Domstols Målregister

Målet gäller: Registrering av varumärket DIN OPTIKER jämte figur

Ink datum: 1994-12-12

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 93-06074

PRV beslutsdag: 1994-10-11

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Vml. 14§ 1 st 6 o 7 inarbetning (lokal) bättre rätt

Tekniska sökord: -

Lagrum: -

Måltyp: varumärke

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Hagenöhr Optik AB (efter fusion med H.I. Lindkvist Design AB)

Ombud: Henning, Ronny Advokatfirman Agentia HB, Tomas Åhlén (ändr. 97-01-28 IB )

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Optikertjänst AB

Ombud: Langenius, Claes, Hammarskiöld & Co.

Fler Motparter: -

Referat: Hinder mot registrering av ett figurmärke jämte texten DIN OPTIKER för bl.a. optikertjänster i klass 42 har ansetts inte föreligga på grund av förekomsten av ett tidigare i bruk taget och motanfört varukännetecken DIN OPTIKER använt för tjänster av samma slag. Fråga dels om det tidigare i bruk tagna kännetecknet varit (lokalt) inarbetat, dels om sökandebolaget vid sin ansökan känt till användningen av detta kännetecken.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDEN M.M.

Invändarbolaget har vidhållit sitt yrkande att ansökan skall avslås.

Sökandebolaget har bestritt ändring.

Parterna har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande.

Hagenöhr Optik AB

Till grund för sin talan åberopar invändarbolaget följande. Sökandebolagets märke DIN OPTIKER jämte figur, är förväxlingsbart med invändarbolagets inarbetade varukännetecken och sekundära näringskännetecken DIN OPTIKER. Sökandebolaget hade vidare vid sin ansökan vetskap om invändarbolagets användning av kännetecknet DIN OPTIKER och hade inte använt sitt märke innan invändarbolaget tog sitt kännetecken i bruk.

Ingvar Lindkvist lät den 10 mars 1975 registrera den enskilda firman DIN OPTIKER - H.I. Lindkvist, i Handels- och Föreningsregistret hos Länsstyrelsen i Gävleborgs län. I samband med detta tog han kännetecknet DIN OPTIKER i bruk både som varukännetecken och s.k. sekundärt näringskännetecken i en optikerrörelse i centrum av Gävle. Beteckningen DIN OPTIKER användes som kännetecken för dels rörelsens varor och tjänster, främst synundersökningar, dels rörelsen som sådan. Lindkvist överlät år 1975 rätten till kännetecknet DIN OPTIKER till H.I. Lindkvist Design AB. Och år 1994 avyttrade han företaget som numera genom fusion uppgått i Hagenöhr Optik AB.

Beteckningen DIN OPTIKER användes genomgående som dominant i optikerrörelsens marknadsföringsåtgärder. Marknadsföringen utgjordes i första hand av annonsering i de två dagstidningarna Arbetarebladet och Gefle-Posten. Vidare användes kännetecknet i samband med mässor och vid modevisningar. Kännetecknet användes under några år också på ca 100 000 s.k. bokmärken i stadsbiblioteket i Gävle. Kännetecknet fanns tydligt angivet utanför och i den affärslokal i Gävle där rörelsen bedrevs. Det användes också på t.ex. alla glasögonfodral och påsar samt på företagets fakturor. Under åren 1975 - 1994 satsades ca. 1 miljon kr på marknadsföring av rörelsen och dess varor och tjänster. Den omfattande användningen av beteckningen DIN OPTIKER ledde till att kännetecknet blev inarbetat både som varukännetecken och som sekundärt näringskännetecken, i vart fall i Gävle. Detta bestyrks av intyg avgivna av företrädare för bolag i den bransch i vilken invändarbolaget är verksamt.

I april 1990 besökte Tor-Eric von Schantz butiken i Gävle tillsammans med en annan person, Rune Jansson. von Schantz arbetade då för ett finskt företag i optikbranschen, Instrumentarium, och blev senare verkställande direktör i sökandebolaget. Anledningen till besöket var att Instrumentarium, som ett led i uppbyggnaden av en kedja optikerbutiker i Sverige, var intresserat av att förvärva H.I. Lindkvist Design AB, bl.a. för att få tillgång till kännetecknet DIN OPTIKER. Vid besöket såg von Schantz kännetecknet som fanns väl synligt både utanför och i butiken. Vidare diskuterade Lindkvist och von Schantz förutsättningarna för en företagsöverlåtelse och talade då särskilt om rätten till kännetecknet. När sökandebolaget i juni 1993 ansökte om registrering av det nu aktuella varumärket var von Schantz verksam i bolaget. Vid sin ansökan hade bolaget således vetskap om att beteckningen DIN OPTIKER användes av H.I. Lindkvist Design AB.

