Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

P 90-018
1994-09-05
1994-11-05
Patent på "Sätt att gjuta anoder, varvid man utnyttjar en gjutform som har en gjutformshålighet i både sin topp- och bottenyta och som vändes periodiskt".
1990-01-12
-
-
8600368-8
1989-11-03
-
-
-
-
anod för elektroraffinering
-
patent
avslag
övrigt
sökande
Inco Ltd
Awapatent AB
-
Metallurgie Hoboken-Overpelt
Barnieske
Lindeskog, Klaus, Helmfeltsg. 4A, 211 48 MALMÖ
En gjutform med gjutformshåligheter på topp- och botensida vänds periodisk för att vid gjutning och kylning uppkomna kastningar skall kunna korrigeras.
-
YRKANDEN

I besvären vidhåller sökanden sin patentansökan med oförändrade patentkrav.

Invändaren Metallurgie Hoboken-Overpelt yrkar att besvären skall avvisas, vilket får förstås så, att besvären ej skall bifallas.

Invändaren Klaus Lindeskog, som beretts tillfälle att yttra sig över besvären, har ej avhörts i Patentbesvärsrätten.

Patentbesvärsrätten bifaller inte besvären.

SKÄL

Uppfinningen hänför sig enligt ingressen till det gällande patentkravet 1 till ett sätt att gjuta anoder för elektroraffineringsändamål vid vilket smält anodmaterial gjutes i en gjutformshålighet på en toppyta av en som ett metallblock utformad gjutform och vid vilket anodmaterialet kyles och svalnar i gjutformen genom att ett värmeflöde upprättas väsentligen vinkelrätt mot gjutformens toppyta, varvid en gjutform utnyttjas som har en gjutformshålighet i vardera av sina topp- och bottenytor.

I en samtidigt med de nu gällande kraven ingiven skrivelse anger sökanden med hänvisning till beskrivningen, att ett av ändamålen med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förfarande för gjutning av anoder för elektroraffineringsändamål vid vilket den använda gjutformen kan användas under längre tid än vad som är fallet vid kända förfaranden och vid vilket denna längre användbarhetstid kan uppnås utan att den resulterande produkten (anoderna för elektroraffinering) skall få oacceptabelt kraftiga formfel. Detta ändamål uppnås, enligt vad sökanden speciellt anger i inlagan, därigenom att den använda gjutformen, som har en gjutformshålighet i vardera av sina topp- och bottenytor, periodiskt vändes med en frekvens av ca 4-6 ggr för varje ca 900 t gjutet anodmaterial vid tillfällen före den tidpunkt då kastningen av gjutformen överskrider föreskrivna toleranser. Innehållet i kravets 1 kännetecknande del är härvid, bortsett från uppgiften att gjutformen har en gjutformshålighet i vardera av sina topp- och bottenytor, vilken ju f.ö. innefattas i kravets ingress, identiskt med vad sökanden sålunda i skrivelsen anger om uppnåendet av ändamålet.

Av beskrivningen framgår emellertid också att den grundläggande idén bakom uppfinningen egentligen är att en med gjutformshålighet på såväl topp- som bottenyta försedd, vändbar gjutform utnyttjas i stället för, såsom tidigare varit brukligt, en gjutform med gjutformshålighet på enbart en sida. Den gradvisa formförändring eller kastning som, till följd av upprepad gjutning av het metall på formens ovansida och kylning av formen medelst vatten antingen från undersidan eller från invändiga kanaler, uppstår vid användning av en form av det sistnämnda slaget och som medför motsvarande formförändring av de gjutna anoderna kan nämligen fördröjas eller minskas om en gjutform med gjutformshålighet på båda sidorna används och därvid vänds periodiskt så att en uppkommen gjutformskastning korrigeras genom formens kastning i motsatt riktning.

