Domstols Målregister

Målet gäller: Registrering av ett ljudmärke.

Ink datum: 1996-04-04

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 95-11811

PRV beslutsdag: 1996-03-11

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Vml 1 §, ljud, grafiskt återgivande, särskiljningsförmåga

Tekniska sökord: -

Lagrum: -

Måltyp: varumärke

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Sveriges Radio AB

Ombud: Groth & Co KB, L A

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Ljudmärke. PRV hade avslagit ansökan om registrering av en visselsignal som Sveriges Radio, P3, använder som kännetecken. Beslutet grundas på att det grafiska återgivandet av märket genom notskrift inte ger en entydig bild av hur märket låter, varför märket saknade särskiljningsförmåga. PBR hänvisar till pleniavgörandet den 17 december 1998 i mål 95-491, Hjem-Is Europa A/S, och anser att signalen är så karaktäristisk i sig att den har särskiljningsförmåga. Detta i förening med den omfattande användningen gör att PBR inte anser att det finns hinder mot registrering av märket för radioutsändningar, klass 38. Däremot anser PBR inte att märket kan registreras för ljudbandkassetter med inspelad visselsignal resp. notutskrifter av visselsignal.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar ansökningen åter till Patentverket för fortsatt handläggning på grundval av sökandens yrkande i tredje hand.

YRKANDEN

Sökanden har i Patentbesvärsrätten vidhållit sin ansökan men har i andra hand begränsat varuförteckningen på detta sättet att notutskrifter av visselsignal, klass 16, får utgå. I tredje hand har sökanden begränsat varuförteckningen så att endast radioutsändningar, klass 38, står kvar.

DOMSKÄL

I ett pleniavgörande den 17 december 1998 (mål nr 95-491; Hjem-Is Europa A/S) har Patentbesvärsrätten tagit principiell ställning i ett antal frågor som rör registrering av ett ljudmärke. Patentbesvärsrätten, som godtog ljudmärket för registrering, uttalade i den domen bl.a. följande. Kännetecken i form av ljud faller inom området för vad som enligt den nuvarande lagstiftningen kan registreras som varumärke i den omfattning det låter sig återges i grafisk form. Även en tämligen enkel notskrift torde med tillräcklig precision kunna återge märket. I avsaknad av lagstöd kan det inte krävas att notskriften kompletteras med en inspelning av ljudet men inget hindrar att sökanden ger in t.ex. en bandinspelning. De allmänna kraven för registrering av ett varumärke måste vara uppfyllda även beträffande ljudmärken. Härav följer att märket måste ha erforderlig särskiljningsförmåga. – Därefter diskuterades om särskiljningsförmågan måste visas genom användning, men Patentbesvärsrätten ansåg inte att det borde ställas upp ett generellt krav i det hänseendet. Särskiljningsförmågan borde, på samma sätt som i fråga om andra typer av märken, prövas utifrån märkets inneboende egenskaper och, om det då visar sig att märkets ursprungliga distinktivitet är otillräcklig, får det på vanligt sätt prövas om märket genom användning har förvärvat erforderlig särskiljningsförmåga.

Det ljudmärke som Sveriges Radio AB har ansökt om registrering av i detta mål består av två inledande toner och ett glissando och utgörs av en visselsignal. Signalen är nedtecknad i notskrift och torde kunna framföras korrekt av en person som behärskar att läsa noter. Kravet på grafisk återgivning enligt 1 § varumärkeslagen måste därför anses uppfyllt redan genom detta. Sökanden har dessutom givit in en bandupptagning av signalen.

I ansökan har angivits att den omfattar ljudet i alla tonarter och tempi. Notskriften anger emellertid ett visst tempo och tonarten C-dur. Frågan om det skydd som registreringen ger skall omfatta även andra tonarter och tempi är en fråga om registreringens skyddsomfång och den får på vanligt sätt prövas efter eventuell intrångstalan.

Som nyss sagts måste de allmänna kraven för registrering av ett varumärke vara uppfyllda även beträffande ljudmärken. Det viktigaste av dessa krav är att märket har erforderlig särskiljningsförmåga för de varor eller tjänster som avses. Sökandens visselsignal är – till skillnad från Hjem-Is Europa A/S:s melodi – mycket kort. Det skulle därför redan av det skälet kunna ifrågasättas om den i sig har tillräcklig särskiljningsförmåga.

Enligt 13 § varumärkeslagen skall vidare ett märke som uteslutande eller med endast mindre ändring eller tillägg anger bl.a. varans art, beskaffenhet eller användning inte i och för sig anses ha särskiljningsförmåga. Enligt Patentbesvärsrättens mening träffas sökandens ljudmärke i form av en visselsignal av denna bestämmelse när det gäller varuslagen ljudbandkassetter med inspelad visselsignal resp. notutskrifter av visselsignal. Det söka märket får således anses sakna särskiljningsförmåga för dessa varor. Sökandens första- och andrahandsyrkanden kan därför inte bifallas.

Det återstår då att pröva sökandens tredjehandsyrkande, nämligen registrering endast för tjänsten radioutsändningar, klass 38. Såvitt avser sådana tjänster finner Patentbesvärsrätten att signalen är så karaktäristisk i sig att den måste anses besitta särskiljningsförmåga. Därtill kommer att signalen, enligt vad sökanden har gjort gällande i en inlaga år 1996, under mer än fem år hade upprepats en gång i timmen i radiokanalen P3, som ca fyra miljoner personer brukar lyssna på någon gång varje dag. Vid dessa förhållanden finner Patentbesvärsrätten vid en samlad bedömning att hinder mot registrering av det sökta märket i enlighet med sökandens tredjehandsyrkande inte föreligger på de skäl som Patentverket anfört. Överklagandet skall därför bifallas i enlighet med det yrkandet.

Alf Linder Roland Halvorsen Stig Bragnum

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

ak Visa mer Visa mindre