Sedan sökandebolaget lämnat in sin ansökan började bolaget och butiker som var knutna till detta att använda beteckningen DIN OPTIKER i sin marknadsföring. Kännetecknet användes bl.a. av en optikerbutik i Gävle, Sehlbergs Optik. Det ledde till att kunder hörde av sig till H.I. Lindkvist Design AB angående erbjudanden från Sehlbergs Optik. Detta visar att beteckningen DIN OPTIKER har särskiljningsförmåga och att det sökta märket är förväxlingsbart med invändarbolagets kännetecken.

Optikertjänst AB

Sökandebolaget åberopar följande till grund för sin talan. Sökandebolaget bestrider att det sökta märket DIN OPTIKER jämte figur är förväxlingsbart likt den motanförda beteckningen DIN OPTIKER. Vidare bestrider sökandebolaget att invändarbolagets beteckning var inarbetad som varukännetecken då föreliggande ansökan gjordes samt att sökandebolaget vid sin ansökan hade vetskap om invändarbolagets användning av beteckningen.

Utredningen ger inte stöd för att beteckningen DIN OPTIKER är inarbetad för invändarbolaget, vare sig som varukännetecken eller som sekundärt näringskännetecken. De intyg som åberopats är utfärdade av leverantörer till invändarbolaget och säger ingenting om förekommande inarbetning i bolagets omsättningskrets i Gävleområdet. Vidare är det oklart hur stor del av omsättningskretsen som i praktiken nåtts av invändarbolagets annonsering i Arbetarebladet och Gefle-Posten.

Vid sin ansökan kände sökandebolaget inte till att invändarbolaget använde beteckningen DIN OPTIKER. Det är i och för sig riktigt att von Schantz besökte dåvarande invändarbolagets butik i april 1990 och då sammanträffade med Lindkvist. von Schantz såg emellertid inga skyltar eller något annat som visade att bolaget använde beteckningen DIN OPTIKER. Inte heller talade von Schantz och Lindkvist om denna beteckning.

Sökandebolaget anlitade en reklambyrå för att ta fram ett varumärke. Byrån lade fram mer än 600 förslag, bl.a. beteckningen DIN OPTIKER. Vid en utvärdering av dessa förslag visade det sig att beteckningen DIN OPTIKER var det alternativ som hade störst genomslagskraft.

I målet har hållits muntlig förhandling.

Vittnesförhör har hållits med Ingvar Lindkvist och Tor-Eric von Schantz.

DOMSKÄL

Målet rör i huvudsak två frågor, dels frågan om det föreligger hinder mot registrering av det sökta märket DIN OPTIKER jämte figur enligt 14 § första stycket 6) varumärkeslagen (VmL), dels om det föreligger hinder mot registrering av märket enligt 14 § första stycket 7) VmL. Med hänsyn till att föreliggande ansökan om registrering kungjordes den 30 december 1993 skall målet behandlas och avgöras enligt VmL i dess lydelse före den 1 januari 1995.

Hinder mot varumärkesregistrering enligt 14 § första stycket 6) VmL föreligger om det märke som söks registrerat är förväxlingsbart med bl.a. någon annans varukännetecken som är inarbetat då ansökan om registrering görs. I 2 § andra stycket VmL, i dess lydelse före den 1 januari 1995, stadgades att ett kännetecken skulle anses inarbetat om det här i Sverige bland dem som det riktade sig till var allmänt känt som beteckning för innehavarens varor. Kännedom om ett kännetecken behöver emellertid inte omfatta hela landet för att en inarbetningsrätt skall kunna göras gällande. Även kännedom inom en begränsad del av landet kan medföra ett skydd på grund av inarbetning. En lokal inarbetning kan sålunda göras gällande mot annan som använder ett förväxlingsbart kännetecken inom det område där inarbetningen råder. Också en sådan lokal inarbetning utgör därför registreringshinder enligt 14 § första stycket 6) VmL. Jfr SOU 1958:10 s. 221.

Av utredningen framgår, att invändarbolagets beteckning DIN OPTIKER sedan 1975 använts som kännetecken för synundersökningar m.m., framför allt i Gävle. Det framgår också, att beteckningen använts i förhållandevis stor omfattning, bl.a. i annonsering i Arbetarebladet och Gefle-Posten. Med det krav på utredningens styrka som fordras är emellertid inte visat att beteckningen DIN OPTIKER var inarbetad som kännetecken för invändarbolagets tjänster ens i Gävle då ifrågavarande ansökan om registrering gjordes. Det föreligger således enligt vad utredningen visar inte hinder mot registrering enligt 14 § första stycket 6) VmL.

Enligt 14 § första stycket 7) VmL föreligger hinder mot registrering om det märke som söks registrerat är förväxlingsbart med varukännetecken som vid tiden för ansökan används av annan samt ansökan gjorts med vetskap om detta och sökanden inte använt sitt märke innan det andra togs i bruk. Det åligger den som påstår att registreringssökanden haft sådan vetskap att styrka detta.

