Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

P 90-071
1995-04-26
1995-06-26
Krökning och brandgenomslag motverkande, åtminstone utvändigt som trädörr identifierbar dörrkonstruktion
1990-04-12
-
-
8403541-9
1990-02-09
-
-
-
-
värmeisolerande stomme järnplåt
-
patent
avslag
övrigt
invändare
Modulsnickerier AB
Zetterström, Alf Zetterström AB Patentbyrå, Alf
-
Svensk Dörrteknik AB
Albihn West
-
Dörrkonstruktion med stomme av väl värmeisolerande material med högt diffusionsmotstånd på båda sidor täckt av en järnplåt infäst mellan ett träytterskikt och ett andra träskikt.
-
YRKANDEN

I besvären yrkar invändaren att patentansökningen avslås.

Sökanden vidhåller patentansökningen med nya patentkrav inkomna den 7 juni 1990.

Patentbesvärsrätten bifaller inte besvären utan visar ansökningen åter till Patentverket för fortsatt behandling.

SKÄL

Uppfinningen hänför sig till dörrar i huvudsak av trä eller träbaserade material avsedda att användas mellan utrymmen med olika temperatur- och fuktmiljöer eller där brandgenomslag skall förhindras eller kombinationer därav.

Närmare bestämt avser uppfinningen enligt ingressen till patentkravet 1 en krökning och brandgenomslag motverkande, åtminstone utvändigt som trädörr identifierbar dörrkonstruktion innefattande en för ändamålet avsedd plåt adhesivt infäst mellan ett träytterskikt och ett andra träskikt vid vardera dörrsidan.

En dörrkonstruktion av i ingressen angivet slag är förut känd genom den i ansökningens beskrivning omnämnda svenska patentskriften 144 418, där enligt ett i fig 2 visat utförande plåtar av aluminium är inlimmade mellan två träskikt på vardera sidan av en dörrstomme bestående av en yttre ram av träribbor, i vars inre på avstånd från varandra anbringade träribbor är anordnade. Aluminiumplåtarna fungerar härvid samtidigt som en fuktrörelsehämmande armering och en diffusionsspärr och reducerar därför såväl krökning som fuktvandring. En nackdel med denna kända dörrkonstruktion är emellertid enligt sökanden att den till följd av stomkonstruktionen ger dålig värmeisolering. En annan nackdel är att dess brandmotstånd på grund av aluminiums smältpunkt är begränsat. Likaså erbjuder aluminiumplåtarna blott ett begränsat inbrottsskydd hos dörrkonstruktionen.

En annan dörrkonstruktion, som är av huvudsakligen samma slag som den i kravets 1 ingress angivna, är förut känd genom den i beskrivningen till förevarande ansökan likaledes omnämnda svenska utläggningsskriften 339 745. Denna konstruktion har en stomme bestående av en yttre ram av träribbor i vars inre spjälor av poröst träfibermaterial eller ekvivalent material som väsentligen utfyller ramen är anbringat. Till vardera sidan av stommen är limmad en plåt av aluminium på vars utsida ett dubbelskikt av fanér eller liknande är fastlimmat. Avsikten med att låta stommens kärna väsentligen bestå av ett svagt material såsom porös träfiberplatta är att fuktkrökningen blir väsentligen mindre. För övrigt är denna kända dörrkonstruktion såsom sökanden får förstås behäftad med väsentligen samma nackdelar som den förstnämnda kända.

I takt med ökade värmeisoleringskrav för dörrar och därmed också krav på användning av allt högvärdigare isoleringsmaterial vållar, enligt sökanden, vid den beskrivna typen av dörrar aluminium, till följd av dess relativt stora temperaturutvidgning, problem. Bättre isolering medför nämligen större temperaturskillnader mellan ytskikten vilket innebär större såväl temperaturbetingad som fuktbetingad krökning av dörren.

Uppfinningen har därför till ändamål att undanröja de påtalade bristerna och erbjuda en dörr som uppfyller höga krav på dimensionsstabilitet, värmeisolering, brandsäkerhet och inbrottsskydd.

