Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 93-541

Beslutsdatum: 1995-03-24

Lagakraft: -

Målet gäller: Framställning att för sent inkommen årsavgift för det europeiska patentet 86110554.2 skall anses erlagd i rätt tid enligt 72 § PL

Ink datum: 1993-11-12

Reg datum: -

Överklagat: 1995-05-24

PRV:s nummer: 86110554.2

PRV beslutsdag: 1993-08-26

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: Ej prövningstillstånd

Klass: -

Juridiska sökord: 72 § Patentlagen

Tekniska sökord: -

Lagrum: -

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Röhm GmbH

Ombud: Dahls Patentbyrå, AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: -

Referat fortsättning : -

Text: YRKANDE

Klaganden har i Patentbesvärsrätten vidhållit framställningen.

I målet har hållits muntlig förhandling.

Patentbesvärsrätten bifaller inte besvären.

SKÄL

Av utredningen i målet framgår bl.a. följande. Den 1 juli 1991 erhöll AB Dahls Patentbyrå ett brev från klaganden vari framgick att ifrågavarande patent skulle få falla i och med nästa årsavgiftsbetalning, den sjätte som förföll till betalning den 31 juli 1991. Den 17 december 1991 fick Dahls en förfrågan från klaganden om patentet kunde återupplivas och den 24 januari 1992 bekräftade klaganden via telex att den sjätte årsavgiften skulle betalas eftersom patentet skulle överföras på uppfinnaren Heinz Gross. Årsavgiften betalades in av Dahls den 27 januari 1992. Eftersom överlåtelsen inte var genomförd fristnoterades inte årsavgiften. En anteckning "sen till P-ee (efter överlåtelsen ?!)" gjordes dock på telexet. I brev daterat den 29 januari 1992 aviserades fristen för nästa årsavgift med förfallodatum den 30 juli 1992 till klaganden. I samma brev översändes överlåtelsehandlingar och räkning. I svarsbrevet från klaganden erhölls inte någon instruktion om att den sjunde årsavgiften skulle inbetalas. Den 14 januari 1993 erhöll Dahls ett brev från Gross med förfrågan om det gick att betala in årsavgifter direkt till det svenska patentverket. Som bilaga översändes en kopia av ett överlåtelseavtal mellan klaganden och Gross. Den handläggare som mottog ovannämnda förfrågan uppfattade inte att förfrågan avsåg ett patent som handlades vid byrån utan tolkade brevet som en generell förfrågan varvid en ny akt lades upp. Först efter det att svarsbrevet sänts iväg till Gross uppmärksammade annan personal att det rörde sig om ett patent som handlades av byrån och den ursprungliga akten togs fram varvid det kunde konstateras att betalningsfristen för erläggande av den sjunde årsavgiften med förhöjningsavgift löpt ut. Klaganden hävdar i besvären att det i förevarande ärende inträffat ett antal onormala händelser vilka medfört att årsavgiften betalades för sent.

Mot bakgrund av det anförda och vad som i övrigt framgår av utredningen gör Patentbesvärsrätten följande bedömning. Ifrågavarande patent hade redan under 1991 avförts från Patrafees årsavgiftsbevakning. Ärendet utgjorde således inte längre något rutinärende. Noteringen på telexet från den 24 januari 1992 tyder på att handläggaren känt en osäkerhet beträffande följande årsavgifter. Efter det att ombudet erhållit instruktioner att betala den sjätte årsavgiften borde ombudet således gjort en förfrågan hos klaganden hur det skulle bli med kommande årsavgifter. Trots att någon fristnotering inte skett skulle patentet gått att rädda om den person som mottog förfrågan från Gross den 14 januari 1993 varit tillräckligt uppmärksam. Av brevet framgick nämligen tydligt att det var fråga om ett patent som handlades vid byrån. Hade den ursprungliga akten tagits fram vid denna tidpunkt så hade det av denna framgått att den sjunde årsavgiften inte erlagts och tid hade funnits för att vidtaga åtgärd för att betala in denna.

Eftersom vidare klaganden själv skapat osäkerhet om vad som skulle hända med patentet efter det att den sjätte årsavgiften inbetalats har det även ålegat honom, eller Gross som hade intresse av patentets fortbestånd, att förebygga misstag beträffande kommande årsavgiftsbetalningar.

Sammantaget finner Patentbesvärsrätten att all omsorg som betingats av omständigheterna för att iaktta fristen för den sjunde årsavgiftsbetalningen inte har iakttagits. Förutsättning att meddela begärd förklaring föreligger därmed inte.

Lennarth Törnroth Jeanette Bäckvall Sten-Ove Henningsson

Referent

Enhälligt

BESVÄRSHÄNVISNING, se bilaga (Formulär B)

Visa mer Visa mindre