förutom vad som ovan anförts om den ernådda effekten också beaktas den förut kända tekniken på området. Till denna hör i första hand det tidigare berörda verktyget för asfaltfräsning avsett att monteras roterbart, för vilket närmare redogörs i förevarande ansökans beskrivning med hänvisning till ritningsfigur 1. I den kända tekniken ingår vidare ett verktyg för gruvbrytning enligt den sovjetiska patentskriften 899 916. Det sistnämnda verktyget, om vilket det ej framgår att det är avsett att monteras roterbart, består av ett skär och en verktygshållare i vilket skäret är fastsatt. Skäret kan – med användande av den i ansökningen brukade terminologin – sägas innefatta en spets, ett mellanliggande parti och en skuldra som ligger an mot verktygshållaren och sägs skydda den mot förslitning. Övergången mellan skuldran och det mellanliggande partiet kan också anses vara utformad med en viss konkavitet (med radien r) som dock ej sträcker sig ut till skuldrans omkrets.

Vid angivna förhållanden framgår enligt Patentbesvärsrättens mening först genom det i femte hand åberopade patentkravet 1 ett verktyg som vid en samlad bedömning kan anses medföra den avsedda effekten och tillika väsentligen skilja sig från den kända tekniken.

Björn Pernold Göran Andersson Eva Hagström

Referent

Enhälligt

BESVÄRSHÄNVISNING, se bilaga (Formulär A)

Visa mer Visa mindre