Detta ernås i enlighet med vad som anges i kravets 1 kännetecknande del därigenom att plåten utgörs av en järnplåt med en tjocklek av åtminstone 0,2 mm företrädesvis 0,3 mm och att stommaterialet i sin helhet omfattar ett väl värmeisolerande material med värmeledningsförmåga i intervallet större än 0,015 W/m oC och mindre än 0,050 W/m oC och diffusionsmotstånd åtminstone 20 gånger större än diffusionsmotståndet hos luft.

Enligt beskrivningen medför variationer i fukt i ytskikten rörelser och krökning av dörren. Skiktet innanför plåten är däremot ej utsatt för dessa variationer och motverkar därmed rörelser/krökning. Speciellt då stommaterialet har det diffusionsmotstånd som anges i kravet 1 blir effekten som störst i och med att någon fuktvandring inuti dörren ej äger rum. – Det framgår vidare av beskrivningen att eftersom järn har lägre temperaturutvidgningskoefficient än aluminium kan man med järnplåt tillåta stor temperaturskillnad mellan dörrens insida och utsida utan risk för kraftiga temperaturrörelser i ytskikten och därmed ett väl värmeisolerande material med värmeledningsförmåga i överensstämmelse med vad som anges i kravet 1.

Som grund för sitt avslagsyrkande åberopar invändaren i besvären förutom de två ovannämnda i ansökningens beskrivning anförda svenska patentpublikationerna ytterligare tre patentpublikationer och två litteraturhänvisningar. Så som Patentbesvärsrätten förstår invändaren är det dennas mening att uppfinningen framstår som närliggande med beaktande av den åberopade kända tekniken.

Enligt vad som bl.a. framgår av sökandens bemötande anser sig sökanden ha funnit, därvid grundande sig på de båda i beskrivningen nämnda kända konstruktionerna, att den ökade krökning som följer av en väl isolerande kärna med värmekonduktivitet inom det angivna intervallet och diffusionsmotstånd av angiven storlek väsentligen minskas genom användande av järnplåtar inom angivet tjockleksintervall tillsammans med en sådan välisolerande kärna. Sökanden hänvisar härvid beträffande den gynnsamma effekten till en tidigare ingiven testrapport (pag 17 i akten) och framhåller att uppfinningen ligger i den angivna kombinationen och att en sådan kombination inte antyds i det anförda materialet och inte heller av fackmannen kan härledas därur.

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

Det har i målet inte framkommit några vägande skäl som talar mot att den i patentkravet 1 definierade dörrkonstruktionen fyller det angivna ändamålet.

Av vad som i målet åberopats som hinder för patent måste den tidigare avhandlade dörrkonstruktion som framgår av fig 2 och motsvarande text i den svenska patentskriften 144 418 anses vara den som kommer uppfinningen närmast. Så som beskrivningen i förevarande ansökan får förstås utgör ju den kända konstruktionen också utgångspunkt för uppfinningen. Av vad som inledningsvis sagts framgår även att den kända dörrkonstruktionen har en sådan uppbyggnad som anges i ingressen till förevarande krav 1.

Emellertid saknar den genom ovannämnda patentskrift kända konstruktionen de särdrag som upptas i den kännetecknande delen av kravet 1. Visserligen omnämns i och för sig inläggsskikt av järn. Det framgår dock klart att aluminiumplåtarna ej kan ersättas med järnplåtar eftersom då den eftersträvade effekten med konstruktionen går förlorad. Användningen av järnplåtar i brandhämmande syfte vid dörrar är dock förut känd genom den i målet åberopade dokumentationen, jfr den svenska patentansökningen 8005868-8 och den brittiska patentskriften 1 377 059. Ingen av dessa kända konstruktioner är dock utförd enligt ingressen till kravet 1 eftersom plåten anligger direkt mot dörrstommen. Även om stommen i båda fallen innefattar isolerande material saknas dock närmare uppgifter om dess värmeledningsförmåga och diffusionsmotstånd. Inget av dokumenten innehåller heller någon uppgift om tjockleken på den använda järnplåten.

