Domstols Målregister

Målet gäller: Patentansökan 8904005-9

Ink datum: 1996-01-30

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 8904005-9

PRV beslutsdag: 1996-01-12

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Handläggningsfel; Bättre rätt; Yrkande om överföring

Tekniska sökord: -

Lagrum: 1 § 1 st, 8 § 4 st, 17 §, 18 § patentlagen

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: vägledande

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: LS

Ombud: Skarborg, Carl Advokatfirman Skarborg & Partners AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Målet återförvisat p.g.a. handläggningsfel enär PRV, trots att påstående om bättre rätt och yrkande om överföring alltjämt varit anhängiga, avslagit ansökningen i strid med 18§ 2 st PL, dessutom på den grunden att sökanden inte förvärvat rätten till uppfinningen från den i ansökningen angivne uppfinnaren, dvs den som i ärendet yrkat överföring av ansökningen. Också fråga om felaktig handläggning när föreläggande enligt 17§ PL inte efterkommits.

Referat fortsättning : -

Text: YRKANDE

LS yrkar att patentansökan bifalls och att ansökan korrigeras på så sätt att TA anges som uppfinnare till den med patentansökan avsedda uppfinningen.

Patentbesvärsrätten undanröjer överklagade beslutet och visar ansökningen åter till Patentverket för ny behandling.

SKÄL

Enligt 1 § 1 st patentlagen (PL) tillkommer rätten att efter ansökan erhålla patent den som gjort uppfinningen eller den till vilken uppfinnarens rätt övergått. Enligt 8 § 4 st PL skall uppfinnarens namn anges i patentansökan och skall, om patent söks av annan än uppfinnaren, sökanden styrka sin rätt till uppfinningen. Tvist om vem som har rätt till patentsökt uppfinning och därigenom får uppträda som sökande avgörs genom regleringen i 17 och 18 §§ samt 65 § punkt 1 PL. Föreligger lagakraftvunnet avgörande enligt 18 eller 65 §§ PL är alltså frågan om såväl rättsinnehavet som vem som skall anses som uppfinnare enligt 1 § 1 st och 8 § 4 st PL rättskraftigt avgjord såvitt gäller inverkan av den anhängiggjorda tvisten mellan parterna.

Har påstående om bättre rätt enligt 17 § PL förenats med yrkande enligt 18 § PL om överförande av patentansökningen får denna inte avslås, avskrivas eller bifallas förrän överföringsyrkandet slutligt prövats (18 § 2 st, jfr Patentlagskommentaren s. 206). Ansökningen får således inte heller avslås på den grunden att sökanden inte har styrkt sin rätt till uppfinningen.

Enligt 17 § 1 st PL får Patentverket, om saken finnes tveksam, förelägga den som påstått bättre rätt, att väcka talan vid domstol (65 § punkt 1 PL) inom viss tid vid äventyr att påståendet lämnas utan avseende vid patentansökningens fortsatta prövning. Om föreläggandet – vilket i sig inte kan överklagas – inte efterkommes innebär detta sålunda inte i sig att påståendet om bättre rätt automatiskt bortfaller utan Patentverket har att i detta läge slutligt avgöra om påståendet skall lämnas utan avseende (jfr Patentlagskommentaren s. 204f). Föreligger yrkande enligt 18 § PL om överföring och avser Patentverket efter föreläggande enligt 17 § PL att lämna påståendet om bättre rätt utan avseende kommer det slutliga avgörandet härom till uttryck genom att verket avslår överföringsyrkandet med hänvisning till den i föreläggandet angivna påföljden. Vinner beslutet laga kraft är härigenom som ovan angivits, rättsinnehavet enligt 1 § 1 st och 8 § 4 st PL såvitt gäller den anhängiggjorda tvisten mellan parterna rättskraftigt avgjord. Om därvid den som gjort påståendet om bättre rätt grundat detta på att han själv ensam är upphovsman till uppfinningen bortfaller således också hans anspråk på att anges som uppfinnare i patentansökningen.