Lindkvist har uppgivit, att det finska bolaget Instrumentarium under den tid då von Schantz var verksam i bolaget var intresserat av att förvärva H.I. Lindkvist Design AB bl.a. för att få tillgång till beteckningen DIN OPTIKER och att von Schantz därför redan före sitt besök i Gävle kände till detta bolags användning av beteckningen i fråga. Lindkvist har också uppgivit, att von Schantz besökte H.I. Lindkvist Design AB den 21 april 1990 med anledning av Instrumentariums intresse för bolaget samt att han och von Schantz vid detta tillfälle bl.a. talade om den aktuella beteckningen. Vidare har Lindkvist omvittnat att beteckningen DIN OPTIKER vid tiden för von Schantz besök hos H.I. Lindkvist Design AB fanns anbringad på utsidan av butikens skyltfönster samt att den användes på bl.a. glasögonfodral och påsar som fanns i butiken.

von Schantz har i sitt vittnesmål bestämt förnekat att han vid sökandebolagets ansökan hade vetskap om invändarbolagets användning av beteckningen DIN OPTIKER. Han har därvid uppgivit, att Instrumentarium i ett skede hade övervägt att förvärva H.I. Lindkvist Design AB, men att bolaget vid tiden för hans besök i Gävle inte längre hade något intresse av ett sådant förvärv. Vidare har han uppgivit, att besöket i Gävle var ett ”artighetsbesök”, att han och Lindkvist inte talade om beteckningen vid tillfället i fråga samt att han inte har någon minnesbild av att beteckningen förekom vare sig på butikens skyltfönster eller på något annat sätt.

Utredningen ger vid handen, att Instrumentarium i ett skede före den i målet aktuella ansökningsdagen övervägt att förvärva H.I. Lindkvist Design AB. Utredningen ger vidare vid handen, att beteckningen DIN OPTIKER vid tiden för von Schantz besök i Gävle och således före ansökningstillfället fanns anbringad så att den var synlig från utsidan av butikens skyltfönster samt att den också fanns på bl.a. glasögonfodral och påsar. Det framgår emellertid inte närmare hur beteckningen användes på t.ex. skyltfönstren. Det är t.ex. inte klarlagt huruvida beteckningen var så framträdande att en besökare till butiken inte kunde undgå att lägga märke till den.

Lindkvists uppgifter om att Instrumentarium var intresserat av att förvärva H.I. Lindkvist Design AB i avsikt att få tillgång till kännetecknet DIN OPTIKER, om att von Schantz besök i Gävle föranleddes av Instrumentariums intresse av ett sådant företagsförvärv samt om att han och von Schantz vid tillfället i fråga talade om beteckningen motsägs av dem som von Schantz lämnat. Omständigheterna är inte sådana att det finns anledning att sätta större tilltro till Lindkvists uppgifter i denna del än dem von Schantz lämnat. Det är därför inte visat, vare sig att Instrumentariums intresse av att förvärva H.I. Lindkvist Design AB betingats av en önskan av att få tillgång till beteckningen DIN OPTIKER, att von Schantz besök i Gävle föranleddes av Instrumentariums intresse av att förvärva H.I. Lindkvist Design AB eller att Lindkvist och von Schantz vid tillfället i fråga talade om beteckningen DIN OPTIKER.

Redan vad som framkommit om att Instrumentarium under den tid då von Schantz var verksam där hade övervägt att förvärva H.I. Lindkvist Design AB talar för att sökandebolaget, där von Schantz senare blev verkställande direktör, vid ansökningstillfället hade kännedom om den åberopade användningen av beteckningen DIN OPTIKER, eftersom bl.a. de kännetecken som används i ett överlåtande bolag normalt blir föremål för uppmärksamhet i samband med företagsöverlåtelser. Även vad som framkommit om att beteckningen vid von Schantz besök hos H.I. Lindkvist Design AB fanns anbringad på bl.a. butikens skyltfönster talar för att sökandebolaget därigenom kan ha förvärvat sådan kännedom. Mot sökandebolagets bestridande och von Schantz bestämda förnekande samt med beaktande av att bolagets förklaring till hur det sökta märket togs fram inte kan lämnas utan avseende är emellertid inte tillförlitligen styrkt att von Schantz eller någon annan företrädare för sökandebolaget vid ansökningstillfället hade vetskap om invändarbolagets användning. Vid sådant förhållande utgör invändarbolagets kännetecken inte registreringshinder med tillämpning av 14 § första stycket 7) VmL.

På grund av det anförda skall överklagandet lämnas utan bifall.

Alf Linder Per Carlson Eva Hagström

Referent

Enhälligt

LC

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga (Formulär B)

Visa mer Visa mindre