Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

94-788
1999-11-16
1999-11-16
Preparat för aktivering av naturliga mördarceller (NK-celler), vilket preparat innehåller interferon-alfa och biogena aminer eller substanser med motsvarande receptoraktivitet.
1994-11-22
-
-
9201719-3
1994-09-14
-
-
-
Uppfinningshöjd, synergi
synergi interferon-a histamin serotonin mördarceller NK-celler tumörer
2 § patentlagen (1967:837)
patent
bifall2
intressant
sökande
Syntello Inc.
Albihns Patentbyrå Stockhnolm AB (tidigare Roth, Eva-Stina, Göteborgs pat.byrå ändr. 95-03-24 ak)
-
-
-
-
Uppfinningen avser ett farmaceutiskt preparat eller system för aktivering av naturliga mördarceller (NK-celler) in vivo i närvaro av monocyter, omfattande en första komposition innehållande interferon-alfa eller analoger därav och en andra komposition innehållande en förening med histamin- eller serotonin- receptoragonistaktivitet. En synergistisk verkan uppnåddes, varigenom NK-cellerna kunde aktiveras trots hög monocythalt. Då endast en additiv effekt av komponenterna var känd och detta avsåg låga monocythalter, befanns uppfinningen vara patenterbar.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och återförvisar ansökningen till Patent- och registreringsverket för meddelande av patent med patentkrav ingivna den 11 november 1999.

YRKANDEN M.M.

Sökanden yrkar ändring av Patent- och registreringsverkets avslagsbeslut och vidhåller ansökningen med patentkrav ingivna den 11 november 1999.

I målet har hållits muntlig förhandling.

DOMSKÄL

Ansökningen avser ett farmaceutiskt preparat eller system för synergistisk aktivering av naturliga mördarceller (NK-celler) in vivo i närvaro av monocyter i en mängd som effektivt undertrycker svaret från NK-celler på interferon-a.

NK-celler har förmåga att lytiskt förstöra tumörceller. Det är känt att interferon-a förhöjer NK-cellers cytotoxicitet. Monocyter är en form av vita blodkroppar som utövar en reglerande verkan på NK-celler. Vid höga monocythalter uppstår ett effektivt undertryckande av NK-cellernas svar på interferon-a, varvid syftet med interferonbehandlingen inte uppnås. Uppfinningen syftar till att återupprätta NK-cellernas förmåga att reagera på interferon-a.

Enligt uppfinningen omfattar preparatet en första komposition innehållande interferon-a eller analoger därav och en andra komposition innehållande en förening med histamin- (H2-) eller serotonin- (5-HT1A-) receptoragonistaktivitet. Kompositionerna kan tillhandahållas separat eller i blandning.

Genom J Immunol, vol. 137, nr 2 , sid. 656-660 (D1) är det förut känt att histamin kan minska den hämmande verkan på NK-celler som utövas av blodfraktioner innehållande monocyter. När interferon-a tillfördes tillsammans med histamin erhölls en additiv ökning av aktiviteten av de enskilda substanserna.

Genom Cell Immunol vol. 127, sid. 199-214 (D2) är det förut känt att serotonin likaså minskar/upphäver den av monocyter utövade hämningen. Författarna ställer hypotesen att serotoninbehandling skulle kunna utöva gynnsamma antimetastatiska verkningar via aktivering av NK-cellpopulationen. Något försök med tillförsel av interferon-a redovisas inte i D2.

Kombinationen av de i patentkravet angivna komponenterna till ett farmaceutiskt preparat eller system är ny. Vid bedömning av uppfinningshöjden får D1 anses komma uppfinningen närmast. Publikationen fokuserar på histamins egen inverkan på NK-cellerna och det är vid studier av denna som histamin har testats tillsammans med interferon-a. Det problem som på denna teknikens ståndpunkt återstod att lösa var att med interferon-a uppnå en terapeutiskt värdefull aktivering av NK-celler vid sådana höga monocythalter som eljest effektivt undertrycker svaret från NK-celler på interferon-a.

D1 behandlade enbart inverkan av lägre monocythalter. Fackmannen skulle inte utifrån de i D1 redovisade resultaten ha dragit slutsatsen att kombinationen är terapeutiskt användbar. Först genom det arbete som låg till grund för uppfinningen, där man arbetade med sådana högre monocythalter som efterliknar förhållandena i kroppen, kunde man konstatera en synergistisk verkan av preparatets/systemets komponenter och därmed inse att ett sådant preparat/system har terapeutiskt värde.

Sökanden har vidare genom försök redovisade i målet (Aktbil 7 och 8) gjort troligt att man med det patentsökta preparatet eller systemet uppnår en terapeutiskt användbar komposition för behandling av tumörer. Det saknas anledning att betvivla att preparatet/systemet också är användbart för synergistisk aktivering av NK-celler vid annan behandling.

Patentbesvärsrätten finner att fackmannen utifrån den i D1 redovisade additiva verkan inte hade anledning att förvänta sig att den åsyftade terapeutiska användbarheten skulle uppnås. Det som

därutöver anges i D2 förändrar inte denna bedömning. Patentkraven anger därför en patenterbar uppfinning.

Suzanne Depken Rune Näsman Mats Ryberg

Referent

Enhälligt

LC

Visa mer Visa mindre