Patentbesvärsrättens avgöranden
Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.
Patentbesvärsrätten
Mål
93-058
1993-04-28
1993-06-28
Anteckning om innehav av patent m.m.; nu fråga om besvärsrätt
1993-02-03
-
-
7804941-8
1992-11-18
-
-
-
Besvärsrätt i 75 § patentlagen; Licenstagare
-
75 § patentlagen (1967:837)
patent
annan
vägledande
sökande
Scal Sweden AB
-
-
-
-
-
Licenstagare har ansetts ej ha besvärsrätt ifråga om beslut om anteckning av innehavare av patent och beslut om registrering av pantupplåtelse i patent.
-
YRKANDEN M.M.Patentverket antecknade den 1 november 1982 Karlstads Handels- och Konsult AB som innehavare av det ifrågavarande patentet. Bolaget hade dessförinnan, den 15 oktober samma år, försatts i konkurs vid Karlstads tingsrätt. Konkursen avslutades den 13 december 1983.MacNoval AB, 556435-6938, ansökte den 5 oktober 1992 om dels anteckning att bolaget var innehavare av patentet dels registrering av ett skriftligt avtal genom vilket bolaget upplåtit panträtt i patentet till Nesscliff Shipping Ltd., Liberia. MacNoval AB åberopade därvid att bolaget förvärvat patentet från "Karlstads Handels- och Konsult AB i konkurs" genom ett skriftligt avtal dagtecknat den 4 september 1992 och att bolaget därefter upplåtit panträtt i patentet enligt ett skriftligt avtal dagtecknat den 29 september samma år. Patentverket registrerade den 2 november 1992 avtalet om pantsättning och antecknade den 18 november samma år MacNoval AB som innehavare av patentet.Scal Sweden AB har överklagat Patentverkets beslut att anteckna MacNoval AB som patenthavare och att registrera avtalet om pantsättning.Scal Sweden AB har gjort gällande bl.a. att Karlstads Handels- och Konsult AB den 28 februari 1981 överlät det aktuella patentet till en person som heter Patrich Durand samt att Durand den 30 juni 1983 upplät licens till Scal Sweden AB. Patentbesvärsrätten upptar inte besvären till prövning.SKÄLAv 75 § patentlagen följer att bl.a. slutligt beslut som rör anteckning om innehav av patent och registrering av avtal om pantsättning av patent kan överklagas. Det framgår emellertid inte i vad mån annan än den som fått avslag på sin ansökan om den åtgärd det är fråga om är behörig att föra talan mot ett sådant beslut. I förarbetena till bestämmelsen – som tidigare var införd som 72 § patentlagen – uttalade föredragande departementschefen att det borde överlåtas åt praxis att avgöra frågorna om talerätten med hänsyn till beslutets natur och omständigheterna i det enskilda fallet (prop. 1966:40 s 249). En grundläggande princip är emellertid att endast den vars rättsliga ställning påverkas av ett beslut får föra talan mot beslutet om det gått honom emot. Ett beslut om anteckning av innehav av ett patent har rättsverkan endast i ett avseende: den som senast antecknats som patenthavare skall enligt 44 § fjärde stycket patentlagen anses som sådan i mål eller ärende rörande patent. Det innebär t.ex. att en talan om ogiltighet alltid kan riktas mot den som är antecknad som innehavare. En anteckning om innehav reglerar emellertid inte vem som är civilrättsligt berättigad till patentet. Bestämmelsen utesluter således inte att en talan i patentmål riktas mot den som faktiskt är innehavare av patentet. En anteckning om innehav har följaktligen en mycket begränsad rättsverkan. Med hänsyn till den saklegitimerande rättsverkan i främst civilprocessuellt hänseende som en anteckning medför, har emellertid även den som är antecknad som patenthavare ansetts ha talerätt mot beslut genom vilken en ansökan om anteckning av ny innehavare bifalls (jfr Patentbesvärsrättens dom den 19 april 1989 i mål nr P 88-127). En licenstagares rättsliga ställning påverkas dock inte på ett sådant sätt av ett beslut om anteckning av innehav att han bör tillerkännas besvärsrätt.Panträtt i ett patent uppkommer enligt 95 § patentlagen genom registrering av ett skriftligt avtal om pantsättning av egendomen. Registreringen är således en nödvändig åtgärd för att panträtt skall uppkomma. Beslutet att registrera ett avtal om pantsättning har följaktligen en avgörande rättslig betydelse. Liksom ifråga om anteckning av innehav har envar av parterna i ett registreringsärende – pantupplåtaren och pantborgenären – besvärsrätt om ett beslut i ärendet gått honom emot. En licenstagares rättsliga ställning påverkas emellertid inte av att patenthavaren upplåter panträtt i patentet. Ett licensavtal gäller enligt 101 § andra stycket patentlagen mot panthavaren om avtalet slutits före ansökan om registrering av pantavtalet. Vidare består enligt 102 § andra stycket och 103 § andra stycket patentlagen sådana licensavtal även om patentet säljs vid utmätning eller konkurs eller om pantborgenären säljer panten och tar ut sin fordran ur köpeskillingen. Licenstagaren är med andra ord sakrättsligt skyddad mot en pantsättning som sker efter att licensen upplåtits och kan fortsätta att utnyttja uppfinningen. Det föreligger med hänsyn härtill inte skäl att tillerkänna licenstagaren besvärsrätt mot ett beslut om registrering av en pantupplåtelse.På grund av det anförda har Scal Sweden AB, i uppgiven egenskap av licenstagare, inte rätt att föra talan mot Patentverkets beslut.Lennarth Törnroth Per Carlson Sten-Ove Henningsson ReferentEnhälligtBESVÄRSHÄNVISNING, se bilaga (Formulär B)
Visa mer
Visa mindre
