Domstols Målregister

Målet gäller: Registrering av varumärket GALLUP

Ink datum: 1996-05-08

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 93-00458

PRV beslutsdag: 1996-02-23

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: VML 13§ 1 st särskiljningsförmåga degeneration

Tekniska sökord: -

Lagrum: -

Måltyp: varumärke

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Gallup, Inc.

Ombud: Ehrners Patentbyrå AB, Axel

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Ordet GALLUP, som ursprungligen togs i bruk som kännetecken för opinionsundersökningen, har pga degeneration ansetts oregistrerbart för sådana undersökningar.

Referat fortsättning : -

Text: YRKANDE

Sökanden har vidhållit ansökningen i Patentbesvärsrätten under åberopande av till rätten ingivet material till styrkande av att ordet GALLUP har särskiljningsförmåga och inte har degenererat.

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

SKÄL

Beteckningen GALLUP togs i bruk som kännetecken för opinionsundersökningar i USA i mitten av 1930-talet. Och i början av 1940-talet började beteckningen användas som kännetecken i Sverige för sådana undersökningar. Efterhand kom beteckningen att i viss omfattning uppfattas som allmän benämning på opinionsundersökningar.

Fråga är nu huruvida beteckningen GALLUP genom degeneration blivit en allmän benämning på opinionsundersökningar och därför förlorat sin särskiljningsförmåga för sådana undersökningar och, om så är fallet, huruvida beteckningen genom regeneration åter förvärvat för registrering erforderlig särskiljningsförmåga.

Det bör ställas stränga krav på bevisningens styrka för att slå fast att ett kännetecken har degenererat, dvs. förvandlats från ett kännetecken till en allmän benämning. Enligt förarbetena till varumärkeslagen gäller ett sådant krav på bevisning endast i fall där kännetecknet är registrerat och frågan om registreringens giltighet eller verkan skall bedömas, se SOU 1958:10 s. 169 not 1. Det är i och för sig naturligt att på detta sätt särskilt värna om stabiliteten hos den ensamrätt som beviljats genom registrering. Enligt Patentbesvärsrättens mening bör emellertid höga krav på bevisningens styrka ställas även i fall där en beteckning söks registrerad om denna använts som kännetecken och haft för registrering erforderlig särskiljningsförmåga, jfr Holmqvist, Degeneration of trademarks, 1971, s. 203 f. Även den som på detta sätt använt ett kännetecken som haft för registrering erforderlig särskiljningsförmåga har ett berättigat intresse av att detta vid prövning av dess utmärkande karaktär inte utan vidare bedöms som degenererat.

Ett kännetecken som förlorat sin särskiljningsförmåga kan återfå denna genom regeneration. I grund och botten är regeneration en process av samma slag som när en beteckning som (helt eller delvis) saknar ursprunglig särskiljningsförmåga förvärvar sådan egenskap. Bedömningen av om en beteckning återvunnit sin särskiljningsförmåga bör därför göras på ungefär samma sätt som bedömningen av om en beteckning som aldrig haft särskiljningsförmåga förvärvat sådan. Det bör således inte ställas högre krav på ett kännetecken som på detta sätt en gång förlorat sin särskiljningsförmåga än på en beteckning som aldrig haft särskiljningsförmåga.

Av avgörande betydelse för bedömning av en betecknings särskiljningsförmåga är dels om den kan fungera som ett individualiseringsmedel och dels om den kan förbehållas en enskild utan att konkurrenternas möjligheter att marknadsföra sina varor eller tjänster blir otillbörligt beskuren. En beteckning som anger de sökta varornas eller tjänsternas art eller i övrigt är klart beskrivande kan således inte utan vidare registreras. Tvärtom måste det ställas höga krav på att beteckningen verkligen uppfattas som ett kännetecken för de varor eller tjänster det avser och inte som en beskrivande benämning på dessa. Enligt domstolens mening bör normalt för registrering av en sådan beteckning krävas att den har inarbetats, dvs. att den här i landet inom en betydande del av den krets till vilken den riktar sig är känd som beteckning för de varor eller tjänster som den avser. I praktiken måste vidare den del av omsättningskretsen som uppfattar beteckningen som ett kännetecken vara större än den del som uppfattar beteckningen som en beskrivande benämning.

Ordet GALLUP togs in i den nionde upplagan av Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (1950) som apellativ med betydelsen opinionsundersökning. Det förhållandet att ordet GALLUP togs in i ordlistan visar med tillräcklig grad av säkerhet att beteckningen GALLUP hade degenererat från att vara ett kännetecken för bl.a. opinionsundersökningar till att bli en allmän benämning på sådana undersökningar. Ordet GALLUP är upptaget med denna betydelse även i den elfte och senaste upplagan av ordlistan (1986). Beteckningen GALLUP får därför anses ha varit en allmän benämning på opinionsundersökningar även vid tiden för utgivandet av den senaste upplagan av ordlistan.

Av utredningen framgår, att beteckningen GALLUP av sökandebolaget på senare år använts som ett kännetecken för bl.a. opinionsundersökningar. Det är emellertid inte visat att en betydande del av omsättningskretsen uppfattar beteckningen som ett kännetecken för sådana undersökningar.

På grund av det anförda skall överklagandet lämnas utan bifall.

Per Carlson Eva Hagström Sten-Ove Henningsson

Referent

Enhälligt

BESVÄRSHÄNVISNING, se bilaga (Formulär B)

ak Visa mer Visa mindre