Ett sätt att gjuta anoder för elektroraffineringsändamål, vid vilket den för uppfinningen grundläggande idén tillämpas är förut känt genom den i målet åberopade japanska nyttighetsmodellpublikationen Sho 44-25532 i engelsk översättning. Emellertid skiljer sig det enligt förevarande krav 1 patentsökta sättet från vad som framgår av den japanska publikationen i två hänseenden. Under det att kravet innefattar uppgifter om riktningen på värmeflödet vid kylning framgår sålunda av nämnda publikation endast att anoden undergår en lämplig kylning i gjutformen. Vidare finns i stället för de preciserade uppgifterna i kravet rörande vändfrekvensen i publikationen enbart angivet att gjutformens båda sidor används omväxlande.

Enligt sökanden är reverserbarheten hos formförändringen eller -kastningen strikt beroende av riktningen för värmeflödet under kylningen. Om ett betydande värmeflöde sker genom gjutformens sidoväggar och dessa deformeras kommer en vändning av formen inte att bota formförändringen av sidoväggen. Genom kylning från bottenänden antingen med hjälp av en besprutning med kylmedel eller med hjälp av cirkulerande kylmedel i inre håligheter i gjutformen har värmeflödet maximerats i den riktning i vilken formförändringen eller -kastningen kan reverseras genom vändningen av gjutformen. Vid uppfinningen utnyttjas formen för gjutning av i grova tal maximalt 225 ton före vändningen. Genom gjutning av maximalt denna mängd anodkoppar kommer den accelererade formförändringen eller -deformationen till följd av maximerat riktat värmeflöde att begränsas till vad som är tolererbart.

Vad gäller den förstnämnda skillnaden hävdar invändaren Metallurgie Hoboken-Overpelt att det i kravet 1 föreslagna värmeflödet är det mest konventionella som en fackman på området kan tänka sig. Därutöver vet fackmannen att det skulle vara svårt, om inte omöjligt, att använda ett värmeflöde som inte är väsentligen vinkelrätt mot gjutformens toppyta, eftersom endast begränsade värmemängder kan evakueras via formens sidoväggar. Med avseende på den andra skillnaden gör invändaren gällande att fackmannen, med kunskap om medellivslängden för kända, med endast ett formrum försedda formar, vet att man inte behöver vända en med dubbla håligheter försedd form efter varje gjutoperation för att hålla formen i god kondition. Fackmannen kommer därför att försöka finna en lämplig vändfrekvens d.v.s. han kommer med början vid en relativt hög frekvens att succesivt minska vändfrekvensen under iakttagande av formens kondition och anodkvaliteten.

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

Vad invändaren hävdat beträffande fackmannens insikter vad gäller kylning med ett mot formens toppyta vinkelrätt värmeflöde har ej bestridits av sökanden. Det kan i detta sammanhang också framhållas att det i kravet 1 föreslagna värmeflödet, som f.ö. upptagits i kravets ingress, enligt vad som framgår av såväl beskrivningen som det sökanden anför åstadkoms genom kylning med väsentligen samma medel och på väsentligen samma sätt som enligt beskrivningsinledningen kommit till användning vid den tidigare tillämpade teknik från vilken uppfinningen utgår. Det enligt uppfinningen tillämpade värmeflödet måste därför uppenbarligen vara av samma slag som det som redan förekommer vid nämnda tidigare tillämpade teknik.

Enligt Patentbesvärsrättens mening måste genomsnittsfackmannen mot bakgrund av vad som ovan anförts utan vidare inse att ett effektivt utnyttjande av den genom den anförda japanska publikationen kända dubbelsidiga gjutformen – d.v.s. så länge som möjligt utan att de framställda anoderna skall få alltför kraftiga formfel – förutsätter att kylningen sker genom ett riktat värmeflöde på sätt som anges i kravet 1. Det måste också ligga inom ramen för genomsnittsfackmannens normala kunnande att genom provning komma fram till den i kravet 1 också angivna vändfrekvensen såsom varande lämplig i sammanhanget.

Vid angivna förhållanden uppfyller det i patentkravet 1 angivna sättet ej de i 2 § patentlagen intagna villkoren för patenterbarhet.

Björn Pernold Göran Andersson Per-Åke Schulze

Referent

Enhälligt

BESVÄRSHÄNVISNING, se bilaga (Formulär A)

ak

Visa mer Visa mindre