Av utredningen i målet framgår bl.a. följande omständigheter. Såsom angivits i överklagade beslutet är LS antecknad som sökande till ifrågavarande patentansökan och MT som uppfinnare till den patentsökta uppfinningen. Sedan MT yrkat att få ansökningen överförd på sig förelade Patentverket honom att väcka talan vid allmän domstol om bättre rätt till uppfinningen. Föreläggandet efterkoms inte. Något formellt överklagbart beslut i överföringsfrågan har emellertid inte fattats av Patentverket. I den efter föreläggandet följande handläggningen vid Patentverket har inte beaktats MTs begäran att han skulle anses som sökande. Däremot synes Patentverket ändå haft den uppfattningen att MT varit uppfinnare till den patentsökta uppfinningen. På grund härav har Patentverket i överklagade beslutet krävt att Sjöblom enligt 8 § 4 st PL skulle styrka sin rätt till uppfinningen.

Patentverket har, som följer av ovan angiven gällande rätt, vid handläggningen av överföringsfrågan förfarit felaktigt. Sedan fristen för MT att väcka talan vid allmän domstol löpt ut borde således Patentverket fattat ett formellt beslut i överföringsfrågan. Härvid borde Patentverket om verket alltjämt varit av den uppfattningen att saken var tveksam och att MT således inte hade styrkt bättre rätt till någon del av den ifrågavarande uppfinningen ha avslagit hans begäran om överföring av ansökningen med bortseende från hans påstående om bättre rätt. Följden av detta skulle bli att han inte längre skulle vara antecknad som uppfinnare utan att som sådan kunde, efter prövning, upptas den person som sökanden angav. MT hade därvid haft möjlighet att överklaga ett sådant beslut. Eller också kunde verket, trots att MT underlåtit att efterkomma föreläggandet, beslutat i motsatt riktning om utredningen talade för att MT ägt bättre rätt till hela eller en del av uppfinningen, dvs. en utgång som bättre svarat mot överklagade beslutet och utredningens innehåll. Ett bifall hade därmed inneburit att patentansökningen överförts på MT eller att han fått ställning som medsökande och kvarstått som uppfinnare resp. som meduppfinnare.

Överklagade beslutet är således inte lagligen grundat och då det framstår som principiellt olämpligt att Patentbesvärsrätten prövar MTs yrkande om överföring utan att Patentverket först slutligt prövat yrkandet skall överklagade beslutet undanröjas och målet återförvisas till Patentverket för erforderlig handläggning.

Lennarth Törnroth Jeanette Bäckvall Sten Ove Henningsson

Skiljaktig; Referent

se prot.

Patenträttsrådet Törnroth är skiljaktig och anför:

Mot bakgrund av vad som förekommit i målet sedan Patentbesvärsrättens återförvisningsbeslut den 29 mars 1993 är det enligt min mening lämpligast att rätten, utan återförvisning, nu prövar MTs påstående om bättre rätt och hans yrkande om överföring av patentansökningen. Något formellt hinder häremot föreligger inte eftersom 29 § FPL inte är tillämplig i Patentbesvärsrätten och rätten kan utöva de beslutsbefogenheter som enligt patentlagen ankommer på Patentverket (jfr Patentlagskommentaren s. 247 och prop. 1982/83:67 s. 72). En sådan prövning framstår också som väl försvarbar eftersom Patentverket med den föreliggande bättrerättsutredningen för ögonen uppenbarligen intagit den ståndpunkten att LS inte utan särskild överlåtelse från MT kan göra anspråk på uppfinningen och därmed på patentansökningen. Alltså en ståndpunkt som svarar mot ett bifall till MTs överföringsyrkande, en utgång som f.ö. förefaller välgrundad, låt vara att MT inte torde ha övertygande visat att A helt kan frånkännas meduppfinnarskap med därav följande rätt för LS att kvarstå som medsökande.

Som ovan

Jeanette Bäckvall

Prot. uppvisat den 1996/

LT

ak Visa mer Visa mindre