Domstols Målregister

Målet gäller: Registrering av varumärket 57 i visst utförande

Ink datum: 1994-02-24

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 90-11928

PRV beslutsdag: 1993-12-21

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: 13§ VML, 2§ förordningen om utländska varumärken m.m., telle-quelle

Tekniska sökord: -

Lagrum: -

Måltyp: varumärke

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Heinz Company, Limited, H.J.

Ombud: Brann Patentbyrå AB, Dr. Ludwig

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Telle-quelle-regeln. Varumärket 57 i sig utan tillräcklig särskiljningsförmåga. Synnerligen omfattande användning av märket i bl.a. USA och Storbritannien, men också i Sverige. Ej tillräckligt inarbetat i Sverige för vanlig registrering, men kravet på telle-quelle-registrering berättigat. Rättslig diskussion och hänvisningar.

Referat fortsättning : -

Text: YRKANDEN

Sökanden har i Patentbesvärsrätten yrkat att varumärket registreras för ketchup, chilisås och såser (smaktillsatser), kryddor, vinäger samt i andra hand för ketchup, chilisås och såser (smaktillsatser), allt i klass 30. Sökanden har hävdat att i allt fall en registrering enligt telle-quelle-regeln med en varuförteckning enligt något av yrkandena ovan skall ske. Som sökandens hemland har Storbritannien angetts.

Patentbesvärsrätten undanröjer överklagade beslutet och visar ansökningen åter till Patentverket för fortsatt behandling.

SKÄL

Sökandebolaget har i Patentbesvärsrätten visat att marknadsföring och försäljning av dess produkter skett under lång tid och i stor omfattning under beteckningen HEINZ. En särskilt betydande del av försäljningen har uppgetts utgöras av varorna som anges i andrahandsyrkandet. Vid annonsering, på etiketter etc. har ofta uttrycket "57 varieties" förekommit, men i allmänhet som en inte särskilt framträdande beståndsdel i texten. Det är upplyst att uttrycket ursprungligen avsåg antalet produkter i Heinz´ sortiment, och enligt Patentbesvärsrättens mening framstår det alltjämt knappast mindre som en faktisk upplysning än som ett varukännetecken. Även om uttrycket - ibland förkortat till talet 57 i det utförande som nu söks registrerat - har använts mycket, särskilt för varor enligt andrahandsyrkandet, har det sökta märket dock knappast genom inarbetning förvärvat tillräcklig distinktivitet, utöver den svaga särskiljningsförmåga ett siffermärke som detta har i och för sig, för att förutsättningarna enligt 13 § varumärkeslagen för registrering skall vara uppfyllda.

Sökanden har alternativt begärt registrering av märket enligt 2 § förordningen (1970:495) om utländska varumärken m.m., telle-quelleregeln. De varor som sådan registrering begärts för omfattas av sökandens hemlandsregistrering. - Vid prövningen av yrkandet bör de hinder som kan finnas enligt 13 och 14 §§ varumärkeslagen bedömas på i allt väsentligt samma sätt som i fråga om andra varumärken, anförs det i tillämpliga motivuttalanden (SOU 1958 : 10 s. 315). Före den nuvarande varumärkeslagens tillkomst hade telle-quellemöjligheten främst fått praktisk betydelse i fråga om märken, som inte uppfyllt de vanliga kraven på figurmärkeskaraktär, och sådana som enbart bestått av siffror och bokstäver, vilka ej bildat ett uttalbart ord, samt för varuutstyrslar. Hänsyn hade därvid tagits till den inarbetning märket vunnit. Inarbetning i hemlandet har ansetts tillräcklig för registrering här (RÅ 1933 s. 116 - se vidare härom i nyssnämnda SOU s. 96).

I nyare praxis har en begäran om telle-quellregistrering nästan alltid avslagits, varvid bedömningen syns ha gjorts att särskiljningsförmågan även med en prövning enligt telle-quellebestämmelsen varit otillräcklig (se t. ex. RÅ 1975 s.25 och åtskilliga senare avgörande av PBR; en utförlig diskussion av problematiken förekommer i Marianne Levins Noveller i varumärkesrätt, s. 13 ff) . Att ett visst utrymme för en mildare bedömning i och för sig skulle saknas syns däremot inte ha uttalats i domstolspraxis. Att någon sådan skillnad bör finnas följer ju också både av författningstextens formulering och av det ovan först nämnda motivuttalandet om en "i allt väsentligt" lika tillämpning.

Utredningen i målet visar på en synnerligen omfattande användning av märket i bl. a. USA och Storbritannien, men också i Sverige. Denna användning är särskilt väl dokumenterad i fråga om marknadsföringen av vissa varuslag, främst ketchup. Även om det likväl inte kan anses att märket blivit inarbetat i Sverige bör den nämnda användningen medföra att märket vunnit en sådan grad av särskiljningsförmåga att sökandens krav på en telle-quelleregistrering här i landet är berättigat.

Varumärket skall enligt förordningen registreras i Sverige som det är registrerat i den främmande staten. Häri får anses ligga att märket, till följd av telle-quelleregistreringens accessoriska natur, inte kan registreras i Sverige för en vidare varukrets än i hemlandet. Det syns däremot inte finnas några skäl mot att registreringen inte omfattar samtliga dessa produkter, något som blir aktuellt om märkets särskiljningsförmåga inte bedöms gälla alla dessa.

Patentbesvärsrätten finner att sökandens varumärke har en sådan särskiljningsförmåga att yrkandet om telle-quelle-registrering skall bifallas avseende en varuförteckning enligt andrahandsyrkandet.

Anders Lindqvist Sten-Ove Henningsson Jeanette Bäckvall

Referent

ak

Visa mer Visa mindre