Domstols Målregister

Målet gäller: Registrering av varumärket EUROFLAME i figur

Ink datum: 1994-09-08

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 92-10687

PRV beslutsdag: 1994-07-05

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Ond tro; Bevisbördan

Tekniska sökord: -

Lagrum: 14 § 1 st 7) varumärkeslagen (1960:644)

Måltyp: varumärke

Utgång: avslag

Beslutskategori: vägledande

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Dunphy Combustion Ltd

Ombud: Awapatent AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: MH

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: PBR har i målet funnit att trots att många omständigheter talat för att sökanden med stor sannolikhet haft kännedom om invändarens åberopade märkesanvändning innan varumärkesansökan avseende EUROFLAM i figur, ett märke som enligt PBRs mening varit förväxlingsbart likt invändarens kännetecken EUROFLAM i figur, gavs in till PRV så har, mot sökandens bestämda bestridande och då hans förklaring till hur han bildEat det sökta märket inte kunnat lämnas utan avseende, invändaren likväl inte ansetts ha styrkt sitt påstående om att ansökningen gjorts med vetskap om invändarens tidigare märkesanvändning. Besvären har därför lämnats utan bifall.

Referat fortsättning : -

Text: YRKANDEN M.M.

Dunphy Combustion Ltd. (Dunphy) har på den i Patentverket anförda grunden vidhållit att ansökningen skall avslås.

MH har bestritt ändringsyrkandet under påstående att han inte känt till Dunphys märkesanvändning före ansökningens ingivande den 7 december 1992.

I målet har hållits muntlig förhandling.

På begäran av Dunphy har DR hörts som vittne. Vidare har parterna på ömse håll åberopat viss skriftlig bevisning.

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

SKÄL

Dunphy har i Patentbesvärsrätten bl.a. anfört. Dunphys tyska dotterbolag, Euroflam Energietechnik GmbH, som bildades 1989 ansökte om registrering av varumärket EUROFLAM i Tyskland den 16 mars 1991. Märket EUROFLAM har använts i reklammaterial i Tyskland och Österrike och har sedan den 10 december 1990 förekommit som märkning på alla små brännare. Dunphys engelska dotterbolag Euroflam Limited registrerades den 7 februari 1992. Märket EUROFLAM är liksom det sökta märket EUROFLAME skrivet med gemener. Figurmomentet, gaslågan, i det sökta märket är i det närmaste identiskt med figurmomentet i Dunphys märke. Dunphy har försett DR – fram t.o.m. 1992 anställd vid MHs föräldrars bolag, EuroCombustion AB (EuroCombustion) – med teknisk information om Dunphys brännare EUROFLAM. EuroCombustion var under 20 år Dunphys återförsäljare i Sverige av brännare. DR mottog information om brännare av märket EUROFLAM vid ett besök i England i mars 1992. Han fick även med sig en brännare hem som varuprov. Den var försedd med märket EUROFLAM i aktuellt utförande. Brännaren förvarades därefter på golvet i hans arbetsrum och var fullt synlig utifrån genom en glasruta i dörren. DR hade också satt upp en dekal med märket EUROFLAM synlig utifrån på dörren till sitt arbetsrum. Vid hemkomsten diskuterade DR med MHs föräldrar, om EuroCombustion skulle sälja brännare av det aktuella slaget. Dunphy skickade sedan en faktura, dagtecknad den 18 mars 1992, till DR avseende en "EU 1 LIGHT OIL BURNER". MH har arbetat i EuroCombustions lokaler och har många gånger passerat DRs rum. Han kan inte ha undgått att se EUROFLAM dekalen. Det bekräftas av bl.a. ett i målet ingivet intyg från Willy Andersson, dagtecknat den 10 januari 1996. Andersson har utfört konstruktionsarbeten åt EuroCombustion och besökt företaget vid ett stort antal tillfällen. I oktober 1992 deltog Dunphy som utställare på en fackmässa i Hamburg. DR besökte mässan som privatperson. Han besökte bl.a. Dunphys monter och fick reklammaterial om produkter av märket EUROFLAM. Han fick även en speciell tygkasse försedd med märket att lägga reklammaterialet i. DR träffade inte MH på mässan men när han återkom till arbetet mötte han MH som då bar på en likadan tygkasse. Malcolm Dunphy, som är verkställande direktör i Dunphy, berättade vid ett telefonsamtal med DR att han träffat MH på mässan och visat denne runt i mässlokalerna. MH kände alltså vid sin ansökan till att det mothållna märket EUROFLAM användes av annan och han hade inte använt det sökta märket EUROFLAME innan det mothållna togs i bruk.

