Domstols Målregister

Målet gäller: Sätt att förebygga fuktproblem i byggnader till följd av kapillär uppsugning samt kapillärbrytande material för sådant förebyggande.

Ink datum: 1993-05-06

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 8801700-9

PRV beslutsdag: 1993-03-05

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: -

Tekniska sökord: Hydrofobering

Lagrum: -

Måltyp: patent

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Ballast Syd AB

Ombud: Holmqvist Patentbyrå AB, Lars

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Skånska Makadam AB

Ombud: Awapatent AB

Fler Motparter: -

Referat: Sätt att förebygga fuktproblem i byggnader till följd av kapillär uppsugning av vatten i ett materialskikt som utgörs av ett flertal lösa element genom åtgärderna att före leverans av materialskiktet rengöra elementen och att därefter behandla elementen med ett kapillärkraftsbrytande medel.

Referat fortsättning : -

Text: YRKANDEN

I besvären yrkar invändaren att ansökningen avslås.

Sökanden vidhåller ansökningen med oförändrade patentkrav.

Patentbesvärsrätten undanröjer överklagade beslutet och avslår ansökningen.

SKÄL

Vad först gäller invändarens anmärkning att kraven inte klart och entydigt anger vad som sökes skyddat genom patent finner Patentbesvärsrätten att det med hjälp av vad som anges i beskrivningen framgår vad som avses i patentkraven.

Genom den i målet åberopade SE, B, 404 181 är problemet med kapillär uppsugning av vatten i ett materialskikt som utgörs av ett flertal lösa element förut känt. Av sidan 2, första stycket framgår att som kapillärbrytande skikt kan användas ett kornformigt material med en sådan kornstorlek att hålrummen mellan de enstaka kornen uppvisar tillräckligt stora dimensioner så att kapillärtransporter i skiktet inte uppstår. Man konstaterar i styckena två och tre på samma sida att det har visat sig att kornen på själva ytan kan vara belagda med finkornigt material av typ filler vilket medför att vatten kan transporteras kapillärt på kornytorna. I fjärde stycket konstateras att det går att ändra den kapillärtransporterande förmågan genom att hydrofobera ytorna med ett flytande vattenavvisande medel. I sista stycket på sidan 2 står "det är inte förknippat med några tekniska svårigheter att behandla ett fyllnadsmaterial före inläggning med flytande hydrofoberingsmedel". Med hänsyn härtill anser Patentbesvärsrätten att fackmannen ges en anvisning om att hydrofobering av fyllnadsmaterialet kan ske innan det läggs på plats. Om det härvid skulle visa sig att det finkorniga materialet av typ filler hindrar eller försvårar en effektiv behandling med hydrofoberingsmedel eller om elementen är belagda med grövre föroreningar framstår det som en närliggande åtgärd att rengöra elementen innan de behandlas med det kapillärkraftsbrytande medlet. Mot bakgrund av det ovan sagda finner Patentbesvärsrätten att sättet enligt kravet 1 inte uppfyller fordringarna enligt 2 § patentlagen.

Vad som anförts mot patentkravet 1 har även giltighet mot det kapillärbrytande materialet enligt patentkravet 4 varför ej heller detta patentkrav anger någon patenterbar uppfinning.

Björn Pernold Per-Åke Schulze Göran Andersson

Referent

Skiljaktig betr.

motiveringen;

se prot.

BESVÄRSHÄNVISNING, se bilaga (Formulär A)

Målet föredras av referenten och avgörs, se dom.

Patenträttsrådet Schulze är skiljaktig beträffande motiveringen och anför:

Det är tidigare känt att minska den kapillära stighöjden hos ett kapillärbrytande material genom att tvätta detsamma – se exempelvis den invändaren åberopade rapporten av Lyman Cadling och Sten Kroon: "Kapillär stigning i makadam, singel och krossad singel", Utvecklingsrapport 10/81, Riksbyggen, Stockholm 1981, sidorna 3 och 9 eller förevarande ansöknings beskrivning sidan 2, rad 13-15. Enligt nämnda beskrivning kommer emellertid stighöjden vanligen att öka avsevärt vid exempelvis hantering

av materialet, såsom lastning och lossning (sid 2, rad 15-17).

Även genom den i målet åberopade SE, B, 404 181 är problemet med kapillär uppsugning av vatten i ett materialskikt som utgörs av ett flertal lösa element förut känt. Av sidan 2, första stycket framgår att som kapillärbrytande skikt kan användas ett kornformigt material med en sådan kornstorlek att hålrummen mellan de enstaka kornen uppvisar tillräckligt stora dimensioner så att kapillärtransporter i skiktet inte uppstår. Man konstaterar i styckena två och tre på samma sida att kornen på själva ytan kan vara belagda med finkornigt material vilket medför att vatten kan transporteras kapillärt på kornytorna. I fjärde stycket konstateras att det går att ändra den kapillärtransporterande förmågan gnom att hydrofobera ytorna. I sista stycket på sidan 2 står "det är inte förknippat med några tekniska svårigheter att behandla ett fyllnadsmaterial före inläggning med flytande hydrofoberingsmedel". Med hänsyn härtill torde fackmannen få en impuls till att hydrofobera materialskiktet innan det läggs på plats. Då det enligt ovan antyds att finkornigt material på elementens yta kan medföra att vatten transporteras kapillärt framstår tanken som närliggande att före hydrofoberingen rengöra elementen för att minimera risken för kapillär transport av vatten. Att rengöra elementen och därefter behandla dem med ett kapillärkraftsbrytande medel före leveransen av dessa är sådant som ej kräver uppfinnarinsats av fackmannen. Mot bakgrund av det ovan sagda finner jag att sättet enligt patentkravet 1 inte uppfyller fordringarna enligt 2 § patentlagen.

Vad som anförts mot patentkravet 1 har även giltighet mot det kapillärbrytande materialet enligt patentkravet 4 varför ej heller detta patentkrav anger någon patenterbar uppfinning.

Som ovan

Per-Åke Schulze

Prot. uppvisat den 1996/

BP

ak Visa mer Visa mindre