Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: P 89-060

Beslutsdatum: 1993-01-27

Lagakraft: 1993-03-27

Målet gäller: Sätt vid hopfogning av spånskivor.

Ink datum: 1989-02-16

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 8700273-9

PRV beslutsdag: 1988-12-07

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: -

Tekniska sökord: -

Lagrum: -

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: övrigt

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Nya Swedspan AB (tidigare Swedspan AB ändr. 92-12-28 ak)

Ombud: Allied Attorneys Chemical AB (tidigare Stenhagen patentbyrå ändr. 92-12-28 ak)

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: -

Referat fortsättning : -

Text: YRKANDEN

I besvären vidhåller sökanden patentansökningen med oförändrade patentkrav.

________________________

Patentbesvärsrätten bifaller inte besvären.

SKÄL

Utgångspunkt för uppfinningen är, såsom sökanden får förstås, ett genom den i beskrivningen angivna SE 321 788 förut känt sätt vid läggning av golv av spånskivor vid vilket, i enlighet med vad som också anges i ingressen till förevarande patentkrav 1, skivorna läggs kant i kant med stumfog och hålls samman genom limning och användning av fästorgan i fogen. Som fästorgan används härvid stift eller liknande, som från skivornas ovansida skjuts in i och förbinder skivorna med klotsar som placerats på avstånd från varandra under fogarna på sådant sätt att varje klots befinner sig under var och en av skivorna i fogen.

En nackdel med detta kända förfarande är, enligt sökanden, att för att säkerställa att stiften alltid träffar en klots dennas läge måste markeras på skivkanten innan respektive skivor förs samman. En annan nackdel sägs vara att klotsarna i praktiken ersatts med tunnare metallbrickor som helt genomträngs av stiften med skador i underliggande diffusionsspärr eller liknande som följd.

Uppfinningen syftar därför till att undvika momentet med utplacering och utmärkning av klotsar eller plåtbrickor liksom att ernå säker hopfogning medelst ett fästorgan utan att detta skadar under skivorna befintliga skikt.

I enlighet med den kännetecknande delen av kravet 1 används därför som fästorgan metallplåtar med ett liv och på vardera sidan om detta minst ett veck varvid vecket eller vecken på den ena sidan konvergerar mot vecket eller vecken på den andra sidan och veck på en och samma sida är inbördes parallella. Metallplåtarna drivs härvid in i spånskivorna uppifrån och huvudsakligen vinkelrätt mot fogen med livet skärande denna och vecken konvergerande uppåt.

Av utredningen i målet framgår att det är förut känt (se US 1 328 911) att vid sammanfogning kant i kant av skivor eller liknande av bl.a. trä använda metallplåtar vilka är av exakt det utförande som enligt kravet 1 utnyttjas vid uppfinningen och vilka uppenbarligen också orienteras och drivs in i träskivorna på precis samma sätt som enligt kravet 1 är fallet vid spånskivorna enligt det patentsökta sättet.

Sökanden hänvisar till att det av dokumentationen i målet framgår att golvläggning med spånskivor varit känd i vart fall 25 år före förevarande ansökan och att fästorgan av den aktuella typen funnits i flera tiotal år dessförinnan. För en patenttekniker borde därför den naturliga slutsatsen i ett fall som detta, där förutsättningarna för att göra uppfinningen har funnits liksom även behovet men andra problemlösningar föreslagits, vara att den genom uppfinningen föreslagna lösningen inte kan ha varit närliggande för fackmannen.

Patentbesvärsrätten – som noterar att det i målet inte påvisats att något behov före föreliggande ansökan förelegat att frångå det i SE 321 788 beskrivna förfarandet i vilket uppfinningen har sin utgångspunkt liksom ej heller att andra problemlösningar föreslagits i stället för det i denna publikation angivna – gör emellertid den bedömningen att det för fackmannen, om denna finner de påtalade nackdelarna med det i SE 321 788 beskrivna förfarandet vid läggning av spånskivegolv föreligga, måste framstå som uppenbart att dessa nackdelar låter sig elimineras genom användande av ett i US 1 328 911 beskrivet fästorgan.

Då den i patentkravet 1 angivna uppfinningen ej uppfyller villkoren för patenterbarhet i 2 § patentlagen kan besvären ej bifallas.

Björn Pernold Göran Andersson Per-Åke Schulze

Referent

Enhälligt

BESVÄRSHÄNVISNING, se bilaga (Formulär A)

ak Visa mer Visa mindre