MH har bl.a. anfört. Han har sporadiskt på freelancebasis hjälpt sina föräldrar i deras företag EuroCombustion under åttio- och i början på nittiotalet. Sommaren 1992 bildade han och föräldrarna tillsammans det svenska bolaget Autoflame AB. MHs varumärke EUROFLAME är bildat av förledet i EuroCombustion och slutledet i Autoflame. Det finns dussintals företag i branschen som har flamman som symbol. Innan han bestämde sig för ordet EUROFLAME i märket gjorde han en grundlig undersökning för att klargöra att detta inte användes av annan. Dunphy tillkännagav sommaren 1992 att bolaget ville sälja sina produkter genom annat bolag än EuroCombustion. DR har sedan dess varit avlönad av Dunphy och de bildade tillsammans bolaget D.C.L. Combustion AB. Det är inte riktigt att EuroCombustion blivit erbjudet att sälja Dunphys EUROFLAM brännare. Han känner inte till att DR tagit med sig en brännare hem från England eller att en dekal med beteckningen EUROFLAM skulle ha varit uppsatt i anslutning till DRs arbetsrum. Det är vidare inte riktigt att MH delat lokaler med EuroCombustion, att han skulle ha besökt den ifrågavarande mässan i Hamburg eller att han skulle ha innehaft en tygkasse med reklammaterial från mässan. Han har däremot deltagit i en mässa i Frankfurt i mars 1993.

DR har i vittnesförhöret med honom uppgivit bl.a. följande. Under sin tidigare anställning vid EuroCombustion erhöll han någon gång under 1991 som reklammaterial från Dunphy bl.a. en "klisterlapp" med Dunphys i målet aktuella märke EUROFLAM jämte logo. Märket avsåg en mindre typ av brännare för användning i villor. Han klistrade dekalen på entrédörren, en glasdörr, till sitt arbetsrum och den var väl synlig för dem som besökte eller arbetade i EuroCombustions lokaler. Vid ett besök i England i mars 1992 mottog han av Dunphy som varuprov en brännare av det aktuella slaget som han sedan efter hemkomsten förvarande fullt synlig i sitt arbetsrum. Märket fanns anbragt på brännaren. Magnus MH besökte EuroCombustions lokaler regelbundet minst en gång i veckan, i bland flera gånger, och kan inte ha undgått att lägga märke till brännaren och dekalen. I oktober 1992 besökte DR en fackmässa i Hamburg där Dunphys tyska dotterbolag deltog som utställare. I bolagets monter visades bl.a. Dunphys brännare av EUROFLAM typ. DR fick vid besöket reklammaterial rörande denna produkt och även en särskild tygkasse att lägga materialet i som det stod EUROFLAM på. Vid återkomsten till kontoret mötte han Magnus MH som bar på en kasse av samma slag. DR fick senare av Malcolm Dunphy, invändarbolagets ägare, höra att MH också besökt mässan och där visats runt i lokalerna av denne. DR har slutligen upplyst att han aldrig själv talat med Magnus MH om de aktuella brännarna.

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

Enligt 14 § 1 st 7) varumärkeslagen föreligger hinder mot varumärkesregistrering om det märke som söks registrerat är förväxlingsbart med ett varukännetecken, som vid tiden för ansökan används av annan samt ansökan gjorts med vetskap om detta och sökanden inte använt sitt märke innan det andra togs i bruk. Det åligger den som påstår att registreringssökanden haft sådan vetskap att styrka detta.

Det sökta märket EUROFLAME är i hög grad likt det mothållna märket EUROFLAM. Med hänsyn härtill och till att märkena avser varor av samma slag är det sökta märket i och för sig att anse som förväxlingsbart likt det mothållna.

Av DRs vittnesmål, vilket i denna del stöds av intyget från Willy Andersson samt den av Dunphy utfärdade fakturan, framgår att DR från Dunphy mottagit en brännare och att denna allt sedan DRs återkomst från England i mars 1992, och således i åtminstone 8 månader före ansökningstillfället, funnits uppställd i DRs arbetsrum hos EuroCombustion. Av vittnesmålet framgår vidare att en reklamdekal med märket EUROFLAM redan tidigare funnits anbringad på dörren till DRs rum. Det finns inte anledning att ifrågasätta DRs i anslutning därtill lämnade uppgifter om att såväl brännaren som reklamdekalen lätt kunde iakttas av dem som uppehöll sig i EuroCombustions lokaler och passerade DRs arbetsrum. Med beaktande av MHs särskilda anknytning till DRs arbetsplats och till den aktuella branschen talar de nu anförda omständigheterna med stor sannolikhet för att MH haft kännedom om Dunphys åberopade användning av märket EUROFLAM innan han ingav sin varumärkesansökan.

Mot MHs bestämda bestridande och då hans egen förklaring till hur han bildat det sökta märket inte kan lämnas utan avseende kan Dunphy enligt rättens mening likväl inte anses ha styrkt sitt påstående om att ansökningen i målet gjorts med vetskap om Dunphys tidigare märkesanvändning. Vid sådant förhållande utgör Dunphys märke inte registreringshinder med tillämpning av 14 § första stycket 7) varumärkeslagen. Överklagandet skall därför lämnas utan bifall.

Alf Linder Jeanette Bäckvall Per Carlson

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga (Formulär B)

ak Visa mer Visa mindre