Vad gäller förekomsten av värmeisolerande material som stommaterial i dörrar – förutom vad som berörts ovan – framgår av den amerikanska patentskriften 4 043 950 att syntethartsskum kan användas för isolering av metall- eller trädörrar av sandwichtyp. Närmare uppgifter saknas dock om isoleringsmaterialets egenskaper liksom om dörrens uppbyggnad. Av den inledningsvis omnämnda svenska utläggningsskriften 339 745 framgår att i stället för porös träfiberplatta som stommaterial kan skumplast såsom styren-, polyvinylklorid- eller fenolhartsskum förekomma. Uppenbarligen är dock syftet härvid, liksom vid användning av porös träfiberplatta, att utnyttja ett material som är svagt. Även om de nämnda skumplasterna till stor del överensstämmer med dem som i beskrivningen till förevarande ansökan anges som exempel på väl värmeisolerande material är därmed icke belagt att de är av ett sådant utförande att de uppfyller de fordringar som enligt kravets 1 kännetecknande del ställs på stommaterialet. Värt att notera i sammanhanget är att det i den svenska utläggningsskriften 339 745 överhuvudtaget inte nämns någonting om stommaterialets egenskaper i isoleringshänseende. Det framgår inte heller av utläggningsskriften att plåtarna skulle kunna vara av järn.

Den information om tidigare känd teknik som innefattas i de här redovisade dokumenten är enligt Patentbesvärsrättens mening inte sådan att den i patentkravet 1 angivna dörrkonstruktionen framstår som närliggande för fackmannen.

Vid sådant förhållande och då hinder för patent ej heller i övrigt föreligger skall besvären ej bifallas.

Det får ankomma på Patentverket att tillse att beskrivningen med tillhörande ritning vad gäller relevanta utföringsexempel och definition av uppfinningen anpassas till lydelsen av patentkravet 1.

Björn Pernold Göran Andersson Per-Åke Schulze

Referent Skiljaktig;

se prot.

BESVÄRSHÄNVISNING, se bilaga (Formulär A)

Patenträttsrådet Schulze är skiljaktig och anför:

Genom svenska patentskriften 144 418 är förut känd en krökning motverkande, åtminstone utvändig som trädörr identifierbar dörrkonstruktion innefattande en för ändamålet avsedd plåt adhesivt infäst mellan ett träytterskikt och ett andra träskikt vid vardera dörrsidan. Nämnda plåt utgörs av ett lättmetallskikt, företrädesvis aluminium och stommaterialet utgörs av vertikalt ställda ribbor av trä, som är anordnade på ett inbördes avstånd från varandra. Det konstateras i skriften att "lättmetallskikten genom sin relativt låga smältpunkt icke giva dörrarna någon väsentlig brandhållfasthet, som fallet är däremot om de hava inläggsskikt av t.ex. järn". Lättmetallen har valts på grund av dess lätta bearbetbarhet. Om fackmannen nu önskar förbättra den kända dörrens brandsäkerhet och värmeisolering framstår tanken som närliggande att i stället för lättmetallskiktet pröva en järnplåt, vilken även torde höja inbrottsskyddet, och i stället för träribbor pröva ett väl värmeisolerande material som stommaterial. Att härvid välja en järnplåt med en tjocklek av åtminstone 0,2 mm och bland kända värmeisolerande material pröva något med en värmeledningsförmåga i intervallet större än 0,015 W/m oC och mindre än 0,050 W/m oC är sådant som fackmannen kan göra utan uppfinnarinsats. Då den åberopade patentskriften bl.a. lär ut att trä formförändras i beroende av luftens relativa fuktighetstal framstår det som naturligt för en fackman att välja ett värmeisolerande material med ett diffusionsmotstånd åtminstone 20 gånger större än diffusionsmotståndet hos luft för att försvåra transport av fukt från den varma till den kalla sidan av dörren. Mot bakgrund härav finner jag att det till prövning föreliggande patentkravet 1 inte anger någon patenterbar uppfinning varför jag undanröjer det överklagade beslutet och avslår ansökningen.

Som ovan

Göran Andersson

Prot. uppvisat den 1995/

BP

ak

Visa mer